firefish

Klokt är ju också att böra med vad jänkarna kallar för tune up, dvs se till att motorn har de rätta förutsättningarna för att gå bra. Dvs fräscha tändkablar och stift, att tändningen står rätt, att elsystemet fungerar (bra jordpunkter osv), att förgasaren är rätt inställd osv. Det kan låta uppenbart men just det att motorn "känns trött" beror inte sällan på att en massa småsaker inte är helt hundra vilket sammantaget leder till en märkbar försämring.

Det där med storlek ska du ta med en viss nypa salt. En installations dragkraft beror på många faktorer, däribland hur lätt det är för den att dra in luft och en hög angiven dragkraft hänger ofta ihop med stor tunneldiameter. Och att döma av din bild ser det inte ut som du har så mycket plats, satsa därför inte på en för stor tunnel. Som jämförelse har jag en 185 mm tunnel på stora båten och en dragkraft på 100 kilo. Hade den tunneln legat för högt hade jag kanske bara fått ut 25 kilo varför jag borde satsat på en 100 mm tunnel och 40 kilo dragkraft. Dessutom är en mindre billigare. Att plasta in en tunnel är inga konstigheter, var bara noggrann. Lägg kärlek på att forma inloppen enligt manualen samt ta i ordentligt när det gäller det elektriska (snåla inte på kabeldiameter). Jag vill påstå att det är mycket stor skillnad på en väl utförd installation och en slarvig dito.

På sprängskissen är det två o-ringar på varje sida så gissningsvis borde det går utan att tömma av kylvattnet. Å andra sidan är det ju inte mängder som rinner ut och vätskan ska ju bytas emellanåt ändå. Om det är kladdet som oroar är det nog klokt att tömma på rätt ställe först. Var försiktigt med gängstång så du inte skadar rören. Själv använder jag ett gammalt hopprep, ett sådan billigt där "repet" är en tjockare halvstel plasttråd (alltså bara en kardel) vilken fungerar bra till att rensa kanaler med.

Det finns "översättare" mellan 0183 och 2000. Om det sedan fungerar ska jag låta vara osagt... http://www.yachtd.com/products/nmea0183_gateway.html?gclid=Cj0KCQjwsZHPBRClARIsAC-VMPCIimxsYK7uUwlRu0pjpGHX5ksa85RL4zjDUDkkRwT_veOZuwkCSMkaAixiEALw_wcB

Inte för att jag riktigt fattar vad du menar men jag gissar att du vill ha tips på hur man tar upp hålet för tunneln på bästa sätt? Jag har byggt ett verktyg som är en stång, lång nog att gå genom båda skrovsidorna, på vilken jag kan fästa en tuschpenna (pilen) på ett avstånd ut från centrum som är halva ytterdiametern på tunneln. Se till att båten står i våg (inte ett måste men det underlättar för att få tunneln i samma höjd på båda sidor) och borra styrhålen. Sedan är det bara att med hjälp av verktyget rita ut hur det ska kapas.

Termostaterna ska väl dessutom vara konstruerade så att motorn fylls innan resten av systemet gör det. Vad som möjligen kan ställa till det (rent teoretiskt) är om du att ett gångvärmepaket installerat väsentligt högre än motorn. Har du tur har dock detta en avluftningsnippel. Får du luft där är det dock inget problem förutom att du får sämre gångvärme...

Efter att du har kört upp motorn under hög belastning och sedan gått ned på tomgång ska du efter några få minuter känna tydliga svala partier på värmeväxlaren (den avlånga rörformade grejen på styrbords sida av motorn) med motorn på tomgång. Om så är fallet har du sannolikt inga problem med kylvattenflödet. Du kan lossa slangen från sjövattenpumpen och sänka den under vattennivån (pumpen ligger troligtvis över vattenytan). Det ska då rinna in rikligt med vatten (tänk dig "hälla ur en vattenkanna"). På så sätt kan du verifiera att inloppet inte är blockerat. Kollade du vid vilken temp på mätaren som den larmade? Min 41:a larmar vid 102 mätargrader och ligger på 92 mätargrader vid normal gång – min slutsats är alltså att mätaren visar cirka 5 grader för mycket. Svårt att säga vad som luktar bränt (det kan ju också vara inbillning, själv känner jag alla möjliga konstiga lukter och vibrationer när jag oroar mig för att något är fel).

Prova att spola vatten bakvägen, det kan räcka, och fungerar bättre än dammsugare. Fånga upp alla bitar i ett durkslag och lägg pussel för att se att du fått ut allt. Det bästa är förstås att ta loss gavlarna så att du kan dra ut insatsen och kika i varje rör (de torde för övrigt ha ungefär samma innerdiameter som ett sugrör på McD). Då kan du ju passa på att göra rent ordentligt.

Visst kan det finnas "naturliga" yttre orsaker till att den överhettar, dock inte att den går tungt i vattnet (kylsystemet ska ju vara dimensionerat för att kyla bort överskottsvärmen på full effekt). Har du mycket påväxt på drevet (vid vattenintaget) kan ju det vara en tänkbar orsak till sämre sjövattenflöde. Men eftersom du säger att den dels överhettar men nu också tappat orken tänker jag att det är klokt att utgå ifrån att dessa två fel är relaterade. Och återigen, drog du av gasen så fort som du säger så har du inte fått några skador på grund av att den nästan gick varm.

DP-E (och även DP-G) får nog tufft bakom en D6-330. Och framför allt bakom en 350 som ju har kompressor vilka som bekant käkar drev till frukost. Tänk på att det inte är effekten som knäcker ett drev utan vridet (och jämför vridkurvan hos en 4 och den D6). Vill du inte åka DPH kanske DPX kan vara ett alternativ (de verkar palla lite med än DP-E&Co). Men frågan är om inte det blir bra mycket dyrare än DPH i slutändan.

Motorn från 1996 är sannolikt en förgasarmotor och dagens naturligtvis en insprutare. En korrekt inställd förgasare är fortfarande svår att slå när det gäller procentuellt sett höga effektuttag (WOT eller nära WOT) och här finns inte speciellt mycket att hämta, om ens något, med insprutning. Betänk också att tillverkarnas siffror också är under ideala förhållanden vilket också är till förgasarens fördel – eller snarare inte ger insprutningen möjlighet att visa vad den går för. I verkliga livet, med en hel del körning på låg- och mellanlast samt kallstarter och det ena med det andra, gissar jag att skillnaderna är tydligare mellan de två alternativen.

Själva tanken med larmet är att man ska få en varning i god tid innan man får några skador, vill minnas att den larmar på 95 grader. Har du alltså varit hyggligt snabb med att dra av på gasen (och att motorn därmed gått ned i temperatur) bör du inte ha fått några skador. Sedan ska inte motorn gå varm öht vilket tyder på att du har ett annat fel som dels orsakat de tidigare överhettningarna samt nu också gjort att du tappat effekt. Det är alltså läge att låta någon göra en ordentlig felsökning.

Det här blir mitt sista inlägg i denna fråga för antingen trollar du eller så sviker det en aning i läsförståelsen. Den broschyr du citerar, från 2007, gäller vad som är handelssjöfart och handelsfartyg. Sjöfartsverket definierar i samma broschyr vad detta innebär. Min skärdump gäller vad som är kommersiell sjöfart. Här råder inte omvänd kausalitet – handelssjöfart är kommersiell sjöfart men kommersiell sjöfart är inte nödvändigtvis handelssjöfart. Det vi i denna diskussion benämner som yrkesmässigt faller under det som ts definierar som kommersiellt (enligt min skärmdump från ts hemsida). Utöver vad som står på ts hemsida jobbar jag själv under dessa förutsättningar i det verkliga livet då jag: 1. bedriver kommersiell verksamt inom sjötransporter av olika slag med exakt den typ av båtar som tråden startade om. 2. ingår i en referensgrupp hos ts för att ta fram morgondagens tillsynssystem för båtar mellan 5 och 15 meter. 3. sitter med i styrelsen för Skärgårdsföretagarna och för i deras namn en kontinuerlig dialog med både ts och skatteverket (bland annat kring definitioner av vad en yrkesbåt är och behörigheter samt hur en yrkesbåt ska förmånsbeskattas). För att ytterligare förtydliga lägger jag in ännu en skärmdump från ts hemsida. Och jag ber dig att särskilt fokusera på ingressen som talar om både "yrkesmässigt" och "snickarens båt".

Handelssjöfart är inte samma sak som yrkesmässig trafik. Handelssjöfart är, per definition, att man transporterar gods eller passagerare för annans räkning. Se skärmdumpen nedan från ts hemsida.

Behåll din förlängning, tror inte den gör någon skada, snarast tvärtom.

Bamse upplever jag som en ganska trög båt för sin storlek (men stadig!) och även med 60 hästar, som den jag kör ibland har, är den ingen raket. Med 35 hk blir den nog en riktig surhink.

Störtlöjligt! Polen är ingen u-land om du nu trodde det, ett kvitto där är lika mycket (eller lite?) värt där som här. Rätt båt till rätt pris är rätt båt till rätt pris, oavsett om det är på grannbryggan eller i utlandet. En annan tanke om det där med ny vs begagnad. Varför likställs motortid med utnyttjande? Ponera att man bott i båten i tre månader (och stekt 25 kilo bacon/40 falukorvsringar och bajsat 200 gånger på toaletten) men inte gjort mer än att puttrat till grannbryggan för septiktömning – i mina ögon är båten då tämligen begagnat fast ändå kanske bara med 10 timmar på mätaren. Eller är det rentav så att det är 100 timmars nyttjande som det handlar om? En båt torde ju kunna jämföras mer med en husvagn mer än en bil i detta avseende.

Först måste man skilja på passagerare och besättning – olika saker. Tar man fler än 12 passagerare i samband med något slags tjänsteutövande ska båten vara klassad och ha ett certifikat (kan möjligtvis kallas passagerarcertifikat). Alla båtar över fem meter som används yrkesmässigt SKA vara registrerade. Registrerad är INTE samma sak som klassad. Yrkesmässigt är i princip allt som innefattar det man gör i yrket, även transporterar sig själv till en arbetsplats. Det är alltså ett vitt begrepp. Tidigare lade man vikt vid vad båten var registrerad som (ex arbetsmotorbåt eller passagerarmotorbåt). Idag gör man ingen skillnad utan ställer olika krav beroende på vad man gör med båten. Vad som krävs för att ta fler än 12 passagerare i en fritidsfartyg har jag ingen aning om. Helt fel. Kommersiellt betyder inte per definition "betalande passagerare", eller för den att en båt skulle vara "speciellt avsedd" för det ena eller det andra. En snickare som kör sina verktyg till och från ön där han bygger ett hus åt en kund kör kommersiellt. Nämnda snickare faller under EXAKT samma regler (med krav på behörighet och registrerad båt) som en taxibåt som tar max 12 passagerare. (Notera dock att det kan skilja i krav på utrustning med mera mellan de två.) Dessutom kan en yrkesregistrerad båt vara godkänd för färre än 12 passagerare på grund av utrustningsskäl. Min mindre båt är godkänd för 7 passagerare då jag har flotte och flytvästar för 8 (jag ska ha en plats också). Och apropå det där med "speciellt avsedd" så har transportstyrelsen synnerligen små krav på båtar för minde än 12 passagerare. I allt väsentligt handlar det om nödutrustning. Sittplatser och annat som indikerar att man är anpassad för passagerare struntar man helt i. Korrekt – det är till vad fartyget utnyttjas som dikterar vilka krav som ska vara uppfyllda, inte vad det eventuellt är registrerat som.

Vilket drev?

Som jag sade, Penta gillar mycket vatten.

SP eller DP? Ju tyngre och långsammare din båt är, desto mindre är den möjliga vinst du skulle få genom att ta bort förlängningen.

Anledningen är oftast att båten ligger så djupt i aktern att motorn måste upp för att undvika att vatten kommer in bakvägen via avgaseriet. När det gäller Penta, iaf de äldre 280/290/DP/SP (och särskilt då singelprop) så verkar de gilla mycket vatten. En av mina båtar har standardlängd på drevet, när jag kör med DP är det gränsfall men med SP tappar jag ibland greppet vid sväng eller om det sjöar mycket. Att döma av din avatar och namn så gissar jag att du sitter med typ ovanstående. Om så är det bara att vara nöjd. Den enda anledningen att önska sig ett kortare drev är när du nästan kommer över grynnan. Sedan ökar ju visserligen det brytande momentet mellan drev och sköld med ett längre drev men det känns mer som ett teoretiskt (icke)problem.

Jag köpte nyss en Suzuki DF15 med kort rigg, snöre och pinne. Samma motor som 9,9 och 20. Varför denna? Jo, 7 års garanti och insprutning (och ja, utan batteri). Plus: Snål. Tyst. Mycket lättstartad. Minus: Vibrerar mer än motsvarande Yamaha (min enda referens). Den är ganska tung men inte överjävligt, jag monterade på den själv utan problem. Dock tror jag att alla tillverkare rekommenderar/kräver att man ska använda genomgående bultar utöver "tvingarna" vilket ju gör det lite pyssligt att hänga på och av motorn.

För att sändaren ska luras krävs det att tjuvarna vet att den finns och att det därmed behövs. Förra året hittade polisen fyra 40-fotscontainrar i (tror jag) Jordbro. Tre fyllda med stöldgods, en var inredd som verkstad. Att man hittade dem berodde på att en större Honda (typ 225 hk) hade både spårsändare och DNA-märkning. Tjuvarna lös med uv, sket i DNA och trodde felaktigt att det var den enda säkerhetsåtgärden. Eftersom rätt få motorer relativt sett har spårsändare så tror jag inte att buset är så sugna på att ha alla motorer i karantän en månad (bara i Stockholm stals runt 3000 motorer förra året och siffrorna för i år pekar på en ökning med 50 procent).

Då tolkade jag alltså definitionerna fel 👍