Lintott

Den kantiga profilen är nog inte Seldén-rigg. Det kan vara en Isomat-rigg, de brukade vara kantiga. Åk runt till några båtklubbar/marinor och leta runt mastskjulen. Där ligger ibland gamla övergivna riggar efter skrotade båtar. Om du hittar något så fråga så klart innan du tar det med dig. Även båtskrotarna får nog in en del äldre riggdetaljer.

Jag testad spänningsfallet i en kalkylator ( https://24volt.eu/kalkyl_kabelarea.php ) och fick svar 2,5 kvadrat. Sen går det självklart att ta till lite mer framförallt på förbindelser där flera förbrukare sammanstrålat. Om du har elstart på utombordaren så behöver kabeln dimensioneras för den belastningen så startmotorn inte blir onödigt trög.

Startmotorn tar betydligt mer effekt än en tilt så även urladdade batterier kan orka dra en tilt enstaka gång. Att även tilten blev trött vid upptiltningen (det tar mer effekt att tilta upp än att sänka ner motorn) är en tydligt indikation på att batterierna är slut.

Många generatorer får ström baklänges genom tändningslampan. Den strömmen aktiverar magnetiseringen i generatorn så den kommer igång o laddar. Så skaffa en lampa med rätt effekt (den är rätt svag) så har du eliminerat en felorsak. Att det tjuter beror på att det finns fler varningslampor som aktiverar det akustiska larmet (t.ex. oljetryck).

På mina båtar har jag alltid haft kombinerad ljuddämpare/vattensamlare (kärt barn har många namn). I första båten fanns vattensamlare ihopbyggd med motorn (7 hk Vire tvåtaktare). Den hade inledningsvis bara avgasslang i gummi men det lät förfärligt, inte minst när den stod o puttrade nere i en tom sluss... Första vintern inskaffades en gummiljuddämpare, sen blev det betydligt tystare.

Om du kör mycket med startmotorn så pumpar impellerpumpen in vatten men utan avgastryck så orkar det inte tryckas ut genom avgassystemet. Om du "hjälper till" genom att lyfta ventilerna med dekrompessionsspaken så blir det ännu mindre avgastryck för att få ut kylvattnet. Vid svårstartad motor rekommenderas det att stänga kylvattenintaget tills motorn går igång. Motorn behöver ju inte kylning förrän den kommit igång. Att inte montera hävertbrytaren medför att motorn kan fyllas med vatten om du kört igenom kylvatten, även om motorn inte gått igång. Hittade en kopia av din fråga längre ner i flödet av inlägg. Det blir dåligt med flera likalydande inlägg när/om det kommer svar växelvis i samma inlägg. De flesta läser inte inläggen kategorivis utan blandat i tidsordning så ditt inlägg kommer att hittas utan att du gör dubbletter.

Abnet som finns att köpa i båttillbehörsaffärerna är rätt effektivt mot sot o gamla alger. Den späs ut rätt mycket före användning så den är dryg. Vi brukar blanda i en sprayflaska o duscha över ytan som ska tvättas (man börjar med att blöta ytan). Att produkten är miljövänlig är ett extra plus.

Det brukar sitta ett litet batteri (platt silveroxidbatteri) som backupbatteri inne i gps-er för att behålla satellitdata när plottern stängs av. Ibland kan plottern låsa sig om/när detta batteri tar slut. Plotterns ålder kan indikera att batteriet kan ha tagit slut. Det går att skruva isär o byta batteriet, ett nytt kostar inte många kronor så det kan vara värt ett försök. Kolla bara om det sitter i hållare eller är ett batteri med lödöron.

Jag har fått kortis i solpaneler p.g.a. dålig installation så det kom in vatten i en anslutningsbox. Installationen var drygt ett år gammal. Så visst kan det hända elände med elinstallationer. I mitt fall så var det tydligt för det fanns ingen spänning och det hade kommit rost ur anslutningsboxen. Bara som ett exempel på att även fungerande installationer kan drabbas av fel. Så fortsätt att felsöka anslutningar, säkringar mm. Det är dumt att börja köpa nya komponenter o byta ut innan felet har hittats. Det kan ju i enklaste fall vara en kabel som klämts o gått av inne i isoleringen, men sådana skador kan vara vara svåra att hitta... (Å jag fick nya paneler som jag installerade själv, de har fungerat klanderfritt sedan dess.)

Första kollen är att mäta om det kommer fram ström till navigatorns anslutning. Trasig säkring, kabel som lossnat, strömbrytare längs vägen som slutat fungera...

Det ser hyfsat välstrukturerat ut. Du verkar ha läst på rätt bra. Ska man vara petig o fixa lite finesser så skulle jag göra gjort lite modifieringar och prutningar. 6 kvadrat kabel kan nog i de flesta fallen minskas till 2,5. Det blir onödigt styvt o kostar i onödan med 6 kvadrat. De flesta förbrukare du har tar inte så mycket ström (lampor är väl LED, annars byt. USB-laddare tar inte mycket ström. Autopilot o kyl är nog de stora förbrukarna men även de klarar sig på 2,5 kvadrat). Däremot ska du ha lite dimension på matarkablarna förbi huvudbrytaren till elcentralen, där kan det nog vara lagom med 6 kvadrat. CTEK har inget bra rykte som batteriladdare i båtar. Den har en tendens att överladda och bränna sönder batterierna. Sen hade jag nog lagt kylboxen över en "separat huvudbrytare" så ordinarie brytare kan slås av och endast kylboxen vara ansluten till batteriet. Då kan du slå av allt utom kylen när du lämnar båten och vill ha lite kylvaror kvar. Välkommen till forumet förresten!

Den multimetern är nog ok men jag kan rekommendera att gå upp ett steg och köpa en tångamperemeter istället. Den kan hållas runt en kabel och mäta hur mycket ström det går genom kabeln. Mycket användbar för att se om det flyter någon ström genom kablar. https://www.biltema.se/verktyg/matverktyg/matinstrument/amperemetrar/tangamperemeter-400-a-2000044264 Eller den här från Classe https://www.clasohlson.com/se/Digital-tangamperemeter-UNI-T,-UT203R/p/Pr368126000 Eller från Kjell&Co https://www.kjell.com/se/produkter/el-verktyg/verktyg/matinstrument/multimetrar/uni-t-ut210d-tangmultimeter-acdc-200-a-p48436

När jag installerade mitt Lewmarspel så splitsade installatören en vanlig treslagen lina i sista kättinglänken. Min erfarenhet är som din att det fungerar bra med den treslagna linan i kabelaret. Jag valde 30 m kätting och sen tror jag det sitter 60 m lina. Vid något enstaka tillfälle har linan löpt ut över kabelaret men oftast bara så långt att kättingkroken fästs i sista länken. Jag tyckte linan ständigt låg i blötan längst ner under kättingen så jag skaffade en trekantig skiva som sitter snett in mot förstäven en bit under däck. Det sitter bara ett par lister skruvade i sidorna o håller skivan på plats. Det blir som en upp-o-nedvänd tetraederformad tratt längst fram i stäven som rymmer hela linan. Där ringlar jag upp linan så den ligger dränerad (linänden självklart fastknuten i en bygel). Nu är det bara splitsen som ligger nere i botten av ankarboxen. Om kättingen tar slut så fortsätter det bara med linan. Sen har jag köpt perforerad golvplatta som sågats till o lagts i botten av boxen så får även kättingen lite luft under sig. "Stormlinan" är kanske inte så bra till ankarspelet men jag har köpt en bit sådan som jag splitsade ögon på i båda ändar efter att ha trätt på en kättingkrok som sytts fast med en kaus mitt på linan. Stormlinan skruvar sig inte när den används som snubberlina, den är lite elastisk och glider lätt mot förstäven om båten vrider sig i vinden. Hur kunde ankarspelet haverera? Det sitter ju en slirkoppling mellan axeln o kabelaret så man inte ska kunna bränna motorn. Jag släpper alltid ner ankaret till botten från sittbrunnen. Sen går jag fram o håller ögonen på utmatningen av kätting till lagom längd (har räkneverk i fjärrkontrollen). Vid upptagning står jag också framme i fören o håller koll när jag kör upp ankaret. Samtidigt spolas all lera o dy bort efterhand som kättingen kommer upp. Sen kan jag ha koll på att ankaret kommer upp till däverten så det sitter bra innan det säkras och riskerar inte att överbelasta motorn när ankaret parkeras i däverten. Gamla treslagna snubberlinan som skruvade sig är utbytt till Stormlina utan ryckdämpare.

Jag har en T-koppling efter sjövattenintaget som ansluter till en Jabsco toa och en kraftig Jabsco sjövattenpump (trekammars membranpump). Det har aldrig varit problem med varken toa eller sjövatten med den installationen. Hur tålig Biltemapumpens backventil är har jag ingen aning om men suget från toapumpen är väl inte så kraftigt. En liten varning när du har pumpen liggande under vattenlinjen. Var försiktig så inte slangar lossnar eller anslutningarna på pumpen skadas/går av. Då kommer det att gå fort att sänka båten. Jag har länspumpat ett par båtar där klena slangar/anslutningar lossnat/brutits av. Det börjar sippra sakta men det blir stora volymer efter ett tag. Ena fallet var en motorbåt som hann under ytan hängande i Y-bommarna. Det blev rätt stora skador på inredning, dynor mm. (Motoroljan flyter upp ur motorn när den fylls med vatten så det var rätt grisigt...) Den andra var en segelbåt där vattnet stod i höjd med kojbottnarna när läckaget upptäcktes. Det räckte för att durkar, skott mm skulle ruttna och behöva bytas.....

Enligt Kuntze ( https://www.kuntze.se/gummimaterial/ ) Nitril Mycket bra hållbarhet mot oljor och fetter samt bränslen, E5, E10, B7, AdBlue, HVO100. Bra mekaniska egenskaper. Mindre bra väderbeständighet. Behåller inte sin flexibilitet i kyla. Den är antistatisk. Lätt att limma. Används ofta till: Packningar i kontakt med oljor och bränslen. https://www.kuntze.se/produkt/butylgummiduk/ Den säljs i stora rullar men den uppges kunna kapas. Ring o kolla med dem. De kan även ha andra förslag, de är jättekunniga på gummiprodukter. Bod du i Stockholmsområdet så har de butik i Västberga där privatpersoner är välkomna att botanisera bland utbudet. (Jag o frugan hittade en slitstark båtmatta där, den ser ut som ny efter 10 år.)

Om jag har en korrekt minnesbild så är Maxirutorna utanpåliggande och skruvade genom rutor o laminat i överbyggnaden. Skruva loss rutorna. Gör rent från gammal tätningsmassa. Lägg på butylgummi på "överlappet". Dra åt skruvarna lite lagom. Butylgummi kommer att krypa ut med tiden (den stelnar/härdar aldrig) så den behöver förseglas. Försegling sker genom att lägga en sträng Sika/MS Polymer (svart så det ser bra ut med butylgummit o de mörktonade rutorna) in mellan rutan o överbyggnaden (du ska lägga så mycket butylgummi att det blir en bit kvar att lägga förseglingen i). Det ska förseglas både på utsidan o insidan (butylgummit kommer att krypa åt båda hållen). När Sika/MS Polymer härdat så drar du åt skruvarna lite till (skruvarna ska gå genom butylgummit så det blir tätt runt skruvarna även efter att de efterdragits). Efter den behandlingen kommer det att vara tätt i många år framåt. Jag har haft en båt med utanpåliggande butylgummitätade rutor. De var inte förseglade o jag visste inte att man skulle göra så. Det blev ständigt nya "gardiner" som kröp ner över fönstret och fick skäras/putsas bort, men det läckte aldrig.

Jag letade efter erfarenheter om Jet Thruster för några år sedan. Jag hittade en tidningsartikel med en lyrisk användare. All annan erfarenhet var negativ. Generalagenten hänvisade till ett varv som hade installerat ett system. Det varvet sa "Vi kommer aldrig att installera ett Jet Thrustersystem fler gånger". Mycket problem med läckor p.g.a. det höga trycket, ventiler som kärvade/beckade igen så det inte gick att styra vattenflödet så elegant som det beskrivs i reklamen o.s.v. Det var ett lätt beslut för mig att inte installera Jet Thruster. Jag vill hävda att om det inte finns plats för en traditionell bogpropeller så är det bättre att vara utan, hellre än att lägga en massa pengar (och hål i skrovet) på ett Jet Thrustersystem som i alla fall har en tveksam effekt och funktionsduglighet. Alternativet om det är ont om plats är nog att montera en "pod" med sidverkande propeller under båten. Den lösningen har jag dock inte letat efter erfarenheter om, så jag vet inte hur de fungerar.

Om "nödstart" med startkablar behöver göras så är det väl bara att ansluta direkt på LFP plus- o minusplintar och låta belastningen passera förbi BMS. För en kort motorstart behöver du ju inte vara orolig att LFP-spänningen sjunker under miniminivån, såvida LFP-batteriet inte är extremt urladdat även det. Hur många ampere klarar LFP-cellerna?

Inte erfarenhet men kommunikationsdelen innebär ett stort No-No! Den använder 2G och 3G som läggs ner om 1-2 år. De skrivet det t.o.m. på sin egen hemsida. https://yoyomotion.com/2g-gsm-och-3g-i-framtiden/

Du måste klappa till hårt så fettet inte hinner smita. Lägg ett tygstycke över så du fångar upp sprutet.

Den VHF jag köpte på 90-talet gick alldeles utmärkt att få in data från GPS via NMEA0183 så att DSC fick tid o position (AIS fanns varken i plotter eller som mottagare på den tiden). I anslutningen mellan GPS o VHF ingick för övrigt en DIN-kontakt... 90-tals VHFen hade bättre mottagning än nuvarande som är konstruerad detta sekel. Allt nytt blir dessvärre inte bättre.

Det ser ut som en "vanlig DIN-kontakt". https://www.electrokit.com/din-hane-8-pol-270gr?gad_source=1&gclid=CjwKCAjwyJqzBhBaEiwAWDRJVFjWBf2FuQrgxQfNadnvE8kt2CXo02SB7QnhVQF0fT7N0LGj3p0Q9BoC6boQAvD_BwE Diametern på kontakten måste så klart kollas att den passar. Kontakten är inte vattenskyddad men om VHF baksida inte är väderutsatt så kommer det nog att fungera. Kontakttypen var "standard" i äldre audioanläggningar för att koppla samman förstärkare, skivspelare, kassettdäck mm.

Det kan vara en förändring av dataformatet på det nya sjökortet som din plotter inte accepterar. Navionics kompatibilitetstabell anger "Raymarine c-serie" (med litet "c") och det kanske inte innefattar C-serien.

Bilden är på bränslepumpen där det är rätt lågt tryck i förhållande till insprutningpumpen. Skruvandet på insprutarna bör inte ha påverkat bränslepumpen. Du har nog bara blivit mer observant på dieseldropparna. Läckan är nog inte där du ser dieseldroppen utan det kommer krypande ovanifrån. Det kan vara från anslutningarna där du tipsades i förra inlägget (du ska kanske köpa brickor till banjoskruvarna på båda sidor av pumpen...) eller att bränslepumpens packning/membran "svettas". Sätt lite toa/hushållspapper på misstänkta punkter så du ser var läckaget är, annars är risken att du skruvar isär allt och skapar nya läckor. Min grundfilosofi för reparationer är att först hitta felet, därefter kan det åtgärdas. Att bara börja skruva på måfå innebär ofta mer jobb och kan bli dyrt....

Om det är rak ovansida så kan du hänga upp kapelldelarna i en aluminiumprofil och kederlist i kapelldelen. Sidofästen är väl enklast att ordna med vanliga kapellvred. https://www.biltema.se/fritid/husvagn-och-husbil/chassietillbehor/aluminiumprofil-1-m-2000036154 https://www.camping4u.se/sv/artiklar/kederlist.html 9916040.webp Kederlist.webp