Lintott

Besökte Lidö Värdshus i veckan. Jättegott och bra service. Nu är det dessvärre snart för sent att åka dit för i år - de stänger efter lördagens middagsservering (10 aug). Vänner som besökt Fejan var inte lika nöjda....

Att du inte får så många svar beror nog på att det är svårt att förstå hur ditt elsystem ser ut. Det räcker inte att se en elpanel o en kabelhärva. Att ge exakta råd efter de ingångsvärdena riskerar att bli dyra råd (någon koppling blir fel o du får kortis i systemet). En del tycker att 12V inte kan vara så farligt jämfört med 240V växelström men det gäller bara om du får strömgenomgång genom kroppen. Ett 12V batteri innehåller en massa energi o får du kortis i en icke avsäkrad kabel (t.ex. mellan batteriet o dina huvudströmbrytare) så riskerar du att det tar fyr då kablarna blir jättevarma av strömrusningen. Lite generellt: Minuspolerna på batterier och minusanslutningar till alla förbrukare ansluts till en gemensam plint. Det finns av olika fabrikat i tillbehörsbutikerna för båt/bil-tillbehör där de båda batterierna och minuskabeln till elcentralen kan anslutas till separata skruvanslutningar. Undvik att samla flera minusanslutningar på batterianslutningen, det blir rätt oöverskådligt. Du kan självklart bryta byglingen mellan de två huvudbrytarna och dra en separat kabel från ett förbrukningsbatteri till huvudbrytaren (det är t.o.m. att rekommendera att göra det). Sen måste förbrukarna självklart vara anslutna till utgången på huvudbrytaren (det går inte att förstå av dina bilder hur anslutningarna ser ut idag..). Sen måste det självklart finnas laddning till båda batterierna men det är svårt (omöjligt..) att avgöra hur det ska utformas med hjälp av den information som finns i dina bilder. Att använda förbrukarbatteriet för nödstart löser du enklast genom att skaffa en startkabel (vanlig bilstartkabel) som du tillfälligt kan koppla mellan pluspolerna på batterierna (minuspolerna är ju redan sammankopplade i den gemensamma plinten). Att behöva utnyttja nödstarten ska vara så sällan förekommande att det inte krävs en permanent lösning för det. Dessutom minskar risken att det blir kvarglömt en sammankoppling mellan batterierna om du måste lyfta på locket över batterierna o koppla din nödstartkabel. Ett exempel på minusplint https://erlandsonsbrygga.se/kopplingsplint-4pol100a/?_gl=1*1q91rne*_up*MQ..*_ga*ODU1NzcwMy4xNzIxMjE0NjAy*_ga_GN6S51QVZX*MTcyMTIxNDYwMS4xLjEuMTcyMTIxNDY0OS4wLjAuMA..

Ett fäste som gått sönder kort tid efter service verkar nästan "garantiåtagande" för serviceföretaget.

Kolla även andra sidan skottet där kompassgivaren sitter.... (Jag hade råkat lägga en yxa på andra sidan skottet, Det var inte så bra...)

Kör slut på dieseln du har i tanken ("nästan slut" så du slipper få luft i systemet igen). Töm tanken genom bottenventilen. Sila dieseln (jag har använt en stor tratt med sil och lagt ett par lager hushållspapper som filter i tratten). Slå tillbaka dieseln i tanken för att skölja ur mer skräp. Töm o sila igen. När det inte kommer mer skräp ur tanken så är det oftast tillräckligt rent så du inte riskerar propp i bränslepickupen. Tanka endast ren diesel eller HVO i fortsättningen så det inte kommer nya dieselbakterier, de trivs i RME-dieseln som säljs på bilmackarna.

Först måste du ha koll på att alla packningar är hela och sitter rätt så det inte kan läcka in tjuvluft. Om förfiltret sitter före manuella bränslepumpen (den du pumpar på för att lufta motorn) så ska luftningsskruven vara stängd när du pumpar - annars suger du bara in ny luft i systemet när du pumpar. Eventuell luft i förfiltret ska evakueras via bränslepumpen och luftningsskruven på finfiltret (det som sitter vid bränsleinsprutningspumpen). Om manuella bränslepumpen sitter efter förfiltret så kan du lufta förfiltret via luftningsskruv på förfiltret. Finfiltret luftas genom luftningsskruven som sitter ovanpå filtret men förfiltret måste först vara luftat annars kommer det hela tiden ny luft till finfiltret.... Om motorn inte startar efter luftning av filterna så finns det luft vid spridarna och du måste lufta vid spridaranslutningen. Pyser det luft när du lossar bränsleröret från spridaren så är det luft i systemet, det ska komma diesel vid pumpning.

Den lilla gummipluggen heter "Rawlnut" och finns med olika diameter hos välsorterade järnhandlare. Hålet är oftast så litet (en vanlig diameter är 5-10mm) att det inte går att stoppa in en slang o länspumpa genom hålet. Rawlnut är en gummiplugg med invulkad mutter i botten. Ovanifrån sitter en skruv med bricka under. När du spänner åt skruven så expanderar gummipluggen och tätar hålet. Var försiktig när/om du lossar den, gummit blir ofta uv-skadat och riskerar att gå sönder när/om du försöker dra ur pluggen. Den sortens gummiplugg används ofta för att täta utrymmen som fungerar som flyttankar på "osänkbara båtar". För att dränera utrymmet mellan skrov och innerliner så kommer du att behöva ställa båten på aktern så vatten mellan skroven samlas längst ner o kan rinna ut.

Jag trivs utmärkt med mina bifokala solglasögon ombord. Jag har vid olika tillfällen fått progressiva glasögon på jobbet för att se PC-skärmen o papper bra. Jag har aldrig trivts med dem utan använde billiga läsglasögon från Classe m.fl. istället.

Lidö värdshus som ligger lite åt nv från Fejan. Gästhamn i viken väster om värdshuset eller naturhamn i "Lidö österhamn".

Du måste ställa in DC/DC att bara ladda förbrukaren när generatorn går (högre spänning). Om du ställer laddningsparametern med för låg startspänning (= eller lägre än startbatteriets) så kommer förbrukningsbatteriet att tömma startbatteriet till inställd spänningsnivå.

Jag har ägt en Shipmate. Jag matade själv in MMSI-numret i den. Men det var "en engångsgrej". Det gick inte att byta numret. När båten med VHF såldes så hade vi lite mailväxlingar med PTS så numret bytte ägare (flyttades till köparen VHL-licens). Sedan fick jag skaffa nytt MMSI till nästa VHF. Manualen till Shipmaten följde självklart med båten till näste ägare så den har jag inte kvar. Å båten har bytt ägare igen så nuvarande innehavare har jag ingen kontakt med.....

Och inne i det här skyddsröret så sitter även en ljudämpare så värmaren låter lite mindre. En änden är märkt "värmare" eller liknande, i den änden sitter ljuddämparen.

Om det inte finns något backupbatteri (som ibland kan sitta fastlödat och inte i batterihållare) så kan backupen "hållas på plats" av en kondensator som laddas upp vid elanslutning och räcker för minneskretsen. Om kondensatorn går sönder så är det slut med backupminnet. Att hitta vilken kondensator som är till minnesbackupen kan nog bara tillverkaren (o Navman finns väl inte längre...).

Den kombon finns nog inte på macken, matbutiken, prylbutikerna mm. Du får nog gå till optikern o köpa dyra glasögon för att få den funktionen. Själv hittade jag läsglasögon +2,5 hos COOP i vintras för 10:-/paret. Vi plockade nog på oss 10 par var. Inte världens bästa kvalitet men jag sparade många fula ord när ett par kasade ur bröstfickan i våras o plumsade i sjön. Sen hittade jag trevliga solglasögon av sportmodell med läslins +2,0 och resten vanlig sikt (Erlandssons reade ut dem en höst för ett par år sedan o det var ordentlig prisnedsättning, inget fejkerbjudande). De är perfekta i både båten o bilen o slippa byta glasögon hela tiden för att titta på plotter o sjökort när det är stark sol.

Det går att använda solpaneler i andra sammanhang än för att ladda 12V båtbatterier. De växelriktare vi installerade gjorde om 760V DC från 500 st 335W solpaneler till trefas 240V AC. Dessutom ett stamnät (760V) mellan fem hus så solenergin kan användas inom hela kvarteret (en vx-riktare i varje hus) oberoende av vilket hustak solen lyser på. Ett LFP-batteri i ett av husen laddas av solpanelerna sommartid och från elnätet under natten vintertid för att användas under höglasttid. Detta gick att realisera när monopolet för elnätsbolagen ändrades för några år sedan. Vi hade redan dragit kablarna så det var bara att ansluta i de olika husen. Innan lagen ändrades och vi kunde koppla samman DC-nätet så fick vi betala Vattenfall elöverföringsavgift för att skicka ström mellan husen till samma kostnad som om vi hämtat elen från elkraftverken i Norrland.

Vår 75 liters Isotermbox (vattenkyld) startas vid sjösättning och stängs av vid upptagning, ca 6-7 grader C i boxen. 200W solpaneler räcker för att strömförsörja den o batteriet på 300Ah (AGM) var alltid fullt när vi kom till båten (kan så klart saknas någon Ah om det varit mycket gråväder men aldrig mer än någon enstaka procent av batterikapaciteten). Batterierna höll i elva säsonger så de verkade inte ha stressats ihjäl av kylboxen. (Numera 250Ah LFP men de har för kort tid för utvärdering - de är beräknade att klara konstant påslagen kylbox och hitintills har det fungerat)

Det är skillnad i levererad effekt på olika fabrikat. Första omgången på nuvarande båt gav mindre än 30% av utlovad effekt. Det var "noname-paneler". Båda panelerna var lika dåliga. Jag gjorde ett enkelt test att växelvis använda de monterade 100W-panelerna och en lös 30W-panel. 30W-panelen gav mer effekt... Jag reklamerade självklart o panelerna byttes till en ny omgång av samma noname-fabrikat (man är rätt svag som konsument när man bara beställt "100 W paneler"). De utbytta panelerna verkade inledningsvis ge mer effekt men efter ett tag så var det samma låga effekt som de tidigare. Ny reklamation och då byttes de till Sunbeampaneler. Dessa gav god effekt tills de på grund av misslyckad installation "kortslöts och dog." Ny reklamation (den här gången var den den misslyckade installationen). De nya panelerna (Sunbeam Tough) monterade jag själv och de fungerar fortfarande enligt förväntan. Även om det blev många byten så tog installatören sitt ansvar och bytte paneler tills de fungerade (de hade även bytt sista omgången men jag ville inte vänta och erbjöd mig att göra bytet själv.). För de hårda 335W-paneler som installerades i fastighetsinstallationen kalkylerade leverantören med 0,3% effektminskning årligen när de gjorde effektkalkylen över tiden. Men de panelerna är inget för små fritidsbåtar... Jag misstänker i likhet med dig att mjuka paneler kan ha större effektminskning men 20-30% tror jag inte att en kvalitetspanel tappar. Däremot kan "nonamepaneler" tydligen vara riktigt dåliga vilket jag upplevt å då tog det inte "några år" utan gick väldigt fort att tappa 70% av utlovad effekt. Sen vet jag inte om nonamnepanelerna presterade 100W ens när de var nyinstallerade, jag mätte aldrig med mätinstrument.

Jag köpte min första solcell 1988 eller 1989 (minns inte exakt år). Det var modellen med en aluminiumram. Jag var tveksam till hållfastheten, tålde den att stå på då jag tänkte lägga den på luckgaraget? Försäljaren på båtmässan la ner den på golvet och klev upp på den, sedan fick jag hoppa lite själv på den. Det blev köp o montering på luckgaraget. Tre år senare bytte jag båt och flyttade då panelen till luckgaraget på nya båten (solceller var ruggigt dyra på den tiden...). 'Drygt 20 år senare såldes båten å nye ägaren hade den sedan i tio år. Näste ägare ville ha mer effekt o bytte ut panelen mot en större (eller om det blev två). Så livslängden på den panelen var ca 35 år. Redan efter 15-20 år gick det att se sprickor i cellerna, det hade klivits rätt mycket på den genom åren, men panelen levererade fortfarande ström. Dessvärre kontrollmätes aldrig strömmen varken vid första montering eller då jag sålde båten. I samband med solcellsprojekt i bostaden så hade jag en del kontakt med solcellsfirmor. De berättade att en av de äldsta solpanelinstallationerna på fastighet är över fyrtio år. Växelriktarna har bytts några gånger o varje gång har installationen levererat mer effekt då förlusterna i vx-riktarna blivit lägre. De panelerna sitter på tak där de inte klivs på men har fått utstå sol, regn o snö under dessa över fyrtio år. Våra nya platta o böjliga paneler blir kanske inte lika gamla då det flexar mer i dem vid belastningar. Dina tankar om kabelförluster är kanske inte helt fel. Om skarvar sitter utsatta på däck så kan de ju oxidera. Testa att motionera anslutningarna eller byt kablar. Mät gärna före o efter.

Radialtätningar levereras nog regelmässigt med fjäder i "vanligt stål" som sitter monterade vid leverans. De rostfria fjädrar jag beställde kom i en egen plastpåse å så fick jag pilla in dem själv. Fjädrarna i "orginaltätningarna" var rätt rostiga, det var nog en bidragande orsak till att de börjat läcka. Jag misstänker att Yanmar (eller deras pumpleverantör) fått en felaktig leverans av tätningar.

Gjorde den reparationen för ett par år sedan. Handlade delar från kullager.se artikelnr framgår nedan. https://www.kullager.se/radialtatning-12x24x7-as Det finns ett skvallerhål bakom impellerdelen där det ska läcka så det upptäcks att det är dags att renovera. Om det inte läckte ut där så hade lagerna pajat i stället.

Var inte så säker på det. Du vet var det tränger ut men det kan komma in på ett helt annat ställe och följa en dålig laminering till där du ser vattnet komma in. Sitter läckan vid hopplastningen av skrovhalvorna så kan det ha blivit en miss vid sammansättningen och ihoplamineringen. Att det gick så lätt att få stopp på läckan tyder på att det inte är ett hål som går rakt igenom skrovet, då skulle det varit högre vattentryck. Om det kryper längs hoplamineringen så kan det komma från vatten som står någonstans längre fram i kölsvinet och sakta tränger igenom. Hur vattnet än kommer in i båten så är det inte bra med vatten inne i laminatet. Det frostspränger och vidgar sig alltmer för varje vinter. Skadan bör letas upp och tätas så laminatet håller sig torrt.

Behöver du skruva loss locket för att mäta hur stor packning du behöver?? Det går väl bra att mäta utvändigt och ta till lite marginal. Tankgivaren som syns på bilden är endast en resistans så den är ofarlig. Har du något annat elektriskt som inte syns på bild så får du väl hålla dig borta från det. Men det enklaste är ju att lossa minuskabeln från batteriet så blir hela båten strömlös. Du behöver ju inte hantera verktygen så det slår gnistor. Vill du ha brandberedskap så kan det vara effektivare med en brandfilt än en brandsläckare. Börja med att rita ett par streck på tank o platta så kan du återmontera som den ursprungligen sitter. Jag tror att din tankgivare är ett rör som går rakt ner o har en flottör invändigt så den är troligen inte riktningskänslig för eventuella snedväggar i tanken. (Äldre givare har en flottörarm o där är det viktigt att armen kommer i rätt riktning för att gå fri från tankväggarna.) När du skruvar loss locket så lossa först alla skruvarna. Sen skruvar du upp dem försiktigt en bit i taget. Rätt vad det är så släpper skruvarna förutom en som är längre än de övriga för att hålla kvar en platta inne i tanken som alla skruvarna sitter i. Tar du bara bort alla skruvarna så trillar plattan ner i tanken och du får börja fiska efter den... När endast en skruv är kvar så vrider du plattan åt sidan och sätter i ett par skruvar så plattan inte kan trilla ner, sedan lossar sista skruven och tar bort plattan. Det finns en slits i plattan så det går att lyfta ur den men det behövs inte, bara återmontera i omvänd ordning. För framtida losskruvning så kan det vara bra att markera på plattan var den långa skruven sitter. När plattan är loss så är det enklaste att använda den som mall för packningen och så skruvhålen kommer rätt.

Har ingen skiss men har skruvat loss startmotor på andra motorer. De brukar sitta med tre skruvar med sexkantskalle (törs inte skriva bult...). Sen är det bara att dra startmotorn rätt ut ur hålet. Ett spärrhandtag med hylsa och förlängning brukar vara ett bra verktyg för att komma åt. Innan du skruvar på startmotorn så ska du koppla loss minuskabel från batteriet, därefter pluskabeln från startmotorn och klena kabeln som styr solenoiden. Startmotor o solenoid är en enhet och ska inte delas (i alla fall inte förrän motorn demonterats). Att bryta strömmen innan skruvande är jätteviktigt. en kortslutning mellan pluskabeln vid startmotorn och godset i motorn ger mycket effekt och kan i värsta fall svetsa fast verktyget du kortslutit med.

Den jag länkade till är tillräckligt styv för att inte sugas ihop. Dessutom är det en gummislang som tål övrig miljö i motorrummet (diesel/bensin, olja, glykol...) "Kryssarmerad" plastslang blir mjuk i motorrummet och sugs ihop som du konstaterat.

Hjullager till en vagn är ju inte någon highteck-produkt. Det har nog suttit standardlager när du köpte trailern. Det som förbryllar mig är belastningarna 100 kg på axel 1 och 2.700 kg på axel 2. Är axel 1 stödhjulet som dragstången vilar på när trailern är losskopplad? Även om lagerna är tätade så kan det nog komma in lite vatten om de dränks. Egentligen var det nog bättre förr när de var öppna och det gick att pressa in fett i lagerbanan som tryckte ut vattnet. Att spola gör kanske lite nytta men du får ju inte ut vatten som redan kommit in i lagret. I lumpen var det alltid noga att pressa in nytt fett i hjullagerna efter att terrängbilarna körts i vatten o det verkade fungera (det var nog koniska kullager men principen är densamma). Det finns bara tre mått att förhålla sig till för val av lager, innerdiameter, ytterdiameter och bredd. Mätningen måste så klart vara noga så lagret inte glappar, skjutmått är att rekommendera. https://www.kullager.se/lager-hjullager Kullager.se har en massa varianter att välja bland. Kundtjänst är kanske lite mer svarsbenägna om du lägger en beställning och samtidigt skriver att du vill bli kontaktad, men det är semestertider nu... Är det väldigt hög belastning så kan det även vara rullager på din trailer https://www.kullager.se/lager-cylindriska-rullager