Lintott

Nej, EU-direktivet (AFS-förordningen) anger i Artikel 5 "2. Från och med den 1 januari 2008 får de fartyg som avses i artikel 3.1 antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet." Förordningen anger inte "NOLL på skrovet" (se ovan) Jag (och tydligen även SXK) tycker det är intressant att se vilken effekt AFS-förordningen gett i vattnet och bottenmiljön. Resultatet av SXK-mätningarna tyder på att regelverket (antingen inte ha några tennorganiska föreningar som fungerar som biocider i antifoulingsystem på sina skrov, yttre delar eller utsidor, eller så måste de vara täckta med en beläggning som utgör en spärr för sådana föreningar som läcker ut från det förbjudna antifoulingsystemet) verkar ge som resultat att det inte förekommer mätbara rester av TBT varken i vattnet eller i bottensediment i småbåtshamnar. Det borde väl vara intressant att verifiera..... Om SXK mätningar visar sig vara korrekta så torde TBT-frågan vara avklarad vad avser fritidsbåtars påverkan på havsmiljön. Det borde väl vara av intresse för myndigheterna att konstatera att" frågan kan avföras från dagordningen", så att de kan ägna kraften åt andra miljöproblem för världshaven. Det finns en del sådana att hantera t.ex. utfiskning som påverkar balansen i fiskbestånden, utsläpp av mediciner o hormonpreparat (ett område som nog påverkar havsmiljön och fortplantningsmöjligheter för vattenlevande organismer mer är omätbara TBT-rester), microplaster som anrikas i havet och "blir fiskmat" med mycket allvarliga konsekvenser för alla havslevande djur, mm.mm.

I många fall så tillåts andra företag att använda ett patent genom att betala en licensavgift till den som äger patentet. Jag gissar på att SBU (och därmed alla medlemmar i de båtklubbar som är anslutna till SBU) betalar en licenskostnad till HappyBoat för att få använda deras kalibreringsmodell. SBU talar sig ju varma för de bottenfärgsregler som HaV, Transportstyrelsen m. fl driver. SXK verkar ha en helt annan inriktning och bedriver praktiska mätningar i verklig miljö vilket nog inte gillas av "Skrovmåls-förespråkarna". SXK har påvisat i sina mätningar att de inte hittade TBT i bottensedimenten i de stora fritidsbåtshamnar där de tagit prover. De konstaterade även att kopparhalterna i vattnet var under de gränsvärden som finns för kopparförekomst i vatten. Varför är inte myndigheter och forskare intresserade av att följa upp dessa resultat?

Du ska ha ner slangen/röret på botten under båten. Det är genom att luftbubblorna driver bottenvatten (som alltid är lite varmare) uppåt som du undviker att det fryser till. Det är inte så kinkigt med avståndet mellan lufthålen om du har lite större djup. Har du för många lufthål så räcker kanske inte luften till alla och det bubblar bara i ena änden. Är det väldigt grunt runt båten så måste du så klart se till att det bubblar längs hela båten. Du behöver heller inte ha slang/rör på båda sidor om båten om det är tillräckligt djupt, det räcker med en rad mitt under båten. Om du använder slang så måste den kompletteras med tyngder så den sjunker. Kopparrör är tillräckligt tungt för att bli liggande på botten även när det är luftfyllt. Kompressorn/luftpumpen måste ha tillräckligt tryck för att orka trycka ner luften till det djup där slangen/röret ligger. Ju djupare - desto större tryck. Om pumpen är för klen så går det att lyfta upp slangen/röret med hjälp av flytkroppar och bottentyngder.

Hur menar du med att gå direkt från NMEA (du menar väl N2K?) till nätet? N2K-protokoll och ip-protokollet är inte desamma. Du måste ha någon typ av konverterare emellan som tolkar o konverterar datatrafiken i båda riktningarna. Det finns N2K till USB-övergångar. Det bör nog gå att få in NMEA-dataströmmen via en USB-anslutning till någon nätverkskomponent. Exempel på övergångskabel: https://www.marinwebben.se/nmea-omvandlare/yacht-devices/nmea2000-ydnu-02-usb-gateway?gclid=Cj0KCQiA15yNBhDTARIsAGnwe0U-IQtC5phcL4j6eG2qDj_hUJ2paw4lp-eYfrtWkrsTx7bteu8blr8aAh3bEALw_wcB

Snarare att undvika att tanka på vissa sjömackar. Det finns goda skäl till att jag skaffade den vattenavskiljande tratten.....

Aldrig! Men jag är rätt petig med att inte få in vatten i tanken. Kollar o-ringen i tanklocket vid tankning. Vattenfrånskiljande filter som kollas nån gång om året (det kan vara någon tesked med vatten där) Avluftningen monterad med ordentlig svanhals så det inte kommer in vatten den vägen. Använder tratt med vattenfrånskiljande filter vid tankning.

Jag kollar efter vatten redan i tanken med min tankmätare. Den kommunicerar via N2K och visar tankvolymen i procent samt larmar om den upptäcker vatten. "The sender constantly monitors the fuel for any water contamination and warns if any is found to protect the engine from expensive damage." "If the probe tube is in contact with water the sender will cease to transmit the actual fuel level and send tank empty and tank full alternatively to attract the users attention to the fuel gauge associated with the contaminated tank." https://osukl.com/volumetric-fuel-sender/

Jag gissar på att det är en Yanmar 1GM10 Bläddra runt på nätet efter bilder på den o jämför med din motor så tror jag att du känner igen den. Det finns både en-, två- och trecylindriga motorer i samma familj o många delar är desamma till alla storlekarna på GM-motorerna.

Nej, den är köpt för att ge djup, fart o temperatur till instrument o plotter i ett NMEA2000-nätverk. Instrumenten är Raymarine o plottern Garmin så jag vet inte vilken generalagent givaren kommer ifrån. Men det kvittar för det är företaget Airmar som levererar givarna till de flesta båtinstrumentåterförsäljarna. Jag är 100% säker på att Volvo Penta inte tillverkar dessa givare själva utan köper dem från Airmar. Att Volvo Penta sedan lägger dem i en kartong med deras logga på och kanske tar mer betalt för givaren är inget som förändrar produkten (men möjligtvis priset....). Till ett NMEA2000-nätverk går det att välja produkter från valfri tillverkare. Det är det som är det fina med denna generella nätverksstandard. Jag har prylar från ytterligare ett par andra tillverkare inkopplade i mitt nätverk och samtliga levererar sina data till valfri presentationspanel om den har möjlighet att presentera den aktuella informationen.

Jag fick mitt paddelhjul knäckt vid slarvigt anbringat lyftband på ett varv. De hade paddelhjul som reservdel som jag själv monterade. Rätt enkelt jobb, även med båten i sjön. Dra upp givaren, dra ur en sprint, sätt in paddelhjulet o återmontera i omvänd ordning. Enda krånglet var att kapa sprinten som var lite för lång (orginalsprinten hade krökts..) Så här ser resevdelskitet ut Bilden hittade jag här https://www.svb24.com/en/airmar-paddle-wheel-and-valve-kit-for-dst800.html men den går nog att beställa i valfri båttillbehörsbutik.

Det finns ju många produkter som förvaras i två burkar med rätt harmlösa egenskaper men ändrar egenskaperna efter blandning och "härdning" eller annan "produktomvandling". Några exempel från båtbranchen är ju polyesterplast och epoxy. Det bör väl gå att utveckla en bottenfärg som i ohärdat skick biter fast i polyester/epoxy för att i härdat skick få en annan ytskiktsegenskap med bibehållen vidhäftning mot underlaget.

Här är ett par produkter https://www.marinwebben.se/varumarken/yacht-devices/ydwr-02-nmea2000-router https://www.marinwebben.se/nmea-omvandlare/yacht-devices/nmea-2000-ydwg-2-wi-fi-gateway?gclid=Cj0KCQiAkNiMBhCxARIsAIDDKNVF2A8FHBorCCCuVynU7aAkCOEecDc_IaRppQKrv7Ombj9syG0iBF4aAlceEALw_wcB

Nu ska du få lite att läsa i helgen.... Här är lite länkar som jag djupdykt i: Rod som grävt i båtel i många år har tyvärr drabbats av en hjärnblödning men webbsidan är fortfarande aktuell https://marinehowto.com/lifepo4-batteries-on-boats/ Han har även skrivit en del om Balmars produkter https://marinehowto.com/?s=balmar En annan informativ sida är https://nordkyndesign.com/category/marine-engineering/electrical/lithium-battery-systems/ Han varnar bl.a. för att välja celler med många Ah. Ju fler Ah - desto bräckligare innehåll i cellerna. Välj hellre mindre celler och installera parallellt (t.ex. 2P4S eller 3P4S för att få dubbelt eller trefaldigt antal Ah). En BMS tvärs respektive parallellpaket löser balanseringsfrågan om du tänker använda balansering. En svensk sida är http://hlpdata.se/ Han tillverkade t.o.m. en egen BMS som han säljer. Säkert utomordentligt bra men lite väl ingenjörsmässig för min del. Här finns lite länkar till försäljningssidor https://lifepo4.se/rekommenderade-tillverkare/ En (rätt ofta anlitad) säljare är GWL i Tjeckien som säljer Winstonceller, BMS mm https://shop.gwl.eu/index.php?cur=1&

The IALA Maritime Buoyage System defines two regions in the world: IALA region A and IALA region B. Region B covers the whole of the Americas, Japan, South Korea and the Philippines, while the rest of the world belongs to the region A. https://en.wikipedia.org/wiki/International_Association_of_Marine_Aids_to_Navigation_and_Lighthouse_Authorities

Värmaren drar ca 10A både vid start och i samband med att den stängs av. (Kanske lite längre tid med hög förbrukning vid starten)

Jag har bara tittat på en demoutgåva av G3 Vision och där fanns Hydrographicas kort med. Det fanns även hamnspecialerna från Havneguiden (Skageraks förlag) i Hydrographica-formatet med i det elektroniska sjökortet. Så även långt in i vikarna (där kanske Sjöfartsverket sabbat djupinformationen) går det att "GPS-navigera" med trygghet.

Nej det är nog inte illvilja. Jag tror snarare det är ekonomiska skäl. Det är enklare o tar mindre tid att rita en tremeterskurva utanför ett plottrigt område än att fixa till en nyritning med de gamla mätunderlagen. För några år sedan "hittade" jag ett antal undervattensstenar i sydkanten av Gävlebukten. Jag rapporterade in dessa till Sjöfartsverket. Reaktionen på min rapport var att titta igenom flygfotona över området och pricka in inte bara det fåtal stenar jag hittat utan även ett antal andra (vill minnas att det var drygt ett dussin korrigeringar). Viken där jag "hittade" den första stenen var en utmärkt svajvik så jag bad dem att inte för enkelhetens skull stänga hela viken med en tremeterskurva och det lät de bli att göra (hur det ser ut nu efter sjökortslyftet har jag inte kollat). De exempel som presenterades i På Kryss handlar inte om försiktighetsprincipen. Det finns Hydrographicakort över samma område och dessa visar en helt annan bottentopografi än Sjöfartsverkets nyjusteringar (kolla sjökorten i inledningen av tråden där det finns båda typer av kort över samma område).

Jag skulle vilja göra en jämförelse med bilbränder. Utan att ha statistik på det så är min uppfattning att den absoluta majoriteten av bilbränder beror på att det uppstått en elektrisk kortslutning som i sin tur sätter fyr på andra komponenter i fordonet. I dessa fall handlar det nog uteslutande om blybatterier. Sen finns det enstaka fall där elbilar tagit fyr o där finns det en annan problematik med giftiga brandgaser o återantändning. Jag misstänker att det oftast inte är LiFePO4-batterier som varit inblandade i dessa fall. Även om vi båtägare tycker LiFePO4-batterier är underbart lätta och snabbladdade i förhållande till blybatterierna så är de inte tillräckligt lätta och snabbladdade för fordonsindustrin som gärna väljer annan batterikemi som inte är lika tålig som LiFePO4. Väl dimensionerade säkringar på LiFePO4-batteribanken torde minimera (eliminera?) brandrisken p.g.a. kortslutning i de grova kablarna (som inte brinner av i första taget).

Det är ingen risk att du "hittar de nya grunden" för de existerar inte. Sjöfartsverket har tillsammans med Lantmäteriverket "hittat på" dessa grund. Jag träffade Lasse Granath för någon vecka sedan och han var utomordentligt upprörd över Sjöfartsverkets omarbetning av sjökorten. Han hade ett flertal exempel på olika ställen i Stockholms skärgård där Sjöfartsverket gjort liknande galenskaper i "korrigerandet" av sjökorten. Så länge man håller sig till områden där det finns Hydrographica-kort så är det nog de som presenteras i plottern så då är problemet med Sjöfartsverkets galenskaper utan betydelse. Det blir värre i områden utanför Hydrographicas sjökort. Där har man bara Sjöfartsverkets kort att förlita sig till och numera går det ju inte att lita på vad som är på riktigt och vad som hittats på. Enligt min uppfattning är det kriminellt av Sjöfartsverket, som har ensamrätten till alla djupdata över svenska farvatten, att förvanska data på detta sätt. Dessa data är insamlade under ohyggligt många år av denna statliga myndighet på sjöfartens och svenska folkets bekostnad. Statliga myndigheter bör ju vara till för landets medborgares väl o ve och inte bete sig på detta sätt. Märkligt nog är det bara Svenska Kryssarklubben som uppmärksammat och påtalat Sjöfartsverkets tilltag. Varför hör vi inget från båtklubbarnas riksorganisation Svenska Båtunionen i denna fråga? För båtfolket på Syd- o Västkusten så vill jag bara varna er för att även ni kommer att drabbas av dessa galenskaper från Sjöfartsverket. De började med detta "sjökortslyft" i Bottenviken och har nu nått ostkustens skärgård. De kommer att fortsätta "varvet runt".

Ja, det tar bara enstaka sekunder efter stopp av motorn innan oljetrycket släppt.

Jag plockade förvisso ut min tank inför rengöring från dieselbakterier (hade inte lika groteskt mycket som TS). Sen använde jag underspolningsmunstycket till högtryckstvätten. Det är litet och vinklat och gick att få in via tankmätarhålet för att spola runt i hela tanken. Om du lossar alla anslutningar till tanken så går det kanske att göra på det sättet även fast tanken sitter fast. Sen har du vintern på dig att låta torka upp de sista dropparna vatten som du förmodligen inte kan suga ur.

Det avses nog vantskruvsolja. Det är en lite trögflytande ofärgad olja som används för att rostfria vantskruvar inte ska skära i gängorna när de dras åt. Vantskruvsoljan tål höga åtdragningslaster utan att skruven skär. Oljan är lite trögflytande för att inte "rinna av" från vantskruven. Symaskinsolja är en betydligt tunnare olja för att smörja lager och har nog inte samma prestanda som vantskruvsolja. En liten flaska vantskruvsolja kostar inte många kronor och är fruktansvärt dryg.

på 1970-talet hade International en röd grundfärg som hette Polygrund. Den målades på gelcoat för att få bra fäste för bottenfärg, tvåkomponents lackfärg o liknande. Jag tror inte att den är vattentät som dagens epoxyfärger. Vad du ska göra beror på vad du vill uppnå. Är du ute efter ett vattentätt skikt under kommande färg så ska du ta bort all den röda färgen och måla med epoxy. Är du ute efter ett bra fäste för bottenfärg och att få en slät botten så kan du ta bort färgskikten utanpå den röda och slipa den röda så du får fäste för din färg. Om den röda färgen flagar så ta bort alltihopa och börja om med ny grundfärg.

En bra modell för bättre skydd är att förlänga eller låta tillverka en längre rorkult. Det gör stor skillnad att komma ett par dm längre fram på sittbrunnsbänken.

Jag har sett en hyttbåt (tror det var en Nauticat) där de ställt svarta PVC-slangar från reling till reling. De är rejält styva och bär upp bra. Sen gäller det att hitta på något för att hålla samman dem längs takåsen och en bit upp från däck så de inte viker sig av snötrycket från presenningen.