Lintott

Motortillverkarnas rekommendation på intervallerna för byte av bälg till S-drev är enligt mig o många andra kraftigt överdrivet. På förra båten hade jag ur motorn efter drygt 20 år (bälgen var nog över 25 år gammal) och passade samtidigt på att byta bälgen (planerade att sälja båten och ville inte ha tjafset om gammal bälg vid försäljningen). Skillnaden på den nyinstallerade bälgen och den gamla var lite styvare gummi i den gamla. Hur mycket jag än bröt i den så gick det inte att se enda spricka i gummit. @Seawolfhade för några år sedan ett projekt inom SXK där han skulle försöka samla ihop gamla bälgar för att se hur de åldrats. Hans grundinställning var att bytesintervallerna var kraftigt överdrivna. Det skulle vara intressant om någon vet om projektet genomfördes och i så fall vilket resultatet blev. De motorfirmor jag frågat om bälgskador hävdar att det endast uppkommer vid kraftigt våld i samband med grundstötningar eller eller annan yttre händelse. Det finns många ägare av S-drev här på forumet. Finns det någon som har egen erfarenhet av att bälgen börjat läcka p.g.a. sprucken bälg (rost vid anliggningsytan kan ge dropp men det beror ju inte på att bälgen är trasig) eller känner någon som fått detta problem. Ge er gärna tillkänna och delge era erfarenheter.

Det är nog sällsynt att batteriladdare - även för installation i båt - saknar sladd med en vanlig 240V stickkontakt i änden. Skillnaden mellan modeller för installation och "lösa" batteriladdare är snarare 12V-anslutningen. "Lösa" batteriladdare har ofta klämmor som ansluts till batteriet. En del har en kontakt på kabeln mellan laddare och batteriklämmor. Då brukar det även finnas att som tillbehör (om det inte ingår) köpa en bit kabel med kompatibel kontakt och kabelskor som kan permanentanslutas till batteriet. Ett fabrikat som på en del modeller har det utförandet är CTEK. De finns med olika amperestyrka på laddningen. CTEK är dessutom hyfsat vattentätade vilket kan vara en fördel om den inte är permanent installerad på en skyddad plats i båten. Du hittar dem i båttillbehörsbutiker, Claes Olsson, biltillbehörsbutiker mm.

Bensinmotorer kan gå knackigt om tändstiftet inte är OK. Motsvarigheten för dieselmotorer är att spridarna har en dålig insprutningsbild (eller vad det heter). En inställning eller byte av spridare kan ge bättre bränslefördelning i cylindern så förbränningen blir bättre. Inställningen ska nog överlåtas till en lastbilsverkstad, marinmotorservice eller annan med rätt utrustning för provtryckning.

Jag kan bli lite besviken på många "lanterntrådar". Är det så svårt att montera korrekta lanternor? Före LED-lampornas tid så kan jag förstå att strömförbrukningen var ett problem. Jag har själv fått djupdyka under sittbrunnen för att med snöre dra igång inombordaren efter en natts lanternsegling på den tiden när man hade likströmsgenerator o ett batteri till allt ombord. Men idag kan inte strömförbrukningen för lanternorna vara ett problem. Lanternor är till för både att själv inte bli bli påkörd och att visa för andra var jag är och vart jag är på väg så att de inte riskerar att skadas vid en kollision. Varför då fundera på minimalt med lanternor och tänja på regelverket? Om en runtlysande lanterna bländar så att man vill ha separata topp o akterlanternor så montera även ett par sidolanternor så undanröjes alla problem och alla kan åka tryggt på fjärden.

Denna gamla encylindriga diesel går ojämnt på låga varv. Det finns en anledning till att de har ett stort tungt svänghjul... Motorn är i grunden byggd för att stå och tuffa i evigheter med t.ex vattenpumpning, generatordrift o liknande industriella tillämpningar där den går kontinuerligt på måttligt höga varv där den är mindre skakig. Men den är byggd för ett långt liv så sköt den väl. En av de få svagheterna är avgaskröken som gärna rostar sönder när det går saltvatten i kylsystemet.

Kolla med någon lokal järnhandlare, bildelshandlare, Hornbach eller liknande. Allt behöver inte handlas över nätet. De flesta butiker har rutiner för att beställa sådant de inte har i lager p.g.a. liten efterfrågan. Du kan ju även leta bland Kamasas småplock. De brukar vara lite billigare än Bacho.

Jag tog ett foto av min däcksgenomföring när jag tittade till båten idag. Jag hade inga mätverktyg med mig så jag la ett AA-batteri bredvid som måttreferens.

Om du har tre batterier sammankopplade i samma krets och det blir tekniskt fel i ett av batterierna (t.ex. att en enstaka cell kortsluts i ett av batterierna) så kommer alla tre batterierna att dräneras på ström. Min rekommendation är att ladda upp hela paketet igen. Separera de tre batterierna från varandra. Efter ett dygn så mäter du spänningen enskilt på respektive batteri. Om du hittar att ett av batterierna havererat så är det sannolikt inget fel på generatorn som knäckt hela batteribanken.

Bacho har bits i tvåpack upp till bredd 14 mm

Å så har de modifierat till version 2:

De gröna fläckarna som syns på några ställen är med största sannolikhet en epoxyfärg som målats på för att få skrovet helt vattentätt. Du ska vara försiktig så att du inte skrapar bort det färgskiktet. Om det är skadat på något ställe så bättra med ny epoxy. Epoxyn är stenhård så den är svår att skrapa/slipa bort om den är korrekt applicerad. Sedan slipning så ny bottenfärg får fäste. Om det är lite smårester av gammal bottenfärg som sitter ordentligt fast så är inte så kritiskt. Passa på att ta lite foton av botten när den är renskrapad o slipad så har du bevis på att det inte sitter gammal tennbottenfärg kvar på skrovet. Sen är det bara att måla nytt.

En "killgissning" är att vajern är slarvigt upprullad. När det mesta är inne så tar det i i tvärsstagen på vinchen.

Det verkar vara ett trä- eller plywoodskrov med däck mm i glasfiber. Det tyder på att båten kan vara tillverkad på 60-talet eller tidigt 70-tal. Det var många småfirmor som experimenterade med glasfiberkonstruktioner under den tiden. Tillverkningsmetoden på din båt gav nog inte utrymme till längre tillverkningsserier (skrov helt i glasfiberlaminat går mycket snabbare att tillverka). Liten tillverkare och kort serie gör nog ursprunget svårt att hitta om ingen som har haft nära kontakt med tillverkningen hör av sig. Det lär vara svårt att hitta modellen i gamla båttidningar, reklamblad o.s.v.

Jag kan inte hitta något skiljaktigt vad avser motordelen för de olika varianterna backslag/saildrive. 01-01--03 Specifications.pdf

Det som kan bli bekymmer med att använda en oljesug är att det blir kvar en massa rostflagor från motorblockets insida i botten av motorns kylkanaler. Allra bäst är att få loss avtappningspluggen så det går att stoppa in en ståltråd i hålet och kratsa ur - spola - kratsa ur o.s.v....

Jag kan bara hålla med. Det är samma modell som sitter orginalmonterade på min båt (fast i rostfritt). Jag monterar inte ens bort silen. Det räcker att plocka rent med fingrarna (jag har mest problem med tallbarr) och sedan spola med vattenslangen. Har inte heller koll på dimensionen men de är inte speciellt grova. Monterade på däck behöver de inte klara så stora vattenvolymer, då rinner det tillbaka över relingslisten.

Segel är den absolut dyraste komponenten. Beroende på dina krav så byts de efter 5, 10, 25 år. Moderna hightechtecksegel håller formen tills de bokstavligen rämnar vilket kan ske efter 10-20 år beroende på skötsel o hur mycket de används. Då har de hållit formen hela tiden och varit roliga att segla med. Om du är racingseglare så finns det dyrare hightechsegel och då vill du nog byta oftare för att "ha det senaste". Kanske 5-10 år. Med lite äldre duktyper så åldras seglet inte lika mycket åldersmässigt men blir efterhand bukigare och inte så kul att segla med. Det tar lägre höjd när du kryssar och lutar mer p.g.a. bukigheten (plana segel lutar mindre i frisk vind och känns därför tryggare). Sen är det bara att dividera antal år med priset för den typ av segel du väljer (superhightech - hightech - eller äldre duktyp). Sen bör seglen ses över av segelmakare ibland. Segelmakaren anser att det behövs årlig översyn. Enligt mig så gynnar det mest segelmakarens intäkter. Men efter ca tre-fyra år kan det vara lämpligt. Det kan kosta mellan tre o tiotusen beroende på hur mycket småreparationer som behöver göras. Motorkostnader är betydligt lägre. En segelbåtsmotor jobbar inte lika hårt som en i en motorbåt. Dessutom är drevservice enklare med oljebyte efter tre-fem år. Anoder ska självklart hållas koll på men det är ingen storkostnad. Olja o filter byts normalt årligen eller vartannat år. Filtret är mindre o oljevolymen mindre och kostnaden därefter. Riggen är billig i underhåll. Någon saxpinne som går av eller tappas. Block kan bli slitna men det tar oftast många år om de inte skadas fysiskt. Skotlinor och fall slits med tiden men det går många år innan de behöver bytas om du ser efter att de inte skavs mot vassa kanter (då kan det gå fort tills de går av). Bottenfärg o vaxning är väl ungefär som en motorbåt (lite mer bottenfärg med segelbåtskölen men det är försumbart..) Drivmedelskostnaden kommer du att bortse från om du varit van vid motorbåt....

Brytpinnen finns för att propelleraxeln inte ska krökas (eller det ska uppstå annan skada i motorn) vid grundstötning. Så det ska vara en mjuk metall i pinnen. Det brukar därför vara mässing i pinnarna. Välj rätt dimension så brytpinnen fyller ut hålet i propelleraxeln, annars är det risk att pinnen gnager i godset på propellern eller att propellern kommer för långt in o skaver mot drevet.

Kan en sådan här multihylsa fungera? https://www.biltema.se/verktyg/handverktyg/hylsverktyg/hylsor/multihylsa-38-2000038038

Jag har rätt omfattande praktisk erfarenhet av svajankring. Gissningsvis 75% av alla nätter så ligger vi på svaj o vi är ute rätt mycket. Vid svajankring visar båten upp minsta ytan mot vinden så krafterna blir mindre än att ligga tvärs vinden mot land. Sex ton båt, 12,5 kg plogankare och 30 m kätting (och ytterligare 30 m rep insplitsat i kättingänden). Vi har som värst legat bakom en avlägsen skogsridå i 22 m/s en natt. Dålig väderprognos som underskattade kommande vindstyrka. Vi hade sjölä men dåligt vindlä. Det var obekvämt men ankaret flyttade sig inte en enda meter. Vid svajankring gäller det (precis som vid all annan tilläggning) att välja plats med omsorg. Om det finns prognosticerade vindvridningar så väljs en plats med skydd för både nuvarande o kommande vindriktning. Självklart med marginal för grunda områden inom svajområdet. Sjöhävningen ger mer besvär vid ankring än vinden. Vi brukar hellre lägga oss mer skyddade för kommande vindriktning än för nuvarande. Då finns det marginal för att ankaret kan dragga lite i den nya riktningen. Välj ett ankare som har bra förmåga att vrida runt utan att tappa fästet så draggning minimeras. Vi valde mellan Delta och Ultra. Båda har god förmåga att bibehålla fästet vid ritningsändring. Det blev ett Ultra, mest för att det fanns i 12,5 kg. Om jag valt Delta så hade jag fått välja 10 kg då deras 15 kg inte fick plats i stäven på vår båt. Jag har aldrig ångrat valet. Vikten har alltid räckt till för att vi ska känna oss trygga på svaj. Vid svajankring med kätting så gäller det att få tillräcklig kättingvikt mellan botten o båt. Det är kättingvikten som ger ryckdämpning. Jag undviker att ankra på mindre djup än ca sex meter. Sen matas 3-5 gånger djupet ut och så backas ankaret fast i botten. Fungerar alltid. Om reservinmatning... Det finns handtag för manuell inmatning men det kommer att bli jobbigt. Bättre att ha ett rätt dimensionerat ankarspel med grova oxidfria kablar o anslutningar så det fungerar. Jag saknar Eilean - vår tidigare ankringsexpert här på Maringuiden. Du lärde mig mycket! RIP Eilean.

Är det inte enklare att hindra skräpet från att komma in i dräneringsslangen? Montera någon form av sil i däcksgenomföringen. Det är enklare att plocka skräp ur silen än ur rörkröken under vattenlinjen. Jag sökte på rörsil o fick en massa träff, bland annat den här som borde gå att knyckla till för att passa (det fanns många olika diametrar o modeller av rörsilar...). Även på min båt sitter det invändiga dräneringsslangar. Där sitter det en nästan platt spiralfjäder i en avsats i genomföringen från däck (vet ej fabrikat på däcksgenomföringen - den är originalmonterad). Å så är utloppet ovanför vattenlinjen så ev skräp åker nog lättare ut (flyter inte på en vattenpelare inne i dräneringsslangen). Det har aldrig fastnat något skräp inne i slangen eller utloppskröken.

Det skulle jag definitivt inte rekommendera om du inte först lyckas få in en kraftig bricka som niten stoppas igenom och även då så är det en tveksam fastsättningsmodell. En pulpit ska tåla att man ramlar emot den utan att släppa från skrov/däck. En gängad blindnit ger en väldigt liten nitvulst på insidan av fästytan. Det kommer inte att bli långvarigt i ett glasfiberskrov. Gängad blindnit har sitt främsta användningsområde när något ska fästas i en stål/aluminium-plåt.

Swedish site with information and data about Player 311 https://www-sailguide-com.translate.goog/batfakta/player-311?_x_tr_sl=sv&_x_tr_tl=en&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp

Om du tänker sy fast den duken på seglet så är det nog fel materialval. Duken du länkar till är nog mer som kapellväg. Att sy ett fockkapell som dras över seglet efter segling kan duken säkert vara bra till. Med flitigt användande av fockkapell så minskar behovet av uv-skyddsduk på seglet. Om du ska ha uv-skyddet fäst till seglet så måste det vara en duk som klistras mot seglet. Att bara sy kommer inte att fungera.

Om du avslöjar var i landet du ungefär håller till så ökar möjligheten att få hänvisningar till duktiga lokala båtsnickerier. Med den befintliga delen som mall har de inget problem att fixa en ersättningsbit. Även om jobbet blir dyrare på ett litet specialiserat båtsnickeri så kan totalpriset bli lägre då de troligen har bitar av durkplywood de kan såga en bit ur så du slipper betala för en hel skiva. Sen får du nog vara beredd på att den nytillverkade durkbiten inledningsvis kommer att avvika i färgton. Solblekningen av din nuvarande durk kan ingen snickare rå för. De flesta "varv" ägnar sig uteslutande åt motorjobb. Kvarsebo Båtar är en gammal båtbyggare som kanske kan fixa en durkbit.