Gå till innehåll
måndag 02 december 2024

Lintott

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    4 612
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    88

Allt postat av Lintott

  1. Båtar med hög rigg och mycket segel får ofta kritik för att de lutar förskräckligt mycket vid hårdare vind. Då anses båtar med låg rigg tryggare och trevligare. Jag håller på båtarna med hög rigg. Vid svaga vindar så har de betydligt högre fart än lågriggade med mindre segelyta. Vid hårdare vind ska/måste de revas för att vara trevliga att segla med. Att segla med för mycket segelyta i hårdare vindar blir bara jobbigt och går inte fortare. Den viktiga punkten vid val av båttyp handlar mer om ifall den aktuella båten har en enkel metod för att reva storseglet samt för mastheadriggade båtar om det finns fockar i olika storlekar för att kunna anpassa segelytan till rådande vindstyrka.
  2. Jag tycker att https://www.harbourguide.com/se/ har bra presentationer av både gästhamnar och naturhamnar. Ett abonnemang så man kan titta på hamnarna på dator/mobil/läsplatta kostar visserligen några kronor men ger mycket information. Abonnemanget täcker hela Europa. Alternativet är att köpa boken för aktuellt område för en engångssumma (Västkusten en bok och Oslofjordens mynning en bok). För gästhamnarna redovisas vilken typ av förtöjning som finns på de olika tillgängliga bryggorna/gästplatserna (långsides, Ybommar, mooringlina, eget ankare eller pålar). En del brukar säga att man ska titta vilka naturhamnar som finns med i den typen av redovisningar för att kunna undvika dem då det tenderar att kunna bli många båtar och trångt men på för/eftersäsong så är ju det problemet mindre. Att bläddra bland hamnar (både natur o gästhamnar) inom det område man tänkt sig att segla till ger rätt mycket nya idéer på nya ställen man inte tänkt på, speciellt om man är okänd med områdets möjligheter.
  3. Jag håller fullständigt med dig @ABC. Att ha en slang som med kran som ska kommas ihåg krånglar bara till det. När jag tröttnat på Yanmar-ventilen i förra båten (läckte o droppade vatten trots regelbunden service) så köpte jag en Martec-ventil. Den var helt nykonstruerad då och såg inte ut som dagens modeller. Jag misstänker att det var en förserie. Den var kantig och fräst ur en hel plastbit. Jag ångrade aldrig den investeringen. Det kom inte en enda läckagedroppe ur den. I nuvarande båt satt det redan en Martec-ventil som även den fungerat felfritt. Före köpet ska TS mäta kylvattenslangarna. Det finns olika grova anslutningar på Martec-ventilerna.
  4. Det finns en starkströmskomponent till som kan skapa en brygga mellan elnätets skyddsjord och jordpunkt i båten - varmvattenberedaren! Kapad skyddsjord och kompletteringar enligt enligt ISO 13297 (sök på SXK tekniska kommitté) eller en isolationstransformator är nog de enda hundraprocentigt trygga alternativen.
  5. Man vill ofta kunna bryta all ström mellan förbrukare och batteri när husvagnen/båten lämnas och använder en huvudströmbrytare till det. Däremot så vill man ofta fortsätta att ladda batteriet från solpanelen. Så solpanel/regulator över separat strömbrytare direkt till batteriet är något som jag rekommenderar (avsäkrad så klart).
  6. Den linan har en töjning på under 1,5%. Det finns de som har under 1%. För cruisingsegling är din lina nog tillräckligt bra. Du behöver nog inte vara rädd för att dra av linan om du inte använder värstings-elvincharna. Höll resten av systemet för din tidigare wire så kommer det att hålla även med dyneemafallet. Så det är bara att ta i med vinchen...
  7. Det där var en riktigt sunkig likkista... Det ser ut att finnas en del strukturella problem med skrov/innerliner/reling. Flytmaterialet (det som finns kvar) på väg att trilla ut. Vattnet sipprar ur dyvikan - hur mycket frostsprängningar finns det under durken? Durkplåt liggande i båten tyder på att durken är upprutten. osv. osv. Även om du får båten till skänks så kommer det att kosta mycket arbete och material (glasfiber, polyester ...) för att få den rimligt användbar. Men i grund o botten så kommer det i alla fall att vara samma trötta skrov efter den insatsen. Fortfarande osäljbar. Nuvarande ägare är så klart glad om du befriar honom från arbetet att köra den till skroten för det är där den hör hemma. Mitt råd - det finns betydligt bättre skrov att lägga jobb på så släpp tanken på att försöka rädda detta vrak.
  8. När vinden ökar så blir trycket större i både segelduken och fallet som båda töjer sig. Även wirefall töjer sig vid ökande vindstyrka. Beroende på kvalitet på din dyneema så töjer den sig olika mycket. Det finns en del billig dyneema som är riktigt dålig (hög töjning). Kolla data på lite olika fabrikat av samma dimension så kan du se vilka skillnader det finns. På vanliga segel (ej rullstor) så justeras det med cunningham. Ett bukigt storsegel i hårda vindar bidrar bara till ökad krängning och blir obekvämare. Om det var så på min båt så skulle jag sträcka upp fallet hårdare. Sen ska det självklart släppas igen om vinden avtar. Även vid inrullning så bör du slacka lite för att minska belastningen på rullsystemet. Jag har rulle till focken och där sträcker jag alltid fallet efter utrullning. Ibland krävs det justering om vindstyrkan ändras. Å så slackar jag lite innan inrullning.
  9. Du kan så klart sätta en T-koppling på bränsleslangen som kommer från tanken innan den går in i bränslefiltret. Men det finns ett antal nackdelar med den lösningen. * Om du har luft i systemet så snurrar det runt i bränslesystemet istället för att försvinna ut i tanken (risk för motorstörningar/motorstopp) * Dieseln blir varm av att tryckas genom pumparna och förbi insprutarna. Om du skickar returdieseln till tanken så kyls den av (motorn går bättre med svalare bränsle) * Du får sämre bränsleomsättning i tanken. Risken ökar för att vatten o skräp blir kvar i tanken istället för att roteras genom filterna och renas så du kan tappa ur vattnet o få bort skräpet genom filterbyte. Det finns goda skäl för att man numera alltid ansluter returledningen till tanken vid nyinstallationer.
  10. En orkeslös motor som inte vill gå upp i varv kan bero på att den inte får tillräckligt med bränsle. Har du letat efter filter i bränslesystemet och kollat/bytt dem? Det kan även bli stopp i bränsleslangar (kanske vanligast för dieselmotorer men det kan komma proppar från skräp även i bensinsystem). Prova att blåsa i slangar/rör för att kolla att det inte är stopp. Vid bränslebrist så kan motorn oftast varva upp på tomgång när arbetslasten är låg så frilägeskörning ger inte alltid svar på att allt är OK.
  11. Jag uppmanar också till försiktighet som @ChristerN skriver... Men gmapsupp.*** har med sjökortet att göra så rör definitivt inte dem. *.unl är nyckeln som kopplar samman sjökort o minneskort. Det ligger en kodsträng där som bara kan skapas av Garmin. *.img är själva sjökortsbilden *,gma vet jag inte riktigt vad den gör. VEU046A.img tror jag är rester från en uppdatering av sjökorten OTA-mappen tror jag är rester från programvaruuppdatering via wifi (OverTheAir) GUPDATE.GCD tror jag är en fil för att uppdatera programvaran i GPSen så den behövs nog inte vid användning av plottern. Resten vågar jag inte ens gissa... Jag hade tidigare eget minneskort och sjökortet låst till GPS-individen och då var det gmapsupp-filerna som innehöll låskod mm. Men ha listan med filer framme när du ringer Garmin så får du hjälp av någon som är säkrare än mig på vad filerna o mapparna gör...
  12. Det finns en identitet på SD-kortet som sjökorten är kopplade till, det är därför det inte fungerar när du försöker kopiera över till ett annat kort (om det hade fungerat så hade det inte varit någon som köpt o betalt för sjökort hos Garmin utan bara bett en kompis om att låna o kopiera...). Om det överhuvudtaget går att kopiera sjökorten till större SD-kort så måste båttillbehörshandlare eller Garmin vara inblandade så de kan lägga in ny upplåsningskod på ditt större kort (å så vill de nog ta hand om ditt gamla SD-kort så du inte lägger tillbaka en sjökortskopia där igen...) Om det inte går så får du nog börja rensa bland dina ActiveCaptain-filer. Själv har jag två kortplatser i plottern o slipper ditt problem. Där kan jag byta kort för egna data utan att det påverkar sjökortet.
  13. Ditt reglage har kanske inte funktionen "tilt" inbyggt. Ett alternativ är att köpa en separat on - off - on-strömbrytare att ansluta kablarna till. Den här kan t.ex. vara ett alternativ (IP65-klassad) https://www.conrad.se/p/marquardt-19393314-vippstroembrytare-019393314-01-250-vac-14-a-2x-paavpa-ip65-front-momentan0momentan-1-st-1296864?gclid=Cj0KCQiAgOefBhDgARIsAMhqXA57Iptnvxamn37stDAlv2d-tAAowcG3n-zBzUDCjbxVYuhhCmRNBs0aAszmEALw_wcB&utm_campaign=shopping-feed&utm_content=free-google-shopping-clicks&utm_medium=surfaces&utm_source=google&utm_term=1296864&vat=true
  14. Jag delar dessvärre (och tyvärr) inte helt din uppfattning. Ryssar (o framförallt deras ledare) tänker inte på samma sätt som oss. De har inte samma bevekelsegrund om en snar kollaps och förluster i människoliv och materiel till stor kostnad. Kolla med några Rysslandskännare/analytiker så framgår det lite varstans. Jag bedömer att Ryssland kommer att fortsätta med ett lågintensivt krig i Ukraina under lång tid framöver. Inte minst för att se hur länge västvärlden fortsätter att vara eniga och fortsätter med restriktioner. Ryssland behöver på sikt bli av med restriktionerna för att få igång ekonomin igen. Jag håller fullständigt med om att Ryssland inte har kapacitet att öppna en ny front mot de Baltiska staterna under överskådlig tid. Men de kommer att åka runt med kärnvapenbestyckade fartyg i Östersjön för att visa på sin farlighet och att de är ett hot att räkna med. Dessutom kommer det med stor sannolikhet att bli ett fortsatt/närmare samarbete med Belarus, Kina, Syrien, Iran o Sydafrika (o kanske även lite med Turkiet utan att det blir militärt där...) Usch, det är en otäck tid som inleddes i februari 2022.
  15. 45 distansminuter Tallin - Helsingfors.Det är ju bara en dagsresa.
  16. Jag tror inte att möjligheten att visa fart, djup, vinddata mm i plottern påverkar priset nämnvärt. Dataskapandet sitter oftast i givarna. Plottern presenterar bara dessa datauppgifter. Det är bara programvara i plottern som redan är utvecklad och troligen betald. Däremot kan priset rusa iväg för en plotter med hypermodern ekolodsgivare. Dessa nyutvecklade givare används som prishöjare för att öka intäkterna.
  17. En rätt enkel åtgärd som inte kräver så mycket rivande är att kolla temperaturgivaren. Bara för att motordatorn får uppgift om för hög temperatur så behöver det ju inte vara så. Om motorn stått nere i vattnet under vintern så kan det ha växt havstulpaner eller liknande i vattenintaget som stryper kylvattenflödet. Å så kan det naturligtvis vara impellern som tappat blad...
  18. Lowrance är ju ekolod/plotter o Navionics är de elektroniska sjökortet i plottern. Sjökort mäter inte djup, det gör däremot ekolodet. Moderna ekolod har automatisk justering som varierar förstärkningen i mottagardelen förhållande till signalens styrka. Det ska ge en stabil presentation av djupet. Sen finns det ofta en inställning i ekolodet för vilket djup ekolodet ska larma vid. Om du får ständiga larm om grundkänning så har du antingen ställt djuplarmet för snävt eller så är det något fel i ekolodets inbyggda justering av mottagaren så djupvärdena blir fladdriga. Vilket djup har du ställt larmet på och hur grunda områden åker du när det larmar? Att det finns en variation i djupmätningen är normalt men den ska ju vara måttlig för prylarna ska kännas trygga.
  19. Jag tycker man ska ha funktionsuppdelning för strömbrytare t.ex: Navigationsinstrument (logg, ekolod, gps..) kan samlas över en brytare Lanternor hamnar ofta på två, en för segling (sb, bb, akter) och en för motorgång (topp) Belysning samlas över en gemensam brytare och med separata on/off på resp armatur, här kan även 12V o USB anslutas. VHF egen brytare Kyl över egen brytare Autopilot över egen brytare eller tillsammans med instrument
  20. Det går inte att svara på. För att kunna ge ett hyfsat svar så behövs information om vilken förbrukning (Ampere) du räknar med att använda kabeln till samt hur lång kabeln är.
  21. 1 fock 1 genua Ankare Inköpt 2021 Fendrar Förtöjningstampar Madrasser Utombordare 4 hk Yamaha med extern bränsletank Lite gulligt att säljaren skriver att ankaret är från 2021 - som om åldern på ankaret betyder något. Samtidigt utelämnas ålder på segel, madrasser o motor där det verkligen är intressant....
  22. Det kan bli fel ibland i all hast. Om du läst citaten ovanför inlägget och dessutom inser att det inte går att koppla kablar på en termostat så hade du nog insett att jag avsåg temperaturgivaren. Det är bara att hoppas att @Niklas-ES fick lite hjälp på traven med sin motor.
  23. Det är inte så krångligt. Skaffa en hyggligt exakt termometer som kan mäta till drygt 100 graderC samt ett universalinstrument som kan mäta motstånd. Skruva loss termostaten. Koppla den till ett par kablar. Anslut kablarna till universalinstrumentet. Ställ instrumentet på ohm-mätning och ett mätområde som kan mäta mellan noll till 200 ohm (kommer nog att bli till ett högre värde). Stoppa ner i en gryta tillsammans med termometern och värm på spisen. Vid ca 60 grader så ska instrumentet visa mellan 120-150 ohm o.s.v. Sen vet du om din givare är korrekt. Att mäta är att veta!
  24. Fortsätt att kolla båtannonser och åk gärna och titta på olika båtar. Både i den prisklass du angav och lite över den nivå du tänkt dig. Du kommer att lära dig mycket om pris/kvalitet/utrustningsnivå som du kommer att ha glädje av den dag du bestämmer dig. Men var försiktig - segelbåtar är vanebildande. Och följ rådet ovan om att fixa till din snipa. Det köpare tittar på är skicket, skicket och skicket. De flesta vill inte börja med renovering när det finns fungerande båtar att köpa.
  25. Är det ett hemmatillverkat utombordarfäste? Det ser konstigt assymetriskt ut.
×
×
  • Skapa nytt...