Lintott

Aha, det var ett rent hypotetiskt resonemang. Andy o hans kompisar har ju hela taket o trädgården full av solpaneler. Då kan det finnas anledning att bry sig om sådana effekter och ta hänsyn till dem. För fritidsbåtsbruk är det helt irrelevant. Men då förstår jag hur du tänkte. Nej, jag har varken för avsikt eller kan ladda med 3C. Från generatorn begränsar jag laddningen till max 0,25C (50A), generatortemperaturen får bestämma om det värdet sänks. 240V-laddaren ger max 0,1C (20A), solcellerna är på 200W. Jag misstänker att den mesta laddningen kommer att tillföras från solcellerna, så har det varit med blybatteriladdningen. Det är mest på höstsäsongen med kortare dagar och lägre stående sol som solpanelerna inte har fyllt till 100%SOC under dagen. Sen fungerar väl de flesta laddkretsar så att de ökar spänningen till ett inställt värde, sedan ligger spänningen kvar på den nivån medan cellen/batteriet självreglerar att strömstyrkan sjunker. Då kommer man att vara rätt nära maxkapaciteten. Jämför med min test att "fylla på" från 3,65V till 4,00V. Cellen hade laddats med 30A till 3,65V med sjunkande strömstyrka tills testutrustningen bröt vid 0,10A. När jag då höjde spänningen till 4,0V (0,35V ökning) o laddade med 20A så tog det inte mer än 1.30 min innan cellen var på 4,0V och strömstyrkan planade ut mot noll. Det tolkar jag som att cellen toppats upp under konstant spänning 3,65V och sjunkande strömstyrka från 30A till 0,10A.

Ja, det är sista gången jag köpt förbrukarbatterier till båten. (Å det var först nu jag upptäckte att dessa celler kan laddas i temperaturer från minus 45 till plus 85 grader. Men det kommer nog i alla fall inte att bli någon "vinterladdning", det kommer inte att vara behov av det.) @anuba Vad menar du med "Men om du laddar med 3CA så har man bara fått i 20% vid 3.5V. Det är inte alla som kan ladda med 300A."? Det får du gärna utveckla/förklara för jag förstår inte vad du menar. Här är t. ex. en testkörning där laddningen med ca 0,3C kommit upp till 3,4V och lagrat in 98,5Ah/332Wh. Cellen fortsatte att laddas till 3,65V och lagrade då 126Ah/433Wh. För mig så är 98/126 alt 332/433 = ca 75-80% och då är det en bit kvar till de 3,5V du anger ska ha fyllt på till 20%.

Tack för länken @Dava Har precis beställt ett par dubbkängor med din rabattkod. 560:- för kängorna var ett jättebra pris! Frugan har tjatat länge på mig att jag ska vara rädd om mig och köp dubbkängor. Nu blev hon jätteglad. Tack tack!

Material: 0,7 mm PVC Den skulle jag inte vilja sitta i ute på havet. 0,7 mm PVC är ungefär som materialet i en badboll, det ryms ingen vävarmering i den materialtjockleken. Det finns nog själ för att den kallas "Gummibåt Lake". Den är absolut inte värd 2.500:- även om de ger rabatt på priset. Men att kalla denna farkost för "gummibåt" som det står i annonsen är grovt vilseledande. Det är nästan anmälan till konsumentverket för det.

Att stillastående havsvatten skapar odör efter ett par dagar i toastolen har även jag problem med. Det går kanske att hävda att detta är vattentoalettens fel men det är lätt att åtgärda genom en enkel handhavanderutin. Jag löser problemet genom att slå i ett par liter färskvatten i toaskålen och pumpa ut det i tanken innan vi lämnar båten för ett par dagar. Jag gör likadant i pentryavloppet för säkerhets skull även om jag inte upplevt problemet lika intensivt där. När vi kommer tillbaka så finns det ingen dålig lukt på toan. Om man inte har sköljt ur med färskvatten så är det så klart enkelt att skylla på stolen och installationen. Att då undvika att använda toan gör ju bara att det ruttna vattnet står kvar och fortsätter att lukta illa och så hamnar man i en tokig loop som hade varit enkel att fixa. Med daglig användning så hinner vattenorganismerna inte ruttna och det uppstår ingen dålig lukt. Jag vet inte om förruttnelseproblemet varierar beroende på var båten ligger. Jag har båtplats i bräckt vatten i innerskärgården och där finns problemet. Det kan nog vara lika illa i en åmynning där det rinner ut färskvatten med humusämnen. Sen finns det tillfällen när det inte hjälper att slå i färskvatten eller spola rikligt. Vid ett par tillfällen fick jag in fiskyngel i spolkransen på toaskålen. Jag såg en liten firre passera slangen in till pumpen men tänkte inte så mycket på det. När vi kom till båten nästa gång så luktade det vedervärdigt på toan. Den lilla firren hade inte passerat ut genom de pyttesmå spolhålen i stolen. Då var det inte kul innan firren hade ruttnat klart och åkt ut igen. Efter det har det monterats en enkel sil på vattenintagsslangen till toan där firrarna och annat bös kan fastna. Det är gjort på någon minut att skruva loss silkoppen och rensa silen när det börjar synas skräp genom plastkoppen. Så länge firren ligger i silen så luktar det dock inte rutten fisk på toan. De fiskrester som eventuellt följer med in i toaskålen försvinner tydligen ut igen utan att skapa sån vedervärdig doft.

Det skylls på att vattentoaletten (oftast Jabsco men det finns fler modeller) är kass när det luktar illa. Jag har haft vattentoalett i tre båtar: Den första användes endast ni riktiga nödfall till sjöss. Den hade ingen tank... (70-talsbåt). Den andra hade tank och användes flitigt av mig under drygt 20 år, Hur föregående ägare använt den vet jag inte. Det luktade inte illa på den toaletten (förutom någon minut när någon gjort tvåan). I nuvarande båt som är drygt tio år så luktar det inte heller illa på toan. Jag har aldrig bytt några toa-slangar under dessa fyrtiofem år. Första båten vet jag inte vad det var för kvalitet på toa-slangen men i de två andra var det kvalitetsslang. Jag är av uppfattningen att klagomålen på vattentoaletter i båtar beror på att installationen är dålig från början. Det fungerar inte med plastslangar som inte är lukt-täta. Det kan även bero på handhavande, vi spolar rätt rikligt efter användning och i samband med tanktömning spolas det rejält mycket.

Navionics och Garmins försök att interpolera kända djupkurvor och på det viset var ju ett stort skämt och misslyckande. Det är konstigt att ingen inom dessa företag reagerade på dumheten innan dessa galna produkter lanserades. Det kostade dem ett års försäljning av digitala sjökort så de kommer nog inte att göra om det. Vad gäller SonarChart och liknande så har nog inte varken Navionics eller Garmin något fuffens med djupkurvorna. Dessa "sjökort" är helt skapade av enskilda initiativ om var de lodat och vad de laddat upp. Om det är en enstaka båt som åkt så blir det inte mycket kvalitet på "sjökortet". Det kräver flera båtägare som är aktiva och delar med sig. Det kräver även att några av dem törs gå nära där det är grunt, annars blir det nog som i Navionics/Garmin-fallet att djupränna interpoleras ända in till stranden och grundbankarna. Försiktighet rekommenderas. Men om @Jonas113 och @Sungam törs använda kortet, loggar egna djupdata samt laddar upp dem så finns det förutsättningar för att korten blir bättre. Själv rör jag mig oftast inom områden där djupdata inte får delas men jag har en del områden där jag för eget bruk håller på att skapa mig en uppfattning så att jag kan finlira på väg in i intressanta vikar (försiktigt - mycket försiktigt..)

Bottenfärgerna slutar inte säljas på grund av EU-beslut. Det är helt beroende på att Sverige inte använder samma norm som resten av EU för godkännande. Det medför att när färgfabrikanterna har OK från resten av EU och Sverige trilskas så tar de den enkla vägen och justerar sin ansökan så att den ska gälla EU förutom Sverige. Vi kan tycka att det finns många fritidsbåtar i Sverige men sett till Europa så är det en större marknad och då vill de inte riskera att stå helt utan godkännande inom resten av EU. Hur var det med gemensamma regler inom EU??? I alla andra sammanhang är det ju viktigt att vi ska följa EUs regelverk, Det finns nog risk att övriga färgtillverkare tvingas gå samma väg om ingen reagerar (läs "våra båtorganisationer..." ) och får hejd på våra svenska specialregler. Då kommer alla bottenfärger med koppar i att försvinna efterhand som nuvarande godkännande går ut. På det viset har miljötalibanerna lyckats förbjuda kopparbottenfärger i Sverige utan att de direkt har förbjudit det. De kommer så klart att skylla alltihopa på färgfabrikanterna som inte begär godkännande för Sverige. Jämför med när myndigheterna "förbjöd" zinkbottenfärgerna utan att fatta beslut om förbud (Färgfabrikanterna "erbjöds" att de skulle få godkännande för kopparbottenfärg om de tog bort zinkbottenfärgen från marknaden.). Jag tycker förvisso att det var klokt att ta bort zinkbottenfärgerna men sättet det gjordes på var väldigt fult. Dessa myndigheter gör aldrig något fel!!! Jag har hörsägen om att det i Finland är ok att använda bottenfärg med kopparinnehåll ända upp till Svenska gränsen vid Torneälven. Jag har det inte bekräftat från någon finsk källa. Det vore trevligt om någon av våra finska forumdeltagare kunde berätta om hur reglerna för bottenfärger är på deras sida av territorialvattengränsen.

Nej det var inte modigt. Det är enligt ThunderSky/Winstons manual för hur cellerna ska hanteras. Grundladdning efter leverans till 4,0V. Därefter "bruksladdning" till 3,8V/cell (gånger antalet celler i serie). Det finns många rekommendationer om att i normalfallet ligga på en lägre laddningsspänning än 3,8V/cell och det kommer även jag att göra. Jag gjorde en enkel registrering på hur många mWh jag fått in vid laddningen. Det kan vara som du skriver att en del av det blev värme, även jag är av uppfattningen att cellen inte trivs vid denna höga laddspänning. Jag har tittat på min återställning efter testet med lite urladdning (minus 1724mWh) och återladdning till 3,65V (998mWh) där jag började testet. Slutresultatet av den räkneoperationen blev att toppladdningen innehållit 726mWh (utan hänsyn till ev förluster). Det är fortfarande mindre än vad ett alkaline AA-batteri innehåller. Jag är inte tillräckligt mycket expert för att avgöra om jag tänkt o räknat rätt i denna test och den är säkert inte vetenskapligt exakt. Men jag är i alla fall helt övertygad om att energiinnehållet i toppladdningen är försumbart och helt meningslöst, så jag kommer att "vara snällare" mot mina celler i fortsättningen.

Dessvärre har det gått prestige i frågan om koppar i bottenfärger och myndigheterna som har föreskriftsrätten samt ger ut regelverken kan inte backa. Det är för sent. Då skulle de fullständigt tappa sin auktoritet. Jämför med frågan om zinkbottenfärger. De ville inte stå för att beslutet om zink i bottenfärger var fel. I stället fick färgtillverkarna löfte om att de skulle få ha koppar i sina burkar om de bara tog bort zinkbottenfärgerna. På det viset slapp ansvariga (oansvariga) myndigheter utfärda förbud för zinkbottenfärgerna.... En bekant berättade om en hamn där det genomfördes XRF-mätning för att identifiera båtar med tenn på bottnarna (jag vill inte skriva TBT för det mäter de inte, de mäter tenn och har någon algoritm för vad de anser är TBT-halt i mätvärdet). En av mätgubbarna såg en båt med Coppercoat och mätte halten koppar på den (den var inte uppsatt på listan över båtar som skulle mätas men han mätte ändå av egenintresse). Tittade på resultatet, konstaterade att det var hög kopparhalt. Men tillade att de hade några Coppercoatmålade båtar som de följt. Dessa båtar minskade inte i kopparhalt = inget kopparläckage. Samt avslutade med sin privata uppfattning om att det var den bästa (tolkades som att han menade miljövänligaste) bottenfärg man kunde ha.

Det är svårt att gissa utan att veta längd och bredd på båten. Det ser ut som en Vator men vilken modell?? Prova att leta själv här om jag är på rätt spår med Vator https://www.google.com/search?q=icgtfy+vator+båt

Testade hur mycket energi man "tjänar" på att toppladda en LFP-cell. Utgick från en cell som var laddad till 3,65V (jag testkör mot den spänningsnivån). Laddade vidare med 20A tills spänningen var 4,00V. ThunderSky/Winston anger den nivån på laddspänning vid initiala laddningen så det ska inte vara någon risk. Jag har varit lite försiktigare och stannat vid 3,65V under min initiala laddning/kapacitetstest. Efter knappt 30 sek har spänningen stigit till 4,00V o strömstyrkan sjunker raskt. Efter 1.30 har laddströmmen sjunkit till 1A och planar långsamt ut mot 0,1A som tar drygt en halvtimme. Under denna halvtimme har cellen tagit emot 1123 mWh (281mAh och 4V). Som en jämförelse så innehåller ett alkaline AA-batteri 1120 - 4800 mWh (700 - 3000mAh och 1,6V) beroende på belastningen. Toppladdning av en 100Ah (i realiteten 125Ah) LFP-cell ger alltså samma energiinnehåll som 1/4 till 1/1 AA-batteri. Det är rätt självklart att det inte finns någon som helst mening i att stressa LFP-cellerna på det sättet för den lilla ökningen av energiinnehållet. (Cellen laddades ur efter testet till 3,65V.)

Navionics har en funktion som heter SonarChart. Garmin har en egen liknande tjänst. Det går till så att båtfarare kör med plotter o ekolod och karterar där de kör. Spåret med djupdata sparas i plottern och förs sedan över till Navionics SonarChart-funktion på nätet där informationen är allmänt tillgänglig. Det är tillåtet att dela sjömätningsinformation över insjöar min inte ute i havet, där har Sjöfartsverket ensamrätt och privata företag kan få tillstånd för vissa områden (t.ex. Hydrographica som gör många fritidsbåtssjökort över St Anna o Gryt skärgårdar). Alla spåren som lagras hos Navionics bildar så småningom ett allt bättre sjökort som i sin tur kan laddas ner och användas som sjökort. Här är en bit på vägen från Kimstad mot Roxen. Det verkar inte finnas en endaste grynna längs hela vägen upp till Roxen.

Innan du plastar fast för mycket skivor så ska du provsitta hur du gör när du ska köra med båten. Dina uppställda skivor får mig att undra hur ergonomin kommer att fungera. Se dessutom till att stuvfacken passar till bensintank o kanske även reservdunk. Var lägger du öskar, tampar, fendrar mm när du åker med båten. Det kommer att vara irriterande om de ligger o driver runt i båten. Kanske även lite förvaring till fiskeutrustningen. Om du ska ha ett ankare någonstans så se till att stuvfacket är tillräckligt stort för att inte behöva "krångla ner det", och så plats till ankartampen med dränering i botten. Gärna även ventilation så tampen torkar mellan fisketurerna, den blir sunkig annars. Sittplatsen behöver inte vara symmetrisk i aktern, det beror mer på vilken sida du vill sitta på när du styr. Du behöver definitivt stöd tvärs båten för din breda durk. Lägg upp skivan på ett par stöd o kliv upp så ser du vad som kommer att hända annars. Genom att få skivan ordentligt fastplastad så styvar du även upp båten. Detta kommer att vara ännu viktigare med kastdäcket som ska ersätta de bortsågade tofterna. Absolut en länslucka i durken. Du ser ju redan nu hur spinnarna kan gömma sig... å en massa annat bös också. Se till att inte skapa höga skott tvärs båten utan att det finns rejäla hål genom skotten och under förstärkningarna så du inte behöver svabba ur alla facken. Det är enklast om det finns en lågpunkt dit allt vatten kan rinna. Jag garanterar att du så småningom kommer att vilja installera en länspump i den gropen. Fundera på var elkablarna ska gå. Det går utmärkt att remsa fast lite elkabelrör/slang så kabeln inte behöver ligga lös och utsatt. Om du inte tänker till om den dragningen innan så kan det bli nästan omöjligt att dra en kabel under durken efter fastplastningen. Om du vänder båten uppåner under vinterförvaring så ska kvarvarande vatten kunna rinna ut, annars frostspränger det. Står den på kölen så ska vattnet rinna ner dit du kan få bort allt innan båten täcks. Allra bäst är en dyvika (köp inte plastskräpet utan satsa på en i mässing) som kan skruvas ur under vinterförvaringen. Dyvikan kan monteras på sidan av den nedbyggda kölen där lågpunkten kommer att vara när båten står på land. Du ska undvika träreglar till uppstagningen. De kommer att ruttna. Det går aldrig att få det hermetiskt tätt. Det kryper alltid in fukt som sugs in i träet. Det är bättre med dött material till förstyvning. Även om det kommer in fukt så kommer det inte att ruttna. Du ska ha en bra mall i plast att lägga glasfiber och polyester mot (eller epoxy om du väljer den metoden). Mallen är bara till för att forma förstärkningen men ska sitta kvar så den kan plastas in fullkomligt. Dimensionen på mallen är inte kritisk, det är plastningen som kommer att ge styrkan. Remsorna ska gå en bra bit utanför mallen för att få bra vidhäftning. Rugga upp skrovet ordentligt där du ska plasta förstärkningarna. Avsluta gärna med topcoat så blir det snyggt på slutet och lätt att få rent där du kommer åt. Som mall kan du använda halverade avloppsrör som ger lagom höjd under durken efter plastning. Om höjden inte blir helt exakt så är det bara att bygga på med glasfiberspackel för att få rätt höjd. När locket lagts på kommer ingen att se hur det ser ut... Men det måste sitta fast för du kommer inte åt det utan att kapa bort durken igen. Järnskenan under kölen ger ingen förstyvning. Den finns där som ett slitskydd när (inte om) du drar upp båten på en strand. Att flytta in den inne i båten är helt fel tanke. Jag hade försökt återanvända eller hitta en ersättare och återmonterat under kölen. Glappiga skruvhål går alltid att plasta igen och borra upp till passande dimension för ny fastskruvning. Längsgående förstärkning nere i kölen gör ingen nytta. Kölen är tillräckligt nedbyggd för att ge tillräcklig styvhet.

Jag äger också en Expedition, min kommentar baserade sig på nedanstående önskemål. Å jag hävdar definitivt att Expedition är rätt skrymmande att förvara ombord. Utrymmesmässigt är volymen rätt likvärdig med en gummijolle. Om AdvanceFram i övrigt så anser jag: Uppblåsning på 10 minuter är "en reklamgrej", den ska packas upp, sen är det ett antal ventiler som ska fyllas till lagom tryck. Jag vill hävda att det tar närmare 15 minuter (speciellt om den ska pumpas på däck, vilket går), men även den tiden är OK tidsmässigt. Elpump går snabbt men sen är det lämpligt att efterjustera med manuell pump. Trevnaden med den uppblåst är vi helt eniga om. Den är väldigt stabil och därför lite trögpaddlad (försök inte paddla ikapp en havskajak..). I motvind blir den riktigt långsam men fortfarande trygg.

Advance Frame tar dessvärre lika stor plats som en gummibåt och det var förvaringsutrymmet som var en parameter för TS att leta efter något nättare.

Jag läste också på en del innan jag som "utbildning och test" bytte blycellen i båtdammsugaren till fyra LFP-celler av typ 26650 (standardcell, ungefär storlek som ett "gammalt stort ficklampsbatteri"). Kompletterades med en liten BMS helt utan inställningsmöjligheter men påstods hålla koll på över/under-spänning och balanserade. Har årligen haft lite uppföljning med spänningsmätning mm. Det har gett lite erfarenhet av tekniken och var rätt billig försöksmateriel. Oron för LFP-celler är nog obefogad. LFP som rekommenderas till båtbatterier är den tåligaste litiumvarianten (i alla fall för närvarande). Sedan är det inte bara cellen utan även installationen som kan förorsaka olyckor. Det finns många tidningsartiklar om mobiler, datorer, howerboard, elsparkcyklar och liknande prylar som förorsakat stora skador när det tagit fyr. Dessa olyckor uppstår med laddare som legat inlindade i filtar i soffan och överhettats, "leksaker" med helt undermålig konstruktion (klena kablar, dåligt lödade kretskort osv). Ofta har det nog även varit andra typer av litiumceller än LFP. En korrekt dimensionerad och hopskruvad LFP-installation är inte farligare än en dåligt dimensionerad o hopskruvad blybatteriinstallation. LFP-cellen är väldigt tålig om den inte misshandlas kraftfullt. Sen är det mycket energi (det är det även i blybatterier) så en kortslutning och kabelbrand är förödande. Det löser man med korrekt dimensionerade och monterade huvudsäkringar vid batteriet (inom 20 cm eller så ska kabeln ligga i skyddsrör fram till säkringen). Ska man vara riktigt ordningsam så väljer man T-säkringar som påstås bryta även vid extremt stora överströmmar (ANL anses vara lite sämre i det avseendet). Batteriföreningen har skrivit lite om de olika litiumteknikerna här https://batteriforeningen.se/litium-jon/

Om det är så som du beskriver så är det för j- - t. Styrelsen i en brf (jag uppfattar dig som att det är en sådan boendeform) har ingen rättighet att gå in i varken lägenheter eller enskilda förråd (det kan finnas undantag vid akuta problem t.ex. vattenläcka men då ska det omedelbart meddelas). Det finns väl bara en enkel lösning att hantera en oseriös brf-styrelse. Byt ut den vid nästa årsmöte och nästkommande (det brukar vara två-årsmandat). Men det kräver så klart att du kan söka rätt på några andra medlemmar som är villiga att ta över.... Det finns väl bara ett effektivt sätt att lösa

Om du inte känner dig trygg med hur du ska göra, vilka kompletteringar du behöver göra mm så ska du kanske fundera på att fortsätta med din nuvarande batteristruktur och "bara" byta ut befintliga blybatterier (vilken sort du nu har) till en ny omgång blybatterier. LFP har många fördelar men är en mer komplex installation med anledning av deras speciella beteende. Om det blir fel med en LFP-installation så kan det bli ett dyrköpt byte när/om LFP-banken (eller något annat i elinstallationen) havererar. Vi båtägare har använt blybatterier i många år utan att känna oss bekymrade. Det är inte nödvändigt att skifta till LFP när blybatterierna tröttnar. Själv har jag studerat LFP-tekniken under flera år och läst vad många kunniga skribenter (skribenter som jag uppfattat som kunniga..) delat med sig av på nätet. Jag blir klokare för varje gång som jag hittar ny information för den utvecklas hela tiden. Tekniken är ju inte så gammal och det kommer nya rön och nya prylar hela tiden. Sedan finns det ingen "standardinstallation". Man måste utgå från hur nuvarande installation ser ut och vad den består av för prylar. Bestämma vad man vill uppnå med bytet till LFP. Samt utforma sin lösning med de komponenter (befintliga och/eller nyanskaffade) som krävs för att få till en effektiv o trygg elförsörjning framgent. Lyckas man med det så kommer elförsörjningen att vara bekymmersfri för lång tid framöver. Misslyckas man så blir det bara kostsamt. PS: Å så var medveten om att en del försäljare har som mål att sälja så mycket grejor som möjligt, särskilt till osäkra/okunniga kunder.

Nu har två celler gått igenom kapacitetstesten. Jag är nöjd med resultatet. Båda cellerna visar på högre kapacitet än specificerat och uppvisar rätt små prestandaskillnader. För första cellen blev loggningen inte fullständig. Trots att PC energialternativ var ställt på "ständigt på" så fanns det långt in i de avancerade inställningarna en parameter att stänga av efter 180 minuters inaktivitet... Testapparaten fullföljde det pågående teststeget men sen tog det stopp när den inte fick kommando om nästa steg. Det blev att köra om en del av testet men det blev inget fullständigt diagram. Slutresultatet för första cellen var i alla fall positivt. 100Ah-cellen laddades upp med 125Ah/436Wh. Allt fås nog inte tillbaka vid urladdning men LFP har, vad jag förstår, inte Peukert-effekt på samma sätt som ett blybatteri. Nästa cell passerade hela testprogrammet utan avbrott och jag fick ett fint diagram som är rätt lärorikt att studera för att förstå dynamiken i ett LFP. Efter varje laddning/urladdning lät jag cellen vila en stund. Då framkommer hur spänningen sjunker/stiger lite när cellen kommer till viloläge. När sen urladdning/laddning går igång igen så gör spänningen ett rejält skutt nedåt/uppåt under ett fåtal minuter för att sedan ha en väldigt rak spänningskurva innan SOC närmar sig nedre/övre gräns för rekommenderade spänningar. Under den "raka delen" av kurvan så är spänningsskillnaden väldigt liten under större delen av urladdning/laddning. Jag vill betrakta det som väldigt svårt att bestämma SOC enbart med hjälp av att mäta spänningen. Ett lite dåligt kalibrerat instrument, en liten belastning eller en liten laddström kommer att spöka till det så att spänningsmätningen blir en rätt meningslös gissning. Till dem som försöker fastställa SOC efter spänningsmätning vill jag bara rekommendera - glöm det! För att få ett skapligt rättvisande värde på SOC mellan 10% - 90% så hävdar jag att det behövs en schunt och ett instrument som håller rätt på förbrukning/laddning. När cellen når tomt/fullt så rakar spänningen iväg och det är enklare och tydligare att mäta. Cell 2 laddades fullt från "fabriksladdningen". Därefter skedde en urladdning med 30A (ca 0,3*C vilket är väldigt försiktigt i förhållande till vad cellen tål), då levererades 126,62Ah. Efter vila återladdades cellen med 30A och tog då emot 126,56Ah. Energimässigt så laddades det ur 403Wh och återfylldes med 432Wh, en skillnad på 7,5%. Variationen mellan kapacitet (Ah) och energi (Wh) gissar jag kan tillskrivas lite olika medelspänning under testen. 7,5% är kanske den "förlust" som uppstår under en cykel? Om den rätt höga strömmen (30A) under hela testen påverkar förlusten törs jag inte ens gissa om. I praktiskt bruk så kan man nog bortse från den skillnaden. Effekten blir bara att Ah-räknaren som läser av schunten behöver nollställas ibland när batteriet är fulladdat. Jag kan även konstatera att diagrammet tydligt visade att kurvan började "dra iväg" vid de av mig valda inställningarna för att avbryta laddning/urladdning så jag har nog träffat ganska rätt vid testen. Vid verkligt bruk kommer jag nog att vilja ställa in systemet för en lite försiktigare nivå för SOC dock utan att ge avkall på att toppspänningen blir tillräcklig för att åstadkomma balansering. Å så en bild av testkurvan under nästan 13 timmar (blå kurva=spänning och röd kurva=strömstyrka): 1. Ladda upp med konstant ström (30A) till 3,65V och fortsätt med konstant spänning tills strömmen når 0,1A, 2. Vila 10 minuter, 3. Ladda ur med konstant ström (30A) till 2,7V, 4. Vila 10 minuter, 5. Ladda upp med konstant ström (30A) till 3,65V och fortsätt med konstant spänning tills strömmen når 0,1A 6. Vila 15 minuter och avbryt därefter testen. Notera hur Spänningskurvorna ligger förskjutna i nivå vid urladdning/uppladdning. Spänningen som sjunker/stiger lite när cellen blir obelastad för att sedan ta ett större hopp när den omvända strömmen släpps på. Strömstyrkan sjunker raskt vid ca 3A vid laddning för att sedan plana ut mot 0,1A.

Är inte den enklaste lösningen att lyfta ur det dåliga batteriet ur bilen och skruva dit det friska innan du åker ut till flygplatsen? Om du tänker använda det dåliga batteriet även efter hemkomsten så kan du väl förvara det hemma under resan.

Det är nog omöjligt att ansluta en extern aktiv balanserare tll ett "dropin-batteri". Dropinbatterier är förseglade och för att kunna ansluta en balanserare så måste du komma åt de enskilda cellerna. Det går förvisso att bryta upp förseglingen och kanske komma åt de enskilda cellernas poler men då försvinner alla garantier. Å andra sidan så är det nog mer regel än undantag att dropinbatterier numera har inbyggd balanserare. Ett tidigt undantag är t.ex. ThunderSky/Winston 12V-batterier som endast innehåller fyra LFP-celler som kopplats samman under det förseglade locket. Försäljarna hävdar att de ingående cellerna är väl balanserade vid tillverkningen men garantin är inte så lång o cellerna hinner nog inte få så stor spridning innan garantin går ut... Dessa batterier marknadsfördes rätt frekvent i "LFP-erans begynnelse" men idag letar de flesta nog efter andra typer av 12V LFP-batterier.

Jag kommer inte att bygga någon låda att förvara mina LFP i. Jag vill att de ska stå luftigt för att få kylning när de laddas/laddas ur. Därför blir det bara gavelplattor som spänns samman. Sen blir det någon form av fästen i batteriboxen så att de står stilla. Höjden på min batteribox (sluten box med botten o sidor i glasfiber som är gelcoaterad samt ett fastskruvat plywoodlock) är bara några cm högre än cellerna så det kommer att räcka med lagom höga lister som skruvas fast i botten av boxen. Mina AGM har stått på det sättet och stod kvar "när jag hjälpte Sjöfartsverket med lodning" (det tvärstoppsgrundet finns numera med i sjökorten...).

Märkligt att de har så olika tabeller medskickat och generellt på hemsidan... Vilken ska man tro på? När laddningen avbryts så faller spänningen och därför är det svårt att med spänningsmätning, samtidigt som laddningen pågår, avgöra när cellen/batteriet är laddat till en viss SOC. På min loggning nedan kan du se hur spänningen faller direkt när laddningen avbryts. I mitt fall så bryts laddningen av att laddningsströmmen (som var 2A tills spänningen nådde 3,65V) minskat till en inställd "brytnivå" (i detta fallet 0,1A) och får då tydligare avslut. Du ser även hur spänningen (blå kurva) började raka i höjden när cellen närmade sig fulladdat tillstånd (det omtalade knäet på LFP laddningskurva) . Å så väntade jag i 10 min för att se spänningen efter en stunds vila. (Cellen laddades bara ur delvis inför detta test, jag ville specifikt kolla viloperioden vid avslutad laddning)

Min plan är att sätta en laminatskiva (golvlaminat) på varje sida och dra samman med rostfria gängstänger. Laminatskivor är rätt tunna och styva. En-meters rostfri stång i M3, M4 eller M5 kostar 50:- (märkligt nog samma pris för de olika dimensionerna) o så lite brickor o muttrar. Jag har blivit avrådd från ThunderSky´s komprimering och valde bort den vid beställningen. Den sägs vara väldigt pillig att få samman. Jag tror att Winstoncellerna är rätt stadiga i höljet men jag vill göra en once-in-a-lifetime-installation och göra installationen ordentligt.