Gå till innehåll
torsdag 28 november 2024

Lintott

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    4 607
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    88

Allt postat av Lintott

  1. ca 2002 2-bladig Flexofold för saildrive, Yamnar S-drev, inget fäste för anod (och därmed ingen anod), användes ca 10 år och uppvisade ingen korrosion varken på propellerkropp eller blad. ca 2012 2-bladig Flexofold för saildrive, Yanmar S-drev, propellerkropp från 2002 och fortfarande ingen anod, använd ca 10 år och har korrosionsskador på framförallt bladen från 2012. Kan även konstatera att det är en bra affärsidé för eftermarknadsförsäljning att försämra legeringen och sätta fästen för anoder som ska ersättas årligen (tydligen till begränsad nytta...).
  2. Även jag har kontrollmätt och propellern är isolerad från drevet. Jag kommer med intresse att ta del av svaren från Flexofold.
  3. Jag försökte lösa "korrosionen" på propellern genom att stoppa eventuella krypströmmar från landströmsanslutningen. Landströmmen har visserligen endast varit sporadiskt ansluten när vi varit i båten och velat ha upp temperaturen i vv-beredaren. Det skrivs sporadiskt om hur snabbt denna krypström kan förorsaka skada så jag ville eliminera möjligheten helt. Jag hade redan en dubbelpolig högkänslig jordfelsbrytare så jag valde att kapa skyddsjorden. Elanslutningen modifierades enligt Magnus Sterkys modell som han via SXK Tekniska nämnd fått godkänt som installationsmodell. En eloge till Magnus för det arbetet, utan det godkännandet hade väl inte någon vågat göra en sådan modifiering. Effekten av kapning av skyddsjorden var dessvärre obefintlig. Även efter modifieringen av AC-anslutningen så har korrosionsproblemen fortsatt. Jag har i varje fall inte kunnat notera någon minskad korrosion, det ser fortfarande lika illa ut vid upptagningen varje höst. Jag är tveksam till att installation av en skyddstrafo kan förändra situationen. Jag ska kanske nämna att min gamla propellerkropp (som ser bättre ut än propellerbladen) inte har några fästen för anoder. Jag har ibland funderat på om avsaknaden av anoder är orsaken till mina korrosionsproblem men efter att ha sett dina bilder så tror jag problemet helt o hållet beror på en kass legering i propellerbladen. Sådana här kvalitetsförsämringar får vi som konsumenter dessvärre aldrig kännedom om. Vi kommer nog heller aldrig att få några svar från säljare eller tillverkare. Vi ska kanske försöka väcka intresse hos SXK tekniska nämnd att försöka gräva i det. De är nog de enda som har en sådan tyngd och med "På Kryss" bakom sig att de kan få något svar från tillverkaren.
  4. Flexofold har bytt till någon skräplegering. Jag hade en Flexofold till förra båten (propellern köptes 2002). Efter många års användning så var det aldrig några problem med den. Bra driv framåt och snabb utfällning vid backning När jag bytte båt så återmonterade jag originalpropellern på gamla båten, behöll propellerkroppen och bytte bladen till mer passande stigning o diameter. Vilken skillnad i kvalitet! Den gamla propellerkroppen ser fortfarande fräsch ut men bladen uppvisar samma angrepp som dina.
  5. Just nu är det rabatt på Navionics sjökort med upp till 25%. https://www.garmin.com/sv-SE/c/marine-cartography/navionics/?utm_source=EMEA&utm_medium=email&utm_campaign=sv-SE Delivery%2C EMEA-MRN-PROM-20053-MarineQ1Promo24KickOff Det gäller både till Garminplottrar o andra fabrikat. Det är inte speciellt enkelt att få koll på vilka plotterfabrikat som korten fungerar. Efter koll med Raymarine så fick jag beskedet att korten som fungerar till deras enheter heter t.ex. NAEU644L när det Garminkompatibla kortet heter NSEU644L. Genom att söka efter NAEU644L på Garmins hemsida så kom rätt sjökortsområde upp med samma rabatt.
  6. Jag tror att Kuntze ( https://www.kuntze.se/ ) är det företag i Sverige som har bäst koll på gummidetaljer. Du kan kanske ringa o rådfråga dem. (Just din list finns inte på deras webbsida men det behöver inte innebära att de inte vet var den finns att få tag på.)
  7. Då missuppfattade du mig. Jag skrev "En fritt liggande boj/prick (men det är förbjudet att förtöja i prickar...) som TS lägger till mot" för att komplettera ditt inlägg med ytterligare tips till TS. Å att backa är lite speciellt. Jag backar själv in till min bryggplats, det tog ett tag - trots många års båtvana - innan jag fick snits på det. Utan propellersprutet på rodret så krävs det lite mer fart för att få ordning på styrningen. Å för att ge ytterligare erfarenhetstips till TS. Fega inte för mycket med gaspådrag vid manövrering, då tenderar båten att vrida sig istället för att svänga. På väg in mot en brygga så kan man ha rätt hög fart, lägga backslaget i "back" o fortsätta på tomgång framåt. Då blir det en kort stoppsträcka när man varvar upp för att bromsa och inga ryck i backslaget som kan riskera haverier.
  8. En fritt liggande boj/prick (men det är förbjudet att förtöja i prickar...) som TS "lägger till mot" med fören i motvind, medvind, sidvind från båda håll (båtar beter sig olika med vind på ena eller andra sidan p.g.a. propellerverkan). Sen kan han fortsätta med sidledes tilläggning... Sen vet han rätt väl hur båten beter sig vid tilläggning/avgång. Man kan göra många kul övningar på sjön.... (Nästa är att bärga en fendert som simulerar att någon fallit överbord)
  9. Tag det bara lugnt och undvik stress. Om du tänker igenom vad som ska göras och vilka prylar som behövs när du ska lägga till och kasta loss så minskar problemen. För ensamseglare så rekommenderar jag alltid att skaffa en enkel autopilot. Då har du en extra besättningsman som hjälper dig att styra när du måste plocka med annat ombord. Vi har samtliga varit nybörjare någon gång. Lycka till och välkommen till forumet.
  10. Jag har ingen sådan dräneringssnurra på någon av mina Eber. Den ena är varvsinstallerad så det bör vara godkänd installatör som gjort det (det hjälpte visserligen inte helt, vid första vårturen så gick värmaren inte igång p.g.a. en miss i installationen av bränslesystemet...) Ett litet råd vid installation av bränsleanslutningen: Bränslepumpen måste peka uppåt (behöver inte vara 90 grader) för att luftbubblor ska passera. Efter pumpen skarvas anslutningen till hårdplastslangen med en bit gummislang. Delarna ska sitta tätt ihop för att hindra luft att ställa sig i skarven. Gummislangen (i alla fall på Eber) har olika dimension - vänd den på rätt håll... (så får du varmt i båten redan på första turen ☺️ )
  11. Min lilla dieseltank var enklare att hantera så jag kunde ta hem den o högtrycksspola genom tankmätarhålet. (Började på samma sätt med oljebytessugen innan den lyftes ur...) Jag satte ett vinklat underspolningsmunstycke på högtryckslansen. Det kunde vridas i alla riktningar och hade bra tryck. Jag torkade inte ens rent efter att vattnet hällt ut ur tanken. Det blev spegelblankt i tanken.
  12. Mina dieselvärmare har inte fall från värmaren till utblåset. (En sitter nere bakom motorn nära skrovet o utblåset längst upp under relingen på akterspegeln.) Däremot har jag "svanhals" innanför utblåset så det inte kan regna/skvätta in vatten i slangen. Eventuell kondens bör väl förångas o följa med avgaserna ut.
  13. Jag kom en bit till på installationen igår. Nu sitter Orion XS fastskruvad och kablar är pressade o dragna från generatorn (via min Sterling som fick sitta kvar) och fram till huvudströmbrytaren där mitt LFP kommer att anslutas. Sen ska polskruvarna i säkringsboxen kompletteras med maxi-säkringar men det är ett snabbt jobb som får vänta till alla kablar är kontakterade o dragna. Jag klippte av några trådar från tjugofemkvadrataren och fick in dem i Orion. Med avlastaren på plats så sitter de mycket väl fast. Den längsta kabeln från Orion är ca 30 cm sedan är matningen från Sterling 35mm och anslutningen från säkringspanelen till huvudbrytare 50mm (en gammal kabel var lagom lång så varför byta?) Att ha klippt ett fåtal trådar när resten av kabeln är orörd kan omöjligt påverka laddningen så det kommer att märkas. Så här ser pressningarna av rörkabelskorna ut i olika färdigställningsskick (presstången i bakgrunden). 25 o 35 kvadratkablarna var lite mindre krävande att pressa än de 50mm jag anslutit tidigare. Dessvärre blev det inget foto av monteringen - det får komma senare.
  14. Det är nog bara att ta till våld... Skulle våldet bli destruerande så kostar en ny ca 1800:- https://elha.se/produkt/5763-n/
  15. Jag tänker ställa in mitt LFP-system så laddarna ligger under nivån för BMS brytvärde. BMS ser jag som en säkerhetsspärr för att det inte ska gå galet varken med överspänning eller underspänning. Om laddarna håller sig inom inställda värden så torde de arbeta jämnare. Jag har satsat på att individuellt kunna styra samtliga laddningskällors inställning på vilken utspänning de ska ge. Jag hoppas kalibreringen av spänningsnivåerna i de olika prylarna är tillräckligt exakt för att de inte ska komma i konflikt med varandra. Det är lite olika tillverkare så jag har ingen möjlighet att koppla samman dem i nätverk. Det kommer troligen att bli lite pyssel att ställa in dem efter sjösättningen men sedan hoppas jag att mitt LFP ska sköta sig själv med viss övervakning av Battmeter och BMS-data. Generatorladdning via Victron Orion med blåtand o mobilapp Solcellsladdning via Epever med usb till dator AC-laddning Mastervolt med Masterlink till usb o dator Batterimätning via Battmeter (Det står Odelco men jag tror det är en Mastervoltpryl, vem som skapat designen är nog omöjligt att få veta...) "knappinställning" BMS som tillverkats av JBD efter spec från Muller Energy, inställning med blåtand o mobilapp Det kan nog bli en utmaning att justera inställningar så att output landar på samma spänning... Det kan nog behövas referensmätning med mätinstrument. Det är rätt osannolikt att allt är kalibrerat lika. Jag har solpaneler på styrbord, babord och ibland hängande i akterstaget (på hösten när solen börjar bli svag). Samtliga är parallellkopplade. Framförallt de på rufftaket skyms tidvis av mast, bom och segel. Jag tycker min ensamma regulator trots detta verkar göra ett bra jobb med laddningen.
  16. Vikten kan nog påverka hur rank en flatbottnad båt är. Träekan vägde nog lite mer än din glasfibereka. Även jag har varit ute med väldigt ranka nötskal, men då har det varit lätta plastbåtar.
  17. Det brukar finnas en hög med skrotbatterier i miljöboden. Dessa är utmärkta tyngder för att limma skivor. Använde själv den metoden när jag limmade solceller på ett krokigt rufftak.
  18. Jag har en spis med "batteritändning". Jag misstänker att det är en kondensator som laddas upp av batteriet och skapar tändgnistor. Det kommer upprepade gnistor om knappen hålls inne, till skillnad från piezotändare som ger en gnista/tryck. Ibland slutar det gnistra å då är det dags att plocka ur AA-batteriet o stopp i ett nytt så fungerar det igen.
  19. Detta kallar jag flatbottnad eka. I ungdomen rodde jag mycket med en sådan för att komma ut på sjön (ca 4x6 km stor) o fiska. Ekan var rätt kursstabil genom att de långa borden låg strax under vattenytan, dessutom fanns det en liten träköl längs botten på aktre delen av ekan. Ekan var väldigt stabil genom sin bredd. Tur var väl det för flytväst existerade inte, det var väl inte så farligt på sjön på den tiden.... Lite stor och tung att använda som släpjolle, då ska man välja en som får mindre våt yta när den är olastad. Balansen mellan stabil/ostabil beror på hur rundbottnad och bred båten är. Även rundbottnade båtar brukar bli rätt slutstyva. Jag har en gammal Jolly-jolle, den är väldigt rund och initialrank men jag får ställa mig på relingen för att den ska kantra/ta in vatten. Den är inte kul att ro med p.g.a. sin dåliga kurshållning. Men definitivt bättre som släpjolle än en flatbottnad eka.
  20. Den placeringen var ju inte extremt långt bak. Jag tror att du t.o.m. kan flytta den ytterligare en bit bakåt, båten är ju ganska lång. Med bogisen alltför långt fram så vrids båten, lite längre bakåt så knuffas främre delen i sida utan att aktern far iväg åt motsatt håll.
  21. Det ska sitta kilningsgummi i mastringen på däck som håller maströret på plats. Kilningsgummina ska sitta hårt nedtryckta mellan ringen och maströret. Mät masthålet i längs och tvärsled samt maströret i däckshöjd längs o bredd. Kontakta en riggverkstad och köp två-tre gummibitar (kilningsgummi är stenhårda och tunga att komprimera. De ska hantera stort tryck.) Du ger riggverkstaden måtten så vet de vilken tjocklek på gummi du behöver. Ibland kan det behövas ett par tjocka och någon tunnare bit. I Stockholmsområdet finns t.ex. Benns/Erlandsson i Orminge/Nacka, Doghouse marina i Svinninge och säkert fler. I Gbg så bör Seldén ha någon riggverkstad, eller kanske Wiking i Långedrag (om de finns kvar...). Montering sker genom att stoppa ner ett gummi bakom masten, lägga ett stumt skot ett par varv runt masten - dra skotet bakåt till lämpliga vinchar och spänna samman gummit hårt, sedan trycker man ner gummit framför masten och släpper på skotlinan. Om det går tungt att trycka ner så kan de smörjas med diskmedel. Sedan sitter masten fast.
  22. I bortkanten av brännarringen sitter en litet stift. Detta är temperatursensorn för tändsäkringen. Gasollågan måste komma åt att värma detta stift. Ibland sitter det skräp (rostflagor från brännarlocket, sot,...) i brännarringen under locket som kan hindra lågorna att nå stiftet. Stiftet ska bli varmt för att tändsäkringen ska tillåta gasolen att flöda utan att hålla inne vredet. När/om brännaren slocknar av överkok eller liknande så svalnar stiftet och stänger av gasoltillförseln för att förhindra gasololycka. Sen kan brännaren ibland brinna lita ojämnt. Detta kan avhjälpas genom att stoppa in ett litet mässingsnät (som en omvänd fingerborg) i hålet mitt i brännaren. FOGAS har (eller har i alla fall haft) delar till denna gasolspis, inkl mässingsnätet. https://fogas.se/
  23. Jag hittade den här säkringshållaren (Victron Energy CIP050060000) för Megasäkringar. Jag tycker den är prisvärd och så blir det en smidig installation med många säkringar i en hållare. Jag kommer att använda den för att säkra av lite olika laddkällor till både start och förbrukningsbatterierna. Jag har delat bus-baren så det blir två säkringsgrupper. Sen har jag köpt separata säkringshållare för T-säkringar att sätta på batterikablarna så nära batterierna det går. En enskild sådan säkringshållare kostar mer än sexsäkringshållaren ovan...
  24. Även jag tittade på Sterling BB1270 när jag behövde en DC/DC. Jag har använt Sterling AB1270 i över 10 år och varit väldigt nöjd med den produkten. I valet mellan Sterling och Victrons DC/DC för matning av mitt LFP så var fördelarna med Victron uppenbara för min del. Sterling kan ställas in för två varianter av spänning i litiumläget. Om man vill reglera strömmen i Sterling BB1270 så behövs även deras BB Remote control. Med fjärrkontrollen kan strömstyrkan justeras till 65%, 85% eller 100%. Victron Orion XS har betydligt flexiblare inställningsmöjligheter utan extratillbehör. Victron styrs via blåtand och mobilapp utan extrakostnader och mer omfattande installation. Sterling har verkningsgrad 92-94%, Victron har verkningsgrad 98,5%. Högre verkningsgrad innebär mindre med onödig värmeproduktion i mitt batterifack där komponenten kommer att vara installerad. Med min Victron Orion kan jag ställa in både spänning och strömstyrka till exakt mina önskemål. Victron har lägre strömstyrka än Sterling, men min utmaning är snarare att ställa ner strömstyrkan än att utnyttja hela generatorns kapacitet (jag är orolig för att generatorn blir överhettad om den går för full kapacitet en längre tid). Mina LFP kommer att bli fulladdade så mycket snabbare än mina tidigare AGM-batterier i alla fall, så den lägre maxkapaciteten på DC/DC bortsåg jag ifrån. I sommar kommer jag att kalibrera laddningsströmmen från generatorn med hjälp av IR-termometer och Victronappen till en ej för hög temperatur på generatorn. Om jag var i TS situation så hade jag definitivt väntat på leveransen av Victron Orion XS.
  25. Att hjälpa till med en sliten skruvmejsel (ska vara ordentligt trubbig annars skadas tampen) och trycka in i knuten o hjälpa till att lirka kan ge framgång.
×
×
  • Skapa nytt...