Lintott

Ladda hem filen från Hjertmans o lägg den på hårddisken. Öppna Google translate. Välj "Dokument" och på högra sidan klickar du fram till filen du sparat (å välj att översätta från engelska/identifiera språk till svenska). Nu får du upp ett dokument som är översatt. Det kan bli lite yxig översättning ibland men det brukar bli begripligt. Ibland kan man behöva kika i orginaldokumentet för att begripa konstiga översättningar. Det översatta dokumentet kan sparas på hårddisken.

1500 kg maxvikt för släp avser ett bromsat 80-släp. Det blir helt andra belastningar med den hastigheten, både i sida och "i gung upp å ner". Jag skulle inte vara orolig för att dra ett LGF-släp på 1800 kg försiktigt med en bil som klarar 1500 kg i 80 km/h. Å det är definitivt inte straffbart. Skulle draget vara för klent så släpet ger sig iväg på egen hand så skulle det kunna bli vårdslöshet i trafik (omdömeslös fordonskombination) men den risken är minimal om draget klarar 1500 kg.

Efterfordonet får väga max vad dragfordonet väger - så minst 1800 kg om du räknat rätt på vikt för båt+släp. Välj en bil med tillräckligt stor dragvikt för kroken. Du behöver inte bry dig om efterfordonets vikt men ska nog inte välja en bil som bara klarar 750 kg - du ska ju ha båten med dig hela vägen hem. Balansera båten så du har "lagom" vikt på draget. Varken så bilen säckar (här kommer max släpvikt för bilen in så infästningarna är tillräckligt kraftiga) eller så du får för lite vikt på bilens bakaxel, då blir det svårstyrt. LGF-skylt baktill på efterfordonet. Å ta det varligt i nedförsbackarna. 1800 kg som skjuter på kan trycka baken på dragfordonet rejält i sida om du inte är försiktig.

Plottrar blir allt mer funktionsinriktade. Garmins Echomap är nog mest optimerade mot dem som har som främsta hobby att ägna sig åt fiske. GPSMap är nog mångsidigare för segling. Det går att skapa QuickDraw-sjökort även i GPSMap-plottrarna. Angående ditt önskemål om att ta med givaren när du säljer båten. Det går att dra ur givaren ur genomföringen och ersätta den med en blindplugg. Sedan köper du en ny genomföring och blindplugg till nästa båt. Sen skriver Garmin lite generellt om Echomap och QuickDraw "Ta hjälp av ekolodstekniken och skapa dina egna sjökort över de områden du fiskar i med QuickDraw funktionen, dela sedan med dig och ta del av andras sjökort i Quickdraw Community." Jovisst Garmins QuickDraw ritar jättefina sjökort där du själv kan välja hur du vill färglägga djupkurvorna så de passar till ditt djupgående. Men att det är fritt fram att dela med sig av djupinformationen är lögn! Det gäller bara i insjöar i Sverige. Ute i havet som är det intressanta för de flesta fritidsseglare förbjuder svensk lagstiftning att informationen läggs ut och kan delas. Jag hade många kontakter med Garmins support innan de erkände att mina uppladdade djupkurvor aldrig skulle bli åtkomliga från nätet. Innan jag köpte en "Garmin Striker Cast GPS" för att kartera dåligt sjömätta vikar så jag skulle kunna leta mig in med segelbåten så kollade jag med supporten att jag skulle kunna ladda upp mätningarna på nätet för att sedan hämta tillbaka och installera i båtplottern. Innan jag köpte "flötet" så var det inga problem enligt supporten. Jag gjorde lite testkarteringar och laddade upp till deras moln. När jag hade frågat ett antal gånger varför det inte visades på deras community så skyllde de på att "det var kö" till uppladdningen då allt måste ske manuellt". Så småningom kröp det fram att de aldrig skulle laddas upp. Så nu får jag sitta med mobilen i handen och slingra mig fram i djuprännorna trots att jag har QuickDraw-funktionen i plottern. Sjökorten jag skapat i mobilen är jättebra. Men dataöverföringen är omöjlig...

Jag håller med dig. Touchknapparna har nog inte tillkommit för användaren. Det är sannolikt billigare för hushållsmaskinstillverkarna att tillverka och montera touchknappar i stället för vred. Allt mekaniskt kräver fler moment. Å nu har det spritt sig även till fordonstillverkarna. Jag bävar för när jag behöver byta bil, jag gillar mina vred och tryckknappar i bilen... Till min plotter med touchskärm finns det fjärrkontroll med knappar, en sådan har självklart anskaffats. Fjärren har även fördelen av att kunna sitta på avstånd från plottern och styra visningen (zooma in/ut, aktivera autopiloten, aktivera waypoint mm mm).

Gör det enkelt för dig och köp en "DST810 Gen2 Smart givare Djup-, hastighets- och temperaturgivare med NMEA2000-utgång." Ett hål genom botten, en kabel till plottern, tre funktioner från givaren (logg, djup och vattentemperatur, jag tror att det finns lutningsgivare också i den, vad man nu ska med det till...) Det finns inomskrovsgivare till ekolod men med dämpning av signalerna. Du har ju redan ett hål till nuvarande logg, borra upp det till dimensionen för DST-givaren. Du ska definitivt välja NMEA2000 om du köper ny plotter och tänker byta givare/sensorer. Det är bara att koppla samman kablarna så fungerar det. Du kan välja komponenter från olika tillverkare som fungerar i samma nätverk och kan presenteras i plotter/display från olika tillverkare. Garmin o Raymarine har olika standard på kontakterna i ändarna av sladdar o prylar men det finns övergångsadaptrar för det, signalerna i kablarna är desamma. Fördelen med Raymarinekontakterna är att de har mindre diameter och kräver mindre hål. Jag har blandat Garminplotter, Raymarine presentationsinstrument (I70 som konfigureras att visa alla möjliga värden från samtliga givare), Garmin VHF, Garmin vindgivare (som jag tycker är mer exakt än Raymarines), logg/ekold/temp-givare från Airmar (som säljs som både Garmin o Raymarine), tankgivare av ett par olika fabrikat. NMEA-kablarna är blandat från Garmin och Raymarine (som kallar sitt NMEA2000-nätverk för SeaTalk NG). Alltsammans fungerar utan krångliga konfigurationer.

Det där är inget renoveringsprojekt - det är ett vrak! Det kommer att kosta mer att skrota den än vad den är värd. Det är därför ägaren skänker bort den. Om du fastnade för Amigo för att du fick denna båt till skänks så tänk om. De pengar och den tid du behöver lägga ner på den kommer att vara helt bortkastade. Den ser så möglig o rutten ut att den aldrig kommer att bli användbar. Några råd till dig för att komma vidare i båtlivet för båtlivet är en härlig fritidsaktivitet som du definitivt ska testa. Hur stor renoveringsbudget har du? Lägg halva den summan på ett båtköp i stället (du kommer att behöva en del pengar för renovering/komplettering även om båten är användbar). Sök bland båtannonser efter en hyggligt fräsch båt. Du kommer att bli förvånad över hur mycket båt (användbar) du kommer att få för pengarna och dessutom en massa tillbehör/utrustning som kostar massor att nyanskaffa. Det finns även fungerande båtar som skänks bort som är i helt användbart skick (och inte vrak som den du tittat på). Segel får du räkna med är i dåligt skick men de kommer att duga för att ta dig fram med. Motorn är ofta risig på en äldre båt men du klarar dig bra med en utombordare på aktern om det är en mindre båt. Å sen finns det en massa kunskap t.ex. här på Maringuiden att rådfråga om något strular.

På gamla träbåtar hände det att avgasröret isolerades med asbest men har nog aldrig sett den lösningen på segelbåtar av glasfiberlaminat, de brukar ha avgasslang av armerad gummi. Var tror du att det finns asbest i båten?

Gratulerar till att kommit en bit på väg i förståelsen av uppbyggnaden av hylstätningen. Jag håller med @Boanjohan att det troligen sitter en rörbussning (eller två) mellan hylstätningen och axelröret. Det är utvändig gänga på både axelröret och hylstätningen som skarvats samman och det måste till en rörbit med invändig gänga och en sexkant att dra i (vänstra muttern) för att få samman det. Den rörbiten har kanske inte utvändig gänga så inte exakt som den rörbussning som tidigare visats på bild. Det verkar vara olika diameter på gängorna på axelrör och hylstätning så en dimensionsövergång har varit nödvändig. Den "högra muttern" är nog en rörbussning enligt tidigare bild med både invängig gänga (passar i den högra rörbiten) och en invändig gänga som passar på hylstätningen. Axelrörets kort gänga är inte hela sanningen. Gängan verkar fortsätta in i glasfiberlaminatet där axelröret kommer ut så det är nog någon cm till. Brickan är till för att kunna dra fast rörbiten med högra muttern mot axelröret. Det sitter nog en utvändig mutter på axelröret och axelröret hålls på plats mellan dessa två muttrar. Fastsättningen av hylstätningen mot axelrör/skrov verkar logisk efter att ha fått isär delarna. Du behöver nog få isär de båda muttrarna och deras gängade delar för att kunna dra samman allt igen och få det tätt. Försök få isär delarna hela om det är bronsdelar. Delarna kommer hållfasthetsmässigt att vara överlägsna både mässing och rostfria ersättare. Det bildas ingen korrosion mellan den rostfria axelhylsan och bronsröret då de ligger nära varandra på den galvaniska skalan. Ditt ursprungliga problem att få bort de runddragna skruvarna i änden mot motorn finns kvar. Det verkar vara trångt att komma åt för att borra ur skruvarna så du kan bli tvungen att dra ur propelleraxeln och ta loss hela hylstätningen för vidare jobb på arbetsbänken. Du kan försöka kapa skallarna och dra av flänsen så du kommer år att med en rörtång ricka loss skruvarna. Det kan hjälpa med lite värme på skruven för att få den att lossna. Då slipper du borra ur o gänga om i hålen. Går inte det så måste borrmaskinen och gängtapp fram. Vid anskaffning av nya skruvar så kan det vara tumgänga i hålen (rätt sannolikt med tanke på åldern). Gör rent inne i hylstätningen, tillbaka med delarna, pressa in gland runt propelleraxeln och återmontera klämhylsan med nya skruvar. Glandtätningen ska snedskäras så ändarna ligger omlott. Flera enskilda lager med gland och inte en lång spiral. Sen är det bara att pumpa in nytt fett i tätningen. I början kommer du att få ha lite koll på åtdragningen av tätningen. Det kommer att droppa inledningsvis men avtar efterhand som delarna blir inkörda. Det ska komma någon droppe då-och-då annars är det för hårt draget och kan gå varmt.

Du verkar ha varit lite snål med Sika, jag har aldrig dragit fast en genomföring utan att det pöst ut mellan mutter o skrov. Tips: När du drar fast slangen så ska du ha två slangklämmor och det ska sitta en klämma på varje sida av slangen (annars är det risk för veck på slangen o läckage). Det behövs inget tätningsmedel för slangen.

Det där verkar vara en antikvitet. Då brukar det gå att serva/laga... Att hitta en ny likadan är nog uteslutet. Har jag uppfattat bilden korrekt - att motorn är till vänster och propellern till höger? Det är monterat i en snipliknande båt där propellern sitter bakom kölen med roder bakom propellern? Muttern till höger håller propelleraxeln på plats i genomföringen? Då ska du vara försiktig med att skruva på den muttern för då riskerar du läckage. Det verkar vara flänsar med skruvhål där muttrarna blivit runddragna. Borra ur skruvarna, dra upp flänsen på axeln, gör rent och kolla vad det är för tätning inne i hylsröret. Gissningsvis är det glandpackning (tygpackning infettad i talg). Stoppa in ny packning och dra fast flänsen med ett par genomgående nya sexkantskruvar, brickor o mutter. OBS: det ska vara skruvar av järn och inte rostfritt för att inte bilda galvaniska strömmar mot gjutjärnet.

Det är nog lite svårt att ge generella råd om kvalitetsskillnader, de flesta köper nog en ventilator och så får den sitta där... Mina kommentarer handlar om NICO night and day-ventilatorer av ett par olika versioner. Ingen av dessa finns att köpa längre. NICO verkar ha tagits över av Marinco som har en liknade ventilator (i den högre prisklassen) men där tekniken inne i ventilatorn verkar ha modifierats. Kanske av de skäl jag anger nedan för varför jag tröttnade på min senaste ventilator o bytte innehållet. Marincos nya version är kanske bättre med "fasta fläktblad" och större batteri som byts underifrån utan att behöva skruva sönder ventilatorn. På förra båten bytte jag från passiv Elektroluxventilator till solcellsventilator för att få mindre fukt i båten. NICO-ventilatorn hade två fläktblad för ut/in, jag använde bara den för utblås. Den gick inte att stänga av så ville jag "behålla värmen" när jag körde värmaren så fick jag plocka ur fläktbladet och stoppa en liggunderlagsskiva i hålet. Det gick inte heller att stänga mot överbrytande sjö (oftast inget problem då den satt mitt på rufftaket bakom masten), ville jag stänga helt så gick det att lyfta ur hela ventilatorn och stoppa i en tät platta. Batteriet var uppladdningsbart storlek C som fungerade i väldigt många år. Enkelt att byta när det väl tog slut, det satt i en invändig batterihållare med en skruv. Vid båtbyte så blev det en ny NICO. Denna gång med strömbrytare så fläkten kunde stoppas samt en ring som kunde skjutas upp så det blev tätt. Denna ventilator sitter framför masten så den är lite mer utsatt för eventuell sjö, har dock aldrig upplevt att det stänkt in. Däremot är det bra att kunna stänga för att behålla värmen när värmaren går. Batteriet är ett ynkligt i AA-storlek och tröttnar efter 2-3 år. För att byta så måste solcellen skruvas loss för att ovanifrån komma åt batteribytet. Injustering av fläktbladet så det går tyst har varit pilligt. I våras när batteriet tröttnat så tröttnade även jag på tekniken i ventilatorn. Jag köpte en liten datorfläkt för drygt en hundralapp. Den har PWM-styrning så fläkthastigheten kan styras med elektronik som jag hittade på nätet. Datorfläktar är fyrkantiga och ventilatorer har runt hål så jag fick trimma till fläkten så den passade i hålet. Sedan plockade jag ut fläktmotorn ur gamla ventilatorn och stoppade upp datorfläkten underifrån. Drog en fyrledare för PWM-styrning o ström runt kanten och upp ovanför innertaket. Drog kabeln vidare i lite vindlingar och in i garderoben. Monterade styrkortet i en liten plastbox som är åtkomlig från kojen (alltsammans sitter i förpiken) och anslöt el genom skottet till styrkortet. Nu strömförsörjs fläkten från båtens förbrukarbatteri som laddas av stora solceller på rufftaket. Fläktvarvet kan styras med ett vred och även stängas av helt. Fläkten är extremt tyst. Ventilatorn kan stängas med tidigare anordning så det blir luft o vattentätt. Efter ombyggnaden så har jag varit helt nöjd med funktionerna. Fläkten går tyst. Ventilatorn går att stänga. Eltillgången är oändlig för att driva en liten fläkt. Jag kommer aldrig att behöva byta ventilatorbatteri fler gånger. En förutsättning för ombyggnaden var att tidigare ventilator var i storlek fyra tum så det fick plats en liten datorfläkt i hålet. Så även om gamla fläkten hade sina brister så blev den en viktig detalj som stomme i ombyggnaden.

Jag har en sådan här Raymarine Triducer (logg lod temp)/Airmar DST800. Jag målar årligen både paddelhjulet och den lilla ytan för ekolodet. Jag har kvar en skvätt gammal VC17 som jag använder efter att ha dragit in givaren i båten. Det fungerar bra, jag har inga havstulpaner och har inte noterat några dämpningar av djupmätningen.

Vad i Torkel Stillefors Youtube-video är det som han gör fel? Han jobbar professionellt med glasfiberrepararationer i eget företag och enligt mig så har han god koll på hur det går till (han använder t.ex. polyester och inte epoxy vilket jag tycker är ett bra val i de flesta fall). Sen finns det mycket lögner o trams i båda kanalerna men att kategoriskt döma ut allt är inte OK enligt mig.

En bild säger mer än hundra ord... Här är en rätt instruktiv video om hur det lagas ett hål i en skrovsida. På denna båt är det ett sandwichskrov (dubbelt skrov med distansmaterial emellan) så han börjar med att fylla ut gropen som blivit i distansmaterialet. Om det är enkelskrov så lägg en skiva med släppvax över hålet att plasta emot. Att börja bygga på insidan eller utsidan är en smaksak beroende på hur skadan ser ut och åtkomligheten för att jobba.

Kolla först om avfuktaren går att fjärrstarta genom att slå strömmen av/på (stoppa i och dra ur sladden - det motsvarar en fjärrströmbrytare). Jag har en Woods avfuktare i garaget och den tror jag bara går att starta med knapparna på panelen (kör min på tretimmars timer som räcker för att torka upp). Fjärrströmbrytaren du länkat till kräver wifi för att kunna styras (jag har den brytaren till utebelysning men det är inom wifi-räckvidd). Har du tillgång till det på uppläggningsplatsen? Brytaren går även att programmera med timerinställningar men om timern fungerar utanför wifi-räckvidd har jag inte kollat. Den måste ha tidsinställning som den hämtar från datanätet för att hålla koll på inställningstiderna... Annars får du nog leta efter brytare som SMS-styrs. (Samla upp dräneringsvattnet från avfuktaren så har du rent mineralfritt vatten att blanda med glykol för att slå i motorn. Å vi har aldrig behövt avkalka ångstrykjärnet sedan vi började använda avfuktarvatten i det.)

För några år sedan kikade jag en del på Jet thruster/Bow thruster. Holländska firmor (de har gått omkull och återstartats..). Hur status är idag för produkten vet jag inte och har inget intresse av längre. Orsaken är att efter kontakt med Svenska generalagenten så blev jag hänvisad till en båtbyggare som installerats deras system. Generalagenten hade nog inte koll på deras uppfattning om produkten. De sa "aldrig mer". Trycket i systemet var så högt att det var hopplöst att få det tätt och rätt klen effekt. Andra användare som installerat systemet har uppgett att de elektriskt styrda ventilerna som ändrar flödet och riktningen på jetstrålen beckar ihop redan första säsongen p.g.a. snäckor o annat. Avråder bestämt från produkten. Men idén o tanken var det nog inget fel på.... Å det var rätt dyrt redan när jag kikade på systemet. För att få en effektiv bogpropeller som inte stör vattenströmningen på en välseglande segelbåt så är det nog utfällbar bogpropeller som är "state of the art" idag. Motorbåtar har så lite annorlunda förutsättningar genom att propellertunneln lyft ur vattnet vid planingsfart.

De genomföringar jag bytt så har jag använt Sika i hålet. Det tränger upp tillräckligt mycket runt muttern för att den ska låsa fast.

Garmins trollingmotorer fälls upp/ner med ett knapptryck. Sen kan du med fjärrkontroll styra och "putta runt" båten i önskad riktning. Fäste monteras uppe på fördäck och du behöver inte riskera att elmotordrevet ligger i vattnet när du kör ute på fjärden.

Om det blir en snödriva i sittbrunnen så brukar den töa rätt långsamt så den hinner rinna ut genom självlänsen. Det brukar vara lite högre temperatur under sittbrunn än ute i det fria så risken att det ska frysa så det frostspränger är minimal. För att det ska bli sprängverkan så måste slangen vara helt fylld med vatten. Du kommer ju snart att täcka båten och sedan smälter allt och rinner ur. Drar det ut på tiden med täckningen så gör som någon föreslog och lägg en presenning över sittbrunn. Det behövs ingen superpresenning för den korta tid den kommer att ligga där. Lägg en regel från ruffluckan till aktersargen så kommer vattnet att rinna av.

Borra ett hål som är något större än rörgängan (det ska bli lite plats för sika runt gängan), sedan får du fräsa/fila bort lite för änden längst ner på gängan. Jag brukar säga använd Dremeln o har du ingen så köp en... En liten fräs eller sliprulle på en Dremel fixar avverkningen på ett par minuter. Dremeln kommer du att ha nytta av många gånger. Innan du sågar av gängan så ska du skruva dit muttern så du kan skruva ut o rensa gängorna när du fått av genomföringen. Det är riskfritt att dra fast genomföringen i ett skruvstäd i yttre delen av gängan när du ska såga, den delen ska i alla fall kastas när du är klar....

Om den är upptagen och du har självlänsar som mynnar ut i botten/sidan av båten så lär eventuellt smältvatten rinna ut i det fria så du behöver inte föra något överhuvudtaget med de länshålen.

Är båten upptagen eller ligger den i sjön?

Nej, jag använder lampolja från olika fabrikat (inte miljövarianten). Min lampa lyser klart o fint med den och obefintlig sotning om vekhöjden ställs på rätt nivå. Lampolja har högre raffineringsgrad än fotogen och luktar mindre, därför använder vi det i stället för fotogen. Det är långt mellan trimningarna av veken så brännaren verkar trivas med valet av bränsle. Travlerlampan med ringbrännare är trevlig, den ger både härligt sken och mycket värme. Det ska vara väldigt kallt för att vi ska behöva starta värmaren, fotogenlampan räcker oftast. Ett tips för dem som har fotogenlampa hängande i båten. När vi ska kasta loss så "hissar vi upp" lampan och fäster bygeln direkt i kroken i taket, å så hänger vi en handduk på brännarvredet som luftbroms mot att lampan ska pendla så vansinnigt. (Vid användning så hänger lampan i en mässingskedja på ca 20cm mellan lampbygeln o upphängningskroken.)

Att lågan brinner bättre när du tar av lyktglaset tyder väl på att det är dålig syretillförsel när lampglaset sitter på? Kolla nere runt brännaren så det inte ligger en massa skräp som hindrar lufttillförseln. Jag har en Travlerlampa med ringbrännare. När jag tänt veken på den så kan det brinna lite försiktigt i ena kanten men när lyktglaset sätts på så ökar lågan påtagligt. Jag tror att dessa brännare och lyktglas är anpassade för att det ska bli ett bra luftflöde förbi brännaren och upp i lyktglaset. Lyktglaset är nog inte bara till för att lågan inte ska blåsas ut av misstag.