Lintott

Bör o bör... Det beror på vilken koll du vill ha på "volymen amperetimmar" du har i förbrukningsbatteriet. En voltmätare (speciellt visarinstrumenten) är ett väldigt opecist instrument. Det anger spänning men beroende på batteriets skick (åldersrelaterat, när ett batteri åldras så klarar det inte av att lagra lika mycket amperetimmar som när det är nytt). En modern batterimätare har en shunt som monteras på kabeln intill batteriet. Shunten ansluts med en klen kabel till instrumentet som skruvas fast på ett lättillgängligt ställe i båten (elcentralen?). När ström passerar shunten så mäts strömstyrkan av instrumentet och räknas om till Ah. Shunten räknar både på laddningsström och urladdningsström och så kan du se hur många procent/Ah det finns i batteriet. Ett blybatteri ska inte laddas ur till mer än 50%, annars åldras det snabbt. Att endast använda 20% förlänger livslängden avsevärt. Detta är lätt att hålla koll på med en batterimätare. Om du har svårt att hålla urladdningen på den nivån så är receptet fler solceller, mer motorkörning med generatorladdning eller laddning från 240V-uttaget på bryggan.

Jag har använt tre varianter av "segelhantering" när seglet tagits ner. Fullattesegel som är lösfotat. Inga lazyjack: Hela tiden noggrann segelvikning över bommen o hårda ord när seglet kasar av från bommen. "Säcken" som uppstår vid revning har jag aldrig sett som något problem. Den sitter där den sitter och har aldrig varit ivägen för mig. Genom att nedre delen är uppspänd mot bomnocken med uthalet och övre delen är uppspänd mot revet så sitter seglet väl uppspänt. Lazyjack som fästs under bommen: Även med denna lösning så vill seglet gärna kasa av bommen. Jag vet inte om jag hade lazyjacksen för dåligt uppspända men akter delen av seglet kasade gärna ner trots fullängdslattorna. Segelhantering vid revning = utan lazyjack. Bomkapellet fungerade bra över seglet o knytning under bommen då lazyjacken var lågt monterade på bommen. I början av min seglingskarriär med storen fäst i ränna på bommen så använde jag hålen genom seglet för att fästa upp seglet. Men det var mer för att få ett väl uppsträckt segelplan. Med dagens revningssystem med revlinor inne i bommen och uppspänning med winsch så tycker jag att seglet sitter bra utan revsejsingarna. Att du anser lazybag vara ett dumt förslag hindrar mig inte från att beskriva erfarenheten av lazybag. Ifjor monterade jag en lazybag från NorthSail. Deras skärning är genomtänkt. De har en stor flik längs ena sidan och en kortare på andra sidan av bommen. Blixtlåset sitter i höjd med lazylinornas infästning på styrbordssidan. Det innebär att det ligger kapellduk över hela seglet så det inte regnar in i kapellet. De flesta lazybags har lika sidor, blixtlås på mitten där regnet rinner in genom blixtlåset och en sjö i seglet... Framtill har de ett stort sjok som når runt masten när seglet är nere så det behövs inga lösa delar för att täcka hela seglet. Främre biten knäpps samman med ett par blixtlås så det blir heltätt runt masten. Enda missen är att främre blixtlåsen sitter rakt framför masten. På tidigare segelkapell (konventionellt kapell) satt främre blixtlås assymetriskt så det hamnade på sidan av masten. Det var praktiskt för att inte komma i vägen för en spinnakerbom på framkant av masten. Jag har varit motståndare till lazybag men redaren krävde att vi skulle byta. Hon hade sett hur enkel segelhanteringen var för dem med lazybag (vi blir båda ett år äldre för varje seglingssäsong). Det är bara att erkänna att sommarens erfarenhet av lazybag är enbart positiv. Seglet lägger sig mycket bättre i säcken än vad det gjorde med bara lazylinor. Även akterdelen av seglet hamnar inne i säcken. När seglet är nere så finns kapellet på plats så det går jättefort att dra ihop blixtlåset över seglet (bra om det börjar småstänka att kunna hålla seglet torrt). Numera är kapellet ofta på plats innan vi lägger till. Jag var orolig för att störas av tygshoken som hänger ner under masten vid segling men lazybagen vi köpte har remmar med snäpplås som dras runt shoken så de sitter prydligt på plats bredvid bommen (även tygshoket som spänns framför masten försvinner ner innanför tygschoken och spänns fast med remmarna). Man får bara komma ihåg att gå ett varv runt båten o lossa snäpplåsen innan seglet tas ner. Vår lazybag kostar ca dubbelt mot ett konventionell kapell. Jag anser att det definitivt är värt merkostnaden.

Här har du en stunds läsning... https://www.maringuiden.se/forum/topic/107977-lifepo4-installation/ Min inställning är att inte krångla till det i onödan. Fler prylar och anslutningar innebär fler möjligheter till fel/krångel. Jag har endast startmotorn som förbrukar från startbatteriet. Alla övriga elförbrukare är anslutna till förbrukarbanken (bl.a. ankarspel i för o akter samt elvinschar för segling). Med t.ex. bogpropeller som många ansluter till startbatteriet så ökar strömförbrukningen. Men den största förbrukningen kommer från långtidsförbrukare med måttlig strömförbrukning. Ett skäl att lägga bogpropeller är nog momentana strömförbrukningen om LFP o BMS har för låg kapacitet. Mina 250Ah-celler klarar betydligt mer C än någon av mina förbrukare o BMS klarar 250A så jag har aldrig varit i närheten av dessa gränser.

Jag har AGM som startbatteri och LFP för förbrukning samt solceller så mina grundförutsättningar var som dina. Jag förstår inte frågeställningen "ha en DC till DC laddare så att de även toppar upp startbatterierna(FLA) ifall man inte kört motorn på ett tag och dom behöver ström". Ett startbatteri kan stå i vila under lång tid utan att riskera att det inte orkar starta motorn (om du har problem med motorstart så är nog startbatteriet slut). Förbrukningen av en motorstart är snabbt återladdat. Mitt system har solcellerna anslutna till förbrukarbanken via solcellsregulator. Mellan startbatteriet och LFP finns en DC/DC för att kunna begränsa strömmen så generatorn inte eldas upp av överhettning. LFP slukar all ström som generatorn kan producera och då blir den varm. Den DC/DC jag köpt hade tillverkningsfel så inledningsvis fick jag ansluta direkt mellan generator o LFP. Det medförde att jag fick hålla koll på generatortemp o stänga av/sätta på laddningen via den BMS som övervakade mina LFP för att rädda generatorn. Jag har en tråd om min LFP-installation som jag kan rekommendera att du läser.

Det är bara att jobba systematiskt: Växelarmen går lätt - då är det med största sannolikhet inte fel i drevet. Kör reglaget med växelkabeln frikopplad från växelarmen - går det trögt? Om "ja" - lossa växelkabeln från reglaget, drag i kabeln o kolla om kabeln går lätt? Om "ja" så är det fel i reglaget - skruva isär o kolla invändigt Om "nej" så kolla kabeln o dess dragning. Om allt går lätt i delat skick så är det justeringen mellan delarna som är fel.

Ingen aning om hur båten är att köra men tittar mellan raderna.... Det är mycket foton från sociala ytor men mindre av "boendefunktioner". De skriver att det finns kylskåp men jag kan bara se en Igloo kylbox (utan kylaggregat) ute i sittbrunnen. Finns det något kylskåp med kylaggregat i pentryt? Du kommer absolut att vilja ha en box/skåp med kylaggregat. Att byta kylklampar i en kylbox fungerar inte för praktiskt bruk. Har jag rätt att Stingray är en amerikansk båtmodell? Amerikanska båtar har ibland 110V landströmssystem och kräver transformator 110 - 240V för att fungera praktiskt i Sverige. Alla AC-prylar (spis, microvågsugn, laddare...) kan vara av 110V-modell och krångligt när något går sönder och behöver bytas. Är allt byggt för 240V så är det Europaanpassat.

Om du separerar "överlast" och "olovlig körning" så blir det enklare att hantera överträdelserna. Överlast avgörs av släpets och dragfordonets klassning. Ett 750-släp är överlastat vid 751 kg totalvikt. Har du över 30% överlast så kan du bli av med körkortet p.g.a. överlast (inte för olovlig körning). Olovlig körning avgörs av körkortsbehörighet. B-körkort ger tillstånd för fordonskombination med max 3.500 kg totalvikt på dragfordonet och ett släp som väger max 750 kg eller om släpet väger över 750 kg så får fordonskombinationen väga max 3.500 kg. Om fordonskombinationen väger 3.501 kg så är det olovlig körning för vikten täcks inte av din behörighet. Med B utökad så får fordonskombinationen dragfordon + släp över 750 kg väga max 4.250 kg (behörigheten har tillkommit för att hantera bl.a. tunga husvagnar). Med BE-körkort kan du höja viktgränsen om dragfordon och släp är typbesiktigade för den aktuella lasten. Dragfordonets och släpets begränsningar enligt registreringsbevisen får inte överskridas i något fall. Regeln om 3.500 kg gäller inte i kombination med efterfordon (oregistrerade vagnar/släp som framförs i högst 30 km/tim).

Bra tips! Jag klippte med kabelsax från Wiha. Den kostade ca 250:- och var smidig att arbeta med men klarar bara 50 kvadrat (jag behövde inte grövre kablar). https://www.hornbach.se/p/kabeltang-wiha-170mm/5216807/ Victron är tydligen lite slarviga med angivelserna för kabeldimension. Både @anuba och jag hade problem att få plats med angiven kabeldimension i Orion DC/DC-omvandlare. Numera har de minskat dimensionsangivelsen i installationsanvisningarna. Jag fick klippa några trådar ur kabeln för att få in den. Det påverkar laddningen när det bara är i anslutningen det saknas några trådar. Det kändes bättre att kapa några trådar i änden än att gå ner en dimension i kabelarea på hela kabeln. Z50218001_Kabelschneider_Classic_180mm.webp

Ur brandsäkerhetssynpunkt kan jag inte se något problem med att blåsa in varmluft i ett motorrum med dieselmotor. Vattenvärmarna är ju t.o.m. godkända att installeras i motorrum för dieselmotor. Det finns en viktig installationsföreskrift för luftvärmare - det måste alltid finnas ett varmluftsutblås som inte ska gå att stänga. Det är en säkerhetsfunktion för att inte överhetta systemet. Jag vet inte om det är ok att ersätta det öppna inblåset i salongen med ett reglerbart spjäll som skiftar luftflödet mellan salong o motorrum o även ha ett ostängbart inblås i motorrummet. Sen kan det bli problem med dieseldoft från motorrummet via varmluftslangen. Ventiler för varmluftsystem är inte heltäta, men det är ett komfortproblem och inget säkerhetsproblem.

Har du dålig tajming så kan det bli väldigt lång väntetid vid Liljeholmsbron som inte öppnar i rusningstid. Slussningen brukar vara det lilla problemet. Sen har du Danviksbron med samma rusningstidsproblem. Men längsta tiden för att komma ut på öppnare vatten är från Danviksbron till utanför Saltsjöbaden/Vaxholm innan det blir större ytor att segla på. Det går mycket fortare att ta sig ut med bil första biten. Det finns goda skäl att det finns stora marinor vid Svinninge/Bullandö/Karlslund. om man vill komma ut en bit i skärgården.

Båda Sen låter man det torka tills det är klibbfritt innan mattan läggs fast. Hellre torka för länge än för kort tid.

Arbetsgång för att slippa göra om varje år: 1. Bort med hela glasfiberinklädningen (det är garanterat lika illa runt hela kölen). 2. Borsta bort all lös rost (förslagsvis ståltrådskopp på borrmaskin/vinkelslip). Var inte rädd för att vara hårdhänt i skarven mellan köl och skrov så du får in tätningsmedel senare i arbetsgången. 3. Passivisera kvarvarande rost (det är omöjligt att bli av med all rost även om du slipar ner järnytan) med rostskyddsmedel. Järnmönja som bearbetas in i porerna är ett linoljebaserat alternativ. Ett epoxyalternativ är Brunox ( https://www.lindqvist-msk.se/p/27504/brunox-epoxy-400ml/ ) som finns i lite olika förpackningar (googla..). Tikkurila har kanske motsvarande effekt ( @Hybro behandlade främst skrovet - inte kölen). Det finns en uppsjö av olika medel (jag har ingen närmre erfarenhet av skillnaden i effektivitet så där har jag inga råd). Passiviseringen gör att det inte blommar upp ny rost på ett tag. 4. Skydda rostskyddsbehandlingen med t.ex. epoxy. 5. Om det är väldigt gropigt, . spackla o slipa 6. Täta skarven mellan skrov o köl. 7. Bottenmåla med antifoulingfärg eller annat ytskikt om du ligger i insjö eller norr Öregrund. Å som det rekommenderats ovan - skippa glasfiberinklädningen. Kölbultarna kan vara rostangripna i olika stadier. Enligt byggbeskrivningen var de förzinkade så förhoppningsvis kan de ha klarat sig bättre än kölen. För att få svar på deras tillstånd så behöver kölen släppas ner vilket är ett omfattande jobb.

Det privata bolaget Hydrographica har ritat många detaljerade sjökort i skala 1:10.000 för fritidsbåtsanvändning i södra Sverige (Sthlm skärgård, Ostkustens skärgård, Blekinge skärgård, Västkusten, Vänern o ytterligare ett antal insjöar). 1999 gav de ut tre liknande sjökort i skala 1:25.000 över delar av Luleå skärgård (Båtleder i Luleå skärgård). Sjökorten har även funnits i de elektroniska sjökorten. Jag vet inte om "papperskorten" fortfarande går att få tag på eller om de fortfarande finns med i de digitala plotterkorten. Denna översikt över Hydrographicaområdena är från 2009.

Med den mätnoggrannhet som finns i "amatörmätinstrument" så visar dina mätningar inga orimliga värden. Att det varit kallt ökar inte självurladdningen - snarare tvärtom. Batterier mår inte dåligt av att förvaras i kyla om de är välladdade (oladdade fryser sönder). Jag testade en höst att lägga en solpanel platt på fördäck under en genomskinlig presenning (ordinarie paneler sitter uppe på rufftaket under en tät presenning). Jag vet inte om panelen var för liten, presenningen för ogenomsläpplig eller regulatorns egenförbrukning för hög. Batterispänningen sjönk i alla fall snabbare än vid helt urkopplad regulator. Efter det försöket har jag alltid låtit batterierna stå utan förbrukare ombord. (Den batteriuppsättningen klarade elva säsonger med den vinterförvaringen.) Solpanel på stång utanför presenningen ger nog mer tillskott till laddningen (har kamrater som gör så).

I valet av skrovmatta har du själv hittat svaret vad du inte ska välja. "Inte skrovmatta med skumgummibaksida"! Den smular efter några år och går sen inte att få fast igen.

Då är det bara att gratulera. Att lossa mantågsstöttorna är mycket enklare än att ta bort hela relingslisten. Sitter skruvarna i enkellaminat så är det bara att lossa o täta om. Om skruvarna går genom distansmaterial blir det lite mer jobb. Då behöver du även kolla om distansmaterialet tagit skada av vatteninträngningen. Å är läckaget i skarven mellan däck o skrov så kan det vara ännu värre. Vatten kan leta sig in i skarven och där vill man inte dela på båten.

De tillverkades 1969-1976. Ger inte exakt svar på din fråga o det är nog svårt att hitta. https://www.sailguide.com/batfakta/calife-23

Den båten och en vegasmäck för några hundralappar är nog en bra början, Rimligt stor. Lagom mycket att renovera/lacka/fixa för att det inte ska bli övermäktigt. Ett plus för färskvattenkyld motor som ger bättre livslängd innan den är sönderrostad. Sen är det alltid lotteri med gamla motorer men den här båten lär i alla fall inte ha lika stor risk för skrovhaveri. Kräv av ägaren att åka med söderut tills ni kommit söder Göteborg. Törs han/hon det så går nog motorn ett tag i alla fall...

Båten du hittat har redan ett plastat skrov - alltså "sista rycket". Noterade att motorn påstås vara nyrenoverad men i vilken omfattning? Fakturor/kvitton som anger omfattningen av renoveringen. Ibland anges det som renovering när man bytt generatorremmen... Fungerar motorn ens? Att köra båten på lastbil från Blekinge till Varberg kan kosta mer än vad du ger för båten. Ägaren är i alla fall ärlig när han skriver "renoveringsbehov". Men det framgår inte ungefärlig omfattning av renoveringsbehovet. "20.000 eller bud". Ägaren vill verkligen bli av med båten. Troligen för att slippa kostnader för uppläggningsplats, hamnplats, försäkring (även om båten inte har något värde så vill alltid marinan/båtklubben att båten är ansvarsförsäkrad som säkerhet om den t.ex. sjunker eller förorsakar andra kostnader för marinan som ägaren inte klarar av). Varbergs omgivningar är rätt öppna. Det är en bit att köra för att komma till en vettig ankarplats. Bara att komma ut ur hamnen och runda Getterön är det ca fem distansminuter. Med fart fem knop tar det en timme (oftast i sidsjö då båten kommer att rulla rätt bra). Att du ser fram emot det verkar klart men ser din familj fram emot det? Eller riskerar ditt projekt att rasera relationen? Börja med lite lägre ambition och köp en mindre båt som ni kan börja att testa med för att kolla både familjens intresse och för dig själv vad det innebär att äga/underhålla/köra/finansiera båtlivet. Då kommer du att ha bättre underlag för om du ska fortsätta eller sälja båten (å en mindre båt är betydligt mer lättsåld). Jag föreslår att du börjar med att titta på en mindre styrpulpetbåt med utombordare för att skaffa bättre underlag innan du går in i ett storbåtsprojekt som riskerar att haverera och sedan är det definitivt slut med båtlivet. Det är lika mysigt att komma ut på sjön i bra väder i en liten båt och kunna göra strandhugg.

Lika tjock som plåten på ovansidan och så stor du får plats med. Om det är väldigt ojämnt så försök fylla upp så belastningen blir så jämn som möjligt. Å så ett lager tätningsmassa. Det blir stora krafter i ett förstag när du kryssar o det slår lite i sjön. Mastbrott är inte kul. Vantinfästningen på bilderna nedan hade för liten platta under däck och drogs upp genom däcket på en kryssbog i skvalpig sjö. Problemet var känt och det hade gått ut rekommendation att förstärka infästningen vilket gjorts som standard på senare årsmodeller av båtmodellen. Det syns även att plåten under däck var underdimensionerad och hade deformerats.

Först - Välkommen hit! Det är en trevlig båttyp men videon avskräcker... I all välmening: Innan du fastnar alltför mycket i nostalgin så åk till Göteborg och leta upp var gamla renoveringsobjekt/fiskebåtar håller till. Försök bilda dig en uppfattning om hur länge halvrenoverade exemplar legat längs kajen eller på land. Kolla varför en del blivit färdigrenoverade (var grundskicket eller ägarens ekonomi bättre?). Fundera sedan på vilket skick en gammal fiskebåt måste ha för att vara i renoveringsbart skick. Lyssna inte alltför mycket på ägarens svammel - han vill nog bara bli av med båten om skicket är risigt. Om det gjorts renovering/större reparation av motor o skrov så be att få se fakturor/kvitton (ägarens minne för årtal kan vara lite dåligt). De viktigaste delarna på en gammal båt är skrovet och motorn. Om det brister i någondera så är det meningslöst att lägga tid o pengar på farkosten. En ny motor överstiger mångdubbelt en gammal båts värde (även försäljningspriset när/om du tröttnat). Det finns samma båttyp med glasfiberskrov som kan bli hur gamla som helst. Plastade träskrov är sista rycket före upphuggning så köp inget sådant. Det är heltrist att ha lagt en massa tid o pengar på renovering om det senare visar sig att skrovet har så stora skador att det inte är rimligt att reparera/renovera.

Oj, vad mycket solceller... Jag har 200W på rufftaket och en lös 50W som används på hösten när solens effekt börjar avta. Å jag har rätt mycket elförbrukare. Behöver du så mycket solcellsladdning? Finns det utrymme på däck så de inte är i vägen så är det visserligen bara en kostnadsfråga, men panelerna i akterpulpit kan riskera att vara i vägen. Jag skulle råda dig att avvakta med "reservpanelerna". De är ju enkla att komplettera med senare om behovet finns. Kablar och anslutningar som dragit ner under däck sitter betydligt mer skyddade från fysiska skador och korrosion, har du möjlighet så rekommenderar jag att dra ner kablarna direkt under panelerna och koppla inne i båten. Var noga med tätningen vid däcksgenomföringarna så du inte får in fukt i distansmaterialet, då kan du drabbas av delamineringar i däcket och däcket blir svampigt. Om det är minsta glipa någon stans i kanten på en panel så kommer kapillärkraften att suga in vatten där som kan leta sig vidare in i minsta otäthet. Kapillärkraften suger även vatten uppåt. Med så många paneler parallellkopplade så är det ännu viktigare att skydda dem med diod vid varje panel (även dioden monteras under däck).

Vad är skicket på batterierna? Har du testat dem? Hur gamla är de? Har du skötts väl under "sin livstid"? Misskötta batterier (djupa urladdningar, långtidsförvaring med dålig laddning mm) kan åldras i förtid. Sen kan även nya batterier ha tillverkningsfel så de får interna kortslutningar. Då kan ett dåligt batteri "sänka" de övriga i en parallellkopplad batteribank. Mitt senaste batteribyte triggades av att det blev kortis i ett batteri så det inte gick att få upp spänningen i batteribanken. De batterierna hade använts flitigt i elva säsonger (välskötta med undvikande av djupa urladdningar o.s.v.) så jag var inte förvånad över att ett av dem började tröttna. (Nu har jag bytt batterier för sista gången - till LFP!) Att 75W solpanel inte ska kunna få upp laddningen i en batteribank som inte har förbrukare inkopplade verkar konstigt. På förra båten hade jag en gammal 50W-panel (den var 30 år gammal när jag sålde båten..) som var inkopplad via en solcellsregulator utan alla fina inställnings- o övervakningsmöjligheter som Victron har. Panelen laddade två Tudor Marinbatterier (klassiska våta blybatterier, jag vill minnas de var på 70Ah vardera). Det var alltid fulladdat när jag kom till båten på fredagen.

"De var inne på att..." Det var ett undanglidande svar för att slippa fler frågor... Om svaret från Victronsupporten är korrekt så skulle jag försökt mäta på spänningar och strömmar in/ut från regulatorn o.s.v. för att försöka hitta ett svar. Alternativt bytt till ett annat fabrikat på regulator om Victronregulatorn har sådana begränsningar.

Jag har två böjbara Sunbeam med platt kabel på rufftaket på min segelbåt. Jag delade en bit av kabeln så jag kunde lägga den i en kurva under panelen för att få ut kabeln där jag ville ha den i panelens kortsida (delade inte hela kabeln). Jag hade ett befintligt hål genom glasfibern under sprayhoodskenan (de tidigare solpanelerna hade pajat så det var ett byta av paneler) där jag stoppade in kablarna. Panelerna fästes med sika o skruv (det var innan de levererades med dubbelhäftande tape) och kabelgenomföringen tätades även den med sika. Inne i sprayhoodskenefästet skarvades kablarna från de två panelerna och drogs vidare med en gemensam kabel till regulatorn vid elcentralen. (Installationsbilderna är dessvärre försvunna.) För att skydda panelerna vid eventuell kortslutning så rekommenderas att montera en schottkydiod på en av kablarna från respektive panel. Välj en diod som med marginal klarar effekten från panelen och med lägsta möjliga spänningsfall (schottkydioder har regelmässigt betydligt lägre spänningsfall än vanliga dioder - det är därför du ska välja den typen av diod). Dioder hittar du i någon elektronikbutik eller på någon "kinessida" på nätet. Dioderna kostar bara ett par kronor styck så det är mest besväret med att skaffa o montera dem som stör... Jag skrev ovan att min montering orsakats av panelbyte. Det hade kommit in vatten i anslutningsboxen på en av de tidigare panelerna (varvsmonterad...). Vattnet förorsakade en kortis i panelen som även pajade den andra parallellanslutna panelen. Efter diodkomplettering vid panelbytet så kommer det aldrig att kunna bli kortis i båda panelerna om det blir fel i en av dem. Solpanelinstallation 2.pdf