Lintott

Du har laddning och lagring av el, men var har du förbrukningen???

Navis la ner gästhamnsverksamheten för några år sedan. Jag är osäker på om de startat upp den igen.

När vår båt var ny så hade varvet monterat skitpaneler av okänt Kinafabrikat (2x100W på rufftaket) på den. Efter något år ledsnade jag på att jag fick dålig laddning. Jag hade en 30W-panel liggande hemma som jag tog med som referens. Kopplade in 30-wattaren, skuggade den ena panelen och la 30-wattaren över en av panelerna. Det gav ungefär samma effekt (samma regulator). Så fabrikat kan ibland betyda väldigt mycket på vilken effekt en panel ger. Uppgiven effekt kan ibland vara korrekt när de är nya men "åldras" rätt snabbt. Ibland är uppgiven effekt inte korrekt. Hur många kontrollmäter en nyanskaffad panel? Jag reklamerade och fick de ursprungliga panelerna bytta till nya likadana. Efter något år var det samma visa igen. Då garantibyttes de till Sunbeampaneler som gav en helt annan laddning till batterierna. Dessvärre hade installatören slarvat vid installationen så det kom in fukt i kopplingsblocket där kablarna är anslutna å så blev det kortis. Kortis i en panel "drar med sig" den andra parallellkopplade så båda pajade. Nytt byte till Sunbeams knottriga (den här gången gjorde jag bytet själv och samtidigt kompletterade jag med skyddsdioder...). Nu har de fungerat till belåtenhet i flera år. Jag har aldrig mätt hur mycket effekt de ger. Självklart ger en platt liggande panel mindre än en som är riktad optimalt mot solen. Jag räknade med att de inte skulle ge 2x100W så jag överdimensionerade från början då jag ville ha dem ur vägen på rufftaket. Att ha en panel på stång är inte heller optimalt om man inte vrider stången hela tiden.

"Dosorna" är begränsade till antalet anslutningar och kan inte byggas ut. Men de är färdiga med elanslutning och terminatorer. De bildar ett färdigt stomnät med X antal anslutningar. N2K-stomnät från Garmin/Raymarine/... är mer flexibla men består av flera komponenter. Du måste alltid ha ett stomnät (brukar säljas i ett grundpaket) med en T-koppling för elförsörjning, terminatorer i båda ändar samt erforderligt antal T-kopplingar för anslutning av komponenter. Saknar du någon komponent så finns det reservdelar. Du kan sätta samman T-kopplingarna i ett block eller ansluta dem till varandra med stomnätkabel (annorlunda kontakt jämfört med anslutningskablarna). Vid val av fabrikat så finns det "standard N2K-kontakter" och märkesspecifika kontakter. Garmin har en egen modellserie men det är standardkontakt i dem. Raymarine har en egen kontakt som har mindre diameter (lättare att tråckla genom trånga hål) men som bara fungerar i deras elektronik eller med adapter till övriga fabrikat. Samtliga kontakter har samma datagränssnitt och det finns adaptrar för att byta mellan de olika modellkontakterna. Till plottrar av olika fabrikat med N2K-anslutning brukar det följa med anslutningskabel (kallas även "dropkabel") med kontakt som passar i plottern. Det är nog ett försäljningstrick för att leda in köparen till plottertillverkarens N2K-kontakter, men det finns som sagt adaptrar om du vill ha någon annan tillverkares kontakttyp. T-kopplingarna till anslutningarna behöver ingen terminering men om de inte används så går det lika enkelt att ta bort dem. I min båt finns elektronik från Garmin, Raymarine och andra tillverkare. Stomnätet är Garmin med övergång till Raymarine (till sittbrunnsdisplayerna där kabelvägen är trång), dropkablar för respektive fabrikat och alltsammans fungerar problemfritt trots blandade kablar och fabrikat. Jag gillar verkligen enkelheten i N2K som inte behöver konfigureras som den gamla NMEA0183-kommunikationen.

Jag har ingen lösning på problemet men skulle vara tveksam till att det är mätningen i givaren. Om givaren ger data via blåtand så bör elförsörjning och mätning vara ok. Jag skulle nog snarare leta i N2K-kommunikationen. Oxid i någon kabelanslutning? Datakommunikationen i givaren? Datakommunikationen i plottern? Har du fler N2K-prylar i nätverket? Om de fungerar så kan du kanske bortse från fel i plottern.

Jag tror du misstar dig om åldern på dina bottenventiler. Det är snarare materialet i kranarna som gör att de ser olika ut. Den icke ärgade kranen är sannolikt tillverkad i brons (den ser ut att ha den bronsbruna färgen). Det är en riktigt långlivad legering. Kan du undvika att byta den så låt bli. Den ärgade kranen kan vara tillverkad i mässing. Det kan även vara att den varit mer utsatt för vatten och är i brons även den. Skrapa på den och kolla vilken färg det är på metallen. Är det mässing så byt till ny kran i avzinkningshärdig mässing eller rostfritt. Bottenventiler ska av säkerhetskäl gå att stänga! Mässing av sämre kvalitét blir skör med åren och kan spricka även vid måttlig påverkan. Gammal skör mässing bör bytas ut av säkerhetsskäl. Du bör även kolla om genomföringarna är brons eller mässing. Är det mässing så är det nog dags att byta dem. Även om kranen ersatts med en mässingskran så kan genomföringen vara av brons... Om den ena kranen kärvar så går det på denna äldre modell att lossa den "stora muttern" under vredet och rengöra/smörja kranen. Sedan kan kranen fungera i många år till. Glöm inte att täta gängan vid återmontering. Slangar av vävarmerad plast brukar ha bra livslängd. Om de inte är jättehårda så är det nog inga problem. De är rätt styva och kommer inte att plattas till mer. Byt för all del inte till spiralarmerad plastslang som kan bli spröd efter ett fåtal år och då spricker rätt av. Det satt spiralarmerad på en av mina tidigare båtar. En vår råkade jag stöta till slangen och den gick tvärt av. Tur att det var före sjösättningen....

En kabel kan visa OK värden utan belastning. När den belastas så faller spänningen. Du ska nog mäta spänningsfallet mellan batteriet och köket vid startförsök för att utesluta dåliga anslutningar på kablarna. Sen kan det vara som @Mackey skriver att batteriet kan ha tröttnat. Ett dåligt batteri kan visa korrekt spänning i vila men rasa vid belastning. Du har visserligen bytt batteriet men det kan vara tillverkningsfel även på nya batterier.

Jag hade ett par gasfjädrar av bonnjärn på båten som rostade något förfärligt (en t.o.m. exploderade och spred olja o rostigt vatten över akterspegeln o badplattformen). fjädrar.se (dansk firma) hade en gasfjäderkalkylator där jag kunde lägga in material (rostfritt syrafast), längd på fjädern, fjäderkraft och fästen. För en fjäder fanns ingen lagom längd men då fanns det passbitar att skarva med. Levererades i ett papprör efter ett fåtal dagar. Jag har även köpt gasfjädrar till bilen från Biltema (koffertluckan där fjädrarna sitter regnskyddade) och är nöjd med styrkan o kvalitén. Till bilar är det enklare då man väljer bilmodell och placering. För att välja till annat ändamål så får man leta efter längd, styrka, modell på fästen o.s.v. Det är mer meckigt än den danska sidan.

Måla bottenfärgen ganska snabbt efter epoxyn. Om epoxyn inte är genomhärdad så biter bottenfärgen fast bättre och risken att den flagnar minskar.

Fuktspärr (epoxy) är valfritt men du bör måla på någon form av primer som bottenfärgen kan bita fast i o det kan vara en epoxy. Det finns nog andra typer av primer som kan fungera. Börja med att slipa så primern får fäste. Om du målar med t.ex. Gelschield så ska du lägga på bottenfärgen inom någon timme efter epoxymålningen. Då binder epoxy och bottenfärg samman och flagnar inte.

https://www.marineengine.com/parts/engine-model-guides/omc-johnson-evinrude-model-number-guide/omc-johnson-evinrude-model-number-guide-00049.html?srsltid=AfmBOoonqb-ZV4ALNW1wCzLK4IZKYTSZhNRN9xQRk7UMl6YsGa6C-OcT 1979

Alla tre batterierna är "våta blybatterier". Det avdunstar alltid lite vätska ur dem när de blir varma i samband med laddning. Du ska ha samma tillsyn/underhåll på alla tre med tillsyn av vätskenivå och påfyllning av dest vatten. Den förseglande dekalen är nog bara för att se om någon öppnat batteriet, men garantin är inte så lång på den typen av batterier. De enda batterier som inte går att fylla på är AGM o liknande där vätskan är absorberad i en matta.

När du ska välja ett dyneemafall så titta inte bara på dimension och pris (styrkan kan du bortse från - det kommer att hålla). Du ska även titta på vilken töjning linorna har. När jag drog av höljet på ett fall för några år sedan så tittade jag självklart på dyneemafall. Det var lite olika priser så jag började titta på skillnader i specifikationerna. Den billigaste som jag först tänkt köpa var avsevärt mer töjning än om jag la på några hundralappar. Fast jag hade skaffat fall med mindre töjning så tyckte jag att det var var mer elasticitet än mitt tidigare wirefall, så det var tur att jag i alla fall inte valde den sämre linan. Sen finns det mer extrem dyneema. För något år sedan behövde jag byta skotet för självslående focken till en klenare lina. Då letade jag för att hitta en lina med extremt lite töjning. För självslående fock så är det ännu viktigare att det inte blir "gummiband" så skotvagnen fastnar vid slagen.

Om jag räknade rätt så presenterades 22 snabbladdningsstolpar mellan Göteborg o Strömstad. Det lär bli värre kö än vad det var i Malung under sportlovet. (Å rätt många lågeffektladdplatser som väl närmast är att jämföra med normala eluttag för traditionella batterier o vv-beredare.) Med elmotor i deplacementbåt får man nog förlita sig på att låta propeller o motor snurra under seglatsen o ladda batterierna därifrån.

Modellen utvecklades efter att jag misslyckats med Biltemas slagskruvmejsel på en oljeplugg som inte lossats på alltför många år (tvåsiffrigt - inte mitt drev..). Det blev krångligt att hålla slagskruvmejseln i rätt vinkel (sned), ha rätt vrid på mejseln och få till slagen snett underifrån. Domkraftpress o skiftnyckel att ricka med var lättare att kontrollera. Mejseln är grov och nog rätt ok i dimension, den har inte misslyckats med någon oljeplugg hitintills.

Å här är fortsättningen av avsnittet om bränslesystemet - andra halvan. 03-17--32_Fuel_system.pdf

Jag lät göra en stor genomgång av min dåvarande 2GM20 hos en marinmotorverkstad. De lämnade bort spridarna till en lastbilsverkstad (Volvoverkstad i Norrköping). Du kan nog kolla med valfri dieselverkstad. Det är inte märkesspecifikt med insprutare. Verkstadshandboken anger "Fuel injector pressure 170+/-5 kg/cm2 (2347-2489 lb/in2)" Här är avsnittet om bränslesystemet - första halvan. 03-01--16_Fuel_system.pdf

Så här har jag löst det på några olika drev. Ett grovt rör, inne i röret ett lite kortare rör som stöd för en grov flatmejsel, en domkraft för att skapa lagom press mot oljepluggen samt en skiftnyckel för att vrida mejsel o oljeplugg.

De billiga drop in-batterierna är nog sällan konstruerade för den driftcykel vi har i våra fritidsbåtar i norden med avstängda batterier under en hel vinter. Problemet är att varken specifikationer eller bruksanvisningar beskriver något om BMS avstängningsmöjlighet eller strömförbrukning vid långtidslagring. Det vore intressant om ägare av olika fabrikat på drop in-batterier kan ge lite erfarenheter av långtidslagring. Mastervolt, Victron m.fl. dyrbatterier vore kul att få erfarenheter från jämfört med alla "no name" billigare drop in-batterier. Själv har jag ett styckebyggt LFP där jag kopplat loss alla kablar till både huvudströmbrytare, BMS/balansering-/blåtandsmodul mm så jag hoppas att kunna mäta på ett medelladdat LFP om ett par veckor.

Arrangören vill nog få upp besökareantalet för att attrahera utställare även nästa år....

Sailguides redovisning av olika båtmodeller innehåller ibland redovisning av båtbesiktningar. För Maxi 95 finns det ett par besiktningar redovisade https://www.sailguide.com/batfakta/maxi-95 . Dessa besiktningar gäller specifika exemplar och behöver inte var modelltypiska men kan ju ge en idé om möjliga brister att kolla. Fönster är t.ex. ett ställe som kanske är modelltypiska brister på.

Att batteriet har stått på 10V i en månad tyder på att lågspänningsspärren fungerat på BMS. Vid den spänningen är det inte mycket energi kvar i cellen och risken för oreparerbara skador på cellen är stor. Jag kommer nog, med denna kunskap, att ställa min lågspänningsspärr lite högre när jag drar igång min BMS om några veckor. Att cellen har tappat 10Ah/3% efter misshandeln är nog lite mer än vad en icke misshandlad cell tappar. Det är ju tillfredsställande för dig att cellen inte har lagt av helt utan tagit laddning och i alla fall klarar specifikationens prestanda. Själv litar jag inte på "programmerade funktioner" när det gäller kritiska funktioner om jag inte kan övervaka dem regelbundet. Det är ofta så många parametrar som dessutom påverkar varandra i skeendet att risken är att man missat någon effekt av inställningarna. Sommartid går det att ha full koll på laddningsnivån då jag är mycket i båten. Vintertid föredrar jag att frånskilja fysiskt för då kan det inte förbruka effekt. Förra sommaren lyckades jag missa att BMS var i status "förbrukning är ok men laddning är avstängd". Det berodde på mitt strul med DC/DC-omvandlaren som tvingade mig att reglera laddningen med hjälp av BMS för att inte bränna upp generatorn. När jag kom tillbaka till båten efter några dagar så hade kylboxen förbrukat rätt mycket ström nattetid, dagtid hjälpte ju solcellerna till att leverera ström. Spänningen var dock långt ifrån dina värden så mitt misstag har nog inte påverkat cellernas livslängd. Jag har LFP-paketet kvar i båten och tänker inte göra prestandamätning ännu på några år. Så småningom blir det nog en test och jämförelse med ursprungsvärdena. Jag får återkomma om åldrande när det blir gjort....

För många år sedan upptäckte jag att det fuktade i underkant på rodret. Jag insåg att det kommit in vatten i rodret, att det kunde frostskadas under vintern och borrade därför ett dräneringshål (det var långt innan Internet kunde rådfrågas...). Sedan dess har jag sett till att ha dräneringshål som rensas varje höst. Jag har aldrig pluggat igen hålet på våren. Trots det så har jag aldrig behövt plasta samman något sprucket roder. Roder tillverkas av två halvor som plastas samman med hjärtstocken emellan. Det är nog näst intill omöjligt att få skarv och genomföring för hjärtstock helt tät (det har ju visat sig genom att alla har vatten i rodret vid upptagning). Enligt min uppfattning så är det därför onödigt att plugga dräneringshålet, det kommer i alla fall att komma in vatten mellan roderhalvorna. Om roderhalvorna delar på sig så beror det nog på att det stått kvar vatten och frostsprängt, att rodret helt enkelt är dåligt ihopplastat eller att det utsatts för yttre våld från grundkänningar. En kombination av dessa orsaker påskyndar så klart sprickbildning.

Att plasta in trä är som du märkt bara att dra ut på tiden innan en mer omfattande renovering eller kassation. Fukt kryper alltid in någonstans och så börjar förfallet. Först i det dolda men efter ett tag alltmer synligt. Hytten på en gammal fiskesmack ska stå emot regn mm men måste även tåla lite tuffa tag med eventuell överbrytande sjö, att någon tappar fotfästet o trillar mot hytten (det var väl så det kraschade för dig), att det lastas/lossas grejor som kan slå emot.... Undvik att fortsätta med en blandning av plastning och trä. Välj antingen det ena eller det andra. Träalternativet är väl rätt klart, riv ner o bygg nytt. Plastalternativet kan vara att riva ur trävirket från insidan. Behåll plastskalet som form. Slipa/rugga upp insidan av gamla glasfiberskalet. Limma fast divinycellskivor med polyester från insidan mot det gamla plastskalet (du ska kanske börja med något lager glasfiber mot "gamla ytterväggen" så den blir lite tåligare). Spackla med microballonger o polyester i hörn o vinklar så du får fina hålkälar att plasta mot. Plasta insidan med glasfiber och polyester. Avsluta med att måla insidan. Med diviynycell, microballongspackel och glasfiberlaminat så har du alla möjligheter att lägga in förstärkningsknän, fästen till bänkskiva o fönster mm i väggarna. Det kan verka vara ett stort jobb men tag en bit i taget. Börja där det är rena ytor så du får upp tekniken med arbetsgången. Då får du en tålig och långlivad hytt på din fina gamla fiskesmack och du behåller stilen från utsidan så hytten ser ursprunglig ut.

Jo, men jag hade inte förväntat mig att samma modell på blad (bara annan dimension) och från samma tillverkare skulle levereras med sämre kvalitét på legeringen.