Lintott

Inte samma antenn (har 1/4-vågs rostfritt spröt i masttoppen) men kör AIS o VHF via splitter. Min antenn är ansluten till AIS-enheten som innehåller en splitter. Från AIS finns utgång där kabel går vidare till VHF. Jag har använt den konfigurationen i tolv år och har inte upplevt några problem med den installationen. Sannolikt försämrar splittern räckvidden för VHF p.g.a. att den tillför dämpning. Jag använder VHF väldigt sporadiskt så AIS-funktionen är viktigaste användningen av VHF-antennen. I de vatten jag vanligtvis seglar har jag inte upplevt har jag upplevt räckvidd/hörbarhet som tillräcklig. Sen finns det klassiska problemet med VHF-antenn i masttoppen vid mastbrott då så klart varken AIS eller VHF fungerar, men det har inget samband med splittern. För att lösa mastbrottsproblemet så ska det finnas reservantenn och möjlighet att flytta antennanslutningen från splitter/VHF till reservantennen (åtkomlighet, skarvkabel...). Inte minst vid mastbrott så är det en fördel med fungerande AIS och VHF då eventuell räddnings/hjälpinsats har lättare att positionera och samverka med "haveristen" så reservantenn är en viktig säkerhetsutrustning.

Så har jag det i batteriboxen sedan jag bytte batteri och så såg det ut i båten från början. Strömmen bryr sig inte om färgen på kabelisoleringen 😉. Det är bara vid arbete i elsystemet man behöver ha koll på polariteten och det räcker med färgad krympslang för det. I min installation blev det dubbel krympslang på pluskablarna. Först en svart limmande och över den en röd för att markera polariteten. Om vi ska nämna Biltema igen så har de bra och prisvärd limmande krympslang i olika dimensioner (svart).

Förtennade kablar säljs även som "svetskablar". Oftast billigare än som "båttillbehör". Ett exempel (Nelco Anslutnings- & svetskabel H01N2-D, förtent, svart 35 mm2) för 139:-/meter. Isolerad med neoprengummi som blir smidigare än PVC. https://verktygsboden.se/bygg-hem-hus/elinstallation/installationskablar/anslutnings-svetskabel-h01n2-d-fortent-svart?att=MzUgbW0y

Jag har pratat i 5W VHF via masttoppsantenn (höjd 10 m) från bortsidan av Åland med svensk kustradio via basstationen på Väddö (uppgiven radioräckvidd 32M idag, jag vet inte om det var samma räckvidd för 35 år sedan) med god hörbarhet. Det var en sträcka av 43M med Åland emellan så teori och verklighet för radiovågors utbredning är inte alltid överensstämmande. Radiovågor kan ibland ledas iväg långt utöver de teoretiska värdena vid optimala metrologiska förutsättningar. Även frekvensen påverkar radiosignalens avböjning över horisontlinjen. Lägre frekvenser böjer av lättare än högre frekvenser. Marin VHF har frekvensområde 156-174MHz och GPS-frekvenserna är 1227MHz och 1575MHz så AIS-informationen som är VHF-baserad har betydligt lättare att runda jordens krökning vid optimala förutsättningar än vad GPS-signalerna klarar av. Föregångaren till VHF - PR-radion arbetade på 27MHz-bandet och hade ännu bättre förutsättningar att följa jordens krökning men med mycket störningar som konsekvens av detta. De som var med på PR-radions tid minns nog allt italienskt tjatter på samtliga kanaler.

Att gå upp en bit i Nordre älv är ett alternativ till Göta Älv. Sen vet jag inte hur länge havstulpanlarverna överlever i sötvatten. När de nyss satt sig så har de ju inga skyddande skal att gömma sig i så de tål kanske inte så mycket... Göta kanal brukar inte öppna för fritt åkande förrän i mitten av juni. Trollhätte kanal är öppen året runt. Att åka under försäsong blir väldigt bundet då de kör i kolonn med ett antal båtar från start till mål varje dag. Det fungerar för transportsegling men ni kommer inte att kunna ta er tid och njuta av alla fina strandhugg längs kanalen. Om du vill vända på resan så överväg att segla runt i Vänern från sjösättning tills mitten av juni. Då kan det dessutom bli lite mer naturligt att vinterförvara någonstans runt Vänern, vilket jag misstänker är billigare än nere på kusten. Jag verkar kanske lite tjatig om Vänern men både den sjön och Vättern är ett par områden med många möjligheter som många kanalresenärer tyvärr missar när de bara sträckseglar igenom. Numera finns det en del Hydrographica-kort över Vänern (Det finns även ett gammalt Hydrographicakort över delar av nordvästra Vätterns skärgård men jag är tveksam till om det går att köpa pappersutgåvan längre, digital utgåva tror jag finns i de elektroniska sjökorten.) och hamnguide med bra hamninformation för båda sjöarna. När jag seglade där under slutet av 70-talet och början av 80-talet så fick man socialisera i nattvikarna för att hitta pärlorna. Framförallt i Vänern är det rätt besvärligt med grunda stränder om man bara försöker hitta nattvikar på måfå.

Du måste slipa ur så du kommer ner till helt laminat och så måste du kunna få ner glasfiber och väta den helt med polyestern/epoxyn. Om du inte slipar ner ordentligt så får du dåligt fäste för lagningen och/eller riskerar att det tränger in vatten i lagningen som kan frostspränga under vintern. 0-4mm är alldeles för trångt för att få in lamineringsmaterialet i. Dessutom är väl sprickan kilformig? En idé om uppslipning är ½-1cm men det avgörs av hur sprickan ser ut när du bearbetar den. Det är inte farligt att slipa ur för mycket, det är bara att fylla i med lite mer lamineringsmaterial Jag avser att du även slipar runt hela den utstickande delen och laminerar igen skadan samt binder samman reparationen genom att fortsätta lamineringen runt den utstickande delen. Då får du en ordentlig förstärkning som minskar risken för att lagningen släpper om du inte varit tillräckligt noggrann med lamineringsarbetet. Efter lamineringen så lämnas lagningen öppen för att härda. När det härdat kan du snygga till lagningen med fil för att därefter måla över med topcoat eller epoxygrundfärg så lagningen blir vattentät innan du stryker på bottenfärgen.

Det går att följa den dagliga omfattningen av GPS störning för luftfarten på https://www.flightradar24.com/data/gps-jamming Där framgår t.ex. att störningen för luftfart igår (2025-01-18) omfattade stora delar av Östersjöområdet innefattande bl.a. strax utanför Öland, hela södra delen av Gotland, hela Finska viken m.m. För luftfarten betraktas det som störande men inte hindrande förutom för landning på mindre flygplatser som inte är fullt utrustade med markbaserade system för landningshjälp. Där kan de ibland tvingas byta landningsplats när/om störningen blir alltför omfattande (Kirkenes i Nordnorge och en del Finska flygplatser lär ha drabbats av att tvingas neka landning). Flygsäkerheten har nog aldrig blivit lidande av dessa störningar. Så som störningen såg ut igår så påverkar det inte GPS-navigering för sjötrafik varken på Svenska ostkusten, runt Öland eller runt Gotland. Om jag skulle segla in i Finska viken, till hamnar längs Baltiska kusten eller Polen så skulle jag vara lite försiktigare på grund av osäkerheten i hur störningen påverkar i kustnära vatten närmare Rysslands störutrustningar. De här störningarna har pågått i över ett år nu. Första gången jag hörde om det var direkt från en flygtrafikledare (leder fjärrtrafiken över södra Östersjön och en bit ner i Europa) vid jul 2023 och då uppfattade jag att det var en ganska ny företeelse med så omfattande flygtrafikstörningar. Att GPS-systemet är lättstört hörde jag talas om redan på 1990-talet. För att kunna strömförsörja GPS-satelliterna så sker sändningen med väldigt låg effekt. Att GPS-positionering trots det fungerar så bra som det gör beror på att signalerna färdas direkt i fri rymd till mottagarna utan fysiska hinder. Att signalerna kan störas inom geografiskt avgränsade områden förutsätter på samma sätt att det är fri rymd mellan störaren och mottagaren. Radiohorisonten begränsar därför stör-räckvidden mot mark/sjö-baserade mottagare. Teknikens lagar råder varken ryssar eller sjöofficerare över. Att påstå motsatsen är att stödja ryssarna i skrämselpropagandan, vilket man borde vara försiktig med om man är officer. Det råder nog ingen tvekan om att detta ingår i den hybridkrigföring som Ryssland utsätter bl.a. Sverige, Finland, Norge och de Baltiska staterna för just nu

Det är klart att man kan om förutsättningarna är de rätta: Hur många ampere är laddaren på? Hur många ampere klarar panelen för konstantström (strömbrytarna, säkringshållarna dimensionering av anslutningar o interna kablar...)? Finns det lämplig säkring till panelen för att säkra av laddaren?

Det är väl måttliga krav på finish under oljetråget så det är väl bara att kladda på. Ett tips om det är riktigt svåråtkomligt. Jag hade problem med bottenfärgsmålning ovanpå rodret och varje höst fick jag köra in spackelspaden och skrapa havstulpaner. Jag tog en bit vanligt paketsnöre och doppade i färgburken. Drog snöret fram o tillbaka i den smala springan så färgen ströks av. Efter det blev det ingen påväxt längre. Samma metod borde kunna användas under motorn om utrymmet är trångt

En idé för att "krångla till" era resplaner om tiden räcker för er. Kör Göta kanal på försommaren (lite mindre trängsel). Stanna upp i Vänern under semesterperioden. Där är gott om plats och finns mycket trevligt att kolla runt på. Dessutom inga havstulpaner. Segla vidare till Bohuslän efter semesterperioden. Senast jag var där så vände vi söderut rätt tidigt på grund av den massiva trängseln i hamnarna mitt i sommaren. Där är nerlusat med gigantiska Norska motorbåtar under semesterperioden... Eventuellt försök hitta vinterplats i Vänern om ni inte känner att det är ett måste att snabbsegla tillbaka runt Skåne. Danmark är visserligen gemytligt och väl värt att besöka på återvägen men räkna då inte med snabbsegling hem utan låt det bli en långsammare sommarsegling tillbaka o njut av både Danmark o Blekinge på vägen hem. Havstulpanerna är väl värst under högsommaren/hösten så hemresan kan nog klaras utan alltför mycket påväxt. Sensommaren i Bohuslän kräver nog några bad med bottenskrubbning.

Om det varit min båt/elsystem så skulle jag kunna tänka mig att göra på det viset (undviker att vara alltför tvärbestämd, det finns alltid så många idéer om elsystem ...). Du har gjort stora framsteg i att förstå elsystemet i din båt sedan du ställde den ursprungliga frågan. När/om det kommer att uppstå något fel (det gör det alltid förr eller senare) så kommer du att lösa det med lätthet när du vet hur systemet är strukturerat. Glöm bara inte att lägga elschemat i båten för att komma ihåg själv och för eventuell kommande ägare till båten. (En båtpärm med scheman, manualer, mm är standard i alla nybyggda båtar och är rätt bra att samla papperna i.) Ett par kommentarer som bara är detaljer: Behöver du två minusplintar i batterilådan? För att ansluta 25A o 100A-grejorna i batteriboxen så ska du kanske välja en plint med lite grövre skruvanslutningar (jämför anslutningarna på säkringsplinten). Det är kanske bättre att montera en av minusplintarna (med klena anslutningar) i elcentralen där du väl kommer att installera både normala brytare till lanternor/instrument/belysning mm samt din permanentelcentral. Å med lagom tilltagen kabeldimension för minusmatningen till elcentralen. Du behöver inte summera alla A för dimensioneringen men välj lite mer än 2,5 kvadrat. Sen har du ett val om hur anslutningen för 240V-laddaren ska vara till batteriet. Via huvudströmbrytaren (som i elschemat) och du måste ha den tillslagen för att ladda eller direkt till förbrukarbatteriet för att kunna ladda med huvudbrytaren frånslagen. Valet beror på hur du använder laddaren.

På vår klubb "hämtades" en 300-hästars snurra för några år sedan och bars iväg (infartsbommen var inte kapad). Samtidigt hälsade de på i ett antal andra båtar. Efter den händelsen förbjöds kvarlämnade utombordare under vinteruppläggningen. Å det har inte varit fler inbrott i vinterupplagda båtar sedan dess. Det har varit ett "besök" i miljöstationen då alla gamla batterier försvann (dessvärre ingen dokumentation till miljömyndigheterna om den "avfallstransporten"...) men de var aldrig inne i båtarna, det är nog olika tjuvgäng som stjäl motorer respektive batterier/tomburkar/metallskrot.

Välkommen till forumet Thomas! Du ska nog fundera en extra gång innan du lägger ett kompositdäck på en träbåt. Kompositer och trä brukar resultera i trät blir fuktigt och ruttnar. Gistna/ruttna träbåtar kan räddas några år med ett par lager glasfiber o polyester men det är "konstgjord andning" innan förruttnelsen tar överhanden med hjälp av den instängda fukten. Masonit som kan transportera bort fukten är nog ett bra val för att ge snipan ett fortsatt friskt liv. Med dukning och målning så kan du få ett tätt däck som håller åtskilliga år.

Jag har bytt ett fäste till löstagbar ekolodsgivare som satt med sika o mutter på insidan (fick loss den i en bit...). Min satt visserligen lättåtkomlig från insidan men det krävdes arbete från båda håll. Började så klart med att lossa muttern. Sedan pressade jag in en brytbladskniv (eller om det var en Morakniv först??) mellan flänsen och båtbotten. Fick in ett tunt mejselblad i springan så kniven släppte. Sedan kunde jag skära lite i sikan, få in ytterligare en mejsel bredvid så springan vidgade sig och kunde skära lite längre bort o.s.v. Efter ett tag hade jag skurit all sika under flänsen. Sedan fortsatte jag inifrån med att bända i fästet fram o tillbaka tills sikan släppte.

350 A låter väldigt mycket på en 35 mm2 kabel. Säkringen är ju till för att skydda kabeln och därmed båten och det gör man ju inte om säkringen är för stor. Instämmer med @Mackey Jag brukar följa den här tabellen: Enligt den ska man inte gå över 315A som kortslutningsskydd för en 35 kvadrats kabel. Kortvarigt kan man överbelasta en säkring t.ex. vid startögonblicket för en kraftig elmotor. Om startmotorn tar 150A så använd en 200-300A säkring som kortslutningsskydd eller byt helst till 50 kvadrats kabel till alla motoranslutningar. Det är tryggare att slippa byta säkringar vid motorstart i ett kritiskt läge... Den vanligaste orsaken till bilbränder är nog kortslutning i en kabel som startar branden. Bilar har väldigt sällan säkringar på batterikabeln. Kabelbrand i en bil är obra, i en båt är det förödande!

Här är en bottenfärgskalkylator som även har med djupet. Kalkylatorn räknar på åtgång för deras färgtyp (Coppercoat) som ska målas i flera lager men den ger även svar på hur många kvadratmeter bottenyta det blir för olika typer och mått på båtar. https://coppercoat.com/coppercoat-leisure-antifoul-applications/what-is-coppercoat/how-much-coppercoat-antifoul-will-i-need/ Coppercoat uppges vara den mest miljövänliga antifoulingfärgen som finns idag. Det går dessvärre inte att få godkännande för färgen i Sverige då KemI beräkning bygger på mängden koppar och räknar med att kopparn "fäller ut" på ett par år. Coppercoat innehåller mycket koppar men fäller inte ut och de garanterar 10 års antifoulingfunktion. Coppercoatbehandling är betydligt dyrare än konventionell antifoulingfärg men sen behöver det inte bottenmålas under minst 10 år och då blir totalkostnaden jämfört med klassisk antifouling billigare - och mindre arbetsinsats... https://sittbrunnen.se/nyheter2/49-miljoe1/2400-foerbjuden-bottenfaerg-hoell-tva-varv https://sittbrunnen.se/nyheter2/49-miljoe1/2405-moment-22-foer-miljoefaergen

Så det är en lösning du själv satt ihop/byggt?

Vad är det för fabrikat, modell o pris på en sådan pjäs?

Jag skulle vilja förenkla o strukturera lite annorlunda. Se skissen som en idé. (Kapa sista biten av strömskenan så permanent-el går över egna anslutningar/säkring) Jag tittade på din strömbudget och summerade lite grovt. Om du slår på allt på en gång så är det knappt 10A. En post som inte finns med i budgeten (drar ju bara ström vid start) är värmaren som brukar dra ca 10A till glödspiralen. Summa maximalt 20A för förbrukning (blanda inte samman dessa siffror med förbrukad effekt/dygn). Laddning med generatorn ger kanske initialt under en kort period 30A (inte vad generatorn är märkt med det är batterierna som bestämmer vad de vill ha) och sedan sjunker det rätt snabbt. Om du byter till LFP i framtiden så laddar det kanske med 50A (du bör nog inte ladda med högre ström för då förstörs generatorn av värmeutvecklingen). Lika bra att dimensionera batterikablarna för ev byte av batterityp så kalkylera med 50A. En idé för dimensionering av kabel (batteri - säkring - huvudbrytare - fördelningsplint) kan vara 35 kvadrats kabel. Med 10 m (5+5m) klarar den ca 100A och 5 m (2,5+2,5m) klarar den ca 50A. Kortslutningsströmmen för en 35 kvadrats kabel är drygt 300A (inte att förväxla med "arbetslasten") så en huvudsäkring på 100A eller 150A till förbrukarbatteriet skyddar kabeln mot kabelbrand (finns ju ingen anledning att överdriva med din ganska låga toppförbrukning). För startbatteriet kan du välja 300A. Startmotorn drar ju rätt mycket ström vid starten. Laddkretssäkringarna räcker det nog med 100A och 35 kvadrat pluskabel. Minuskabeln kan vara rätt klen, den drar bara ström för att aktivera relät och det handlar om mA. Till minusplinten ska batterierna/motorminus anslutas till de grova skruvarna (större kontaktyta - mindre förluster). De klenare skruvarna används till alla andra minusanslutningar. Plusplinten hade jag bytt ut till Victron Säkringshållare som jag ritat in i elschemat ovan ( https://www.moory.se/p/victron-fuse-holder-6-way-for-mega-fuse/?_gl=1*lvs9ym*_up*MQ..*_ga*NjMyNzA2MDU4LjE3MzU4NTAxNzk.*_ga_H5HZXBFMDE*MTczNTg1MDE3OS4xLjAuMTczNTg1MDE3OS4wLjAuNTk0NDE0NjQ. ), den kostar ungefär som en plint och ger möjlighet att "säkra ner" kablarna till respektive funktion. Kompletteras med "MEGA fuse" för de fortsatta kablarna. Du kan välja lämplig kabeldimension o säkring för olika anslutningar (elcentralen, batteriladdare, ev inverter, laddningsrelä in/ut, o.s.v.). Victron har ett bra dokument om att bygga elsystem. Sålla bort reklamsnacket och rätt mycket om att bygga större solpanelsystem och läs valda delar - lärorikt. https://www.victronenergy.com/upload/documents/The_Wiring_Unlimited_book/43562-Wiring_Unlimited-pdf-en.pdf

Ja!

Jag delar @IngemarE :s tro om att generatorer inte tål att köras rakt av med LFP-batterier anslutna. Min tro grundar sig på egna temperaturmätningar med IR-termometer på en standard 80A Yanmargenerator, före LFP-installation (300Ah AGM-batterier) kom generatorn upp i max 65 grader. Efter installation av LFP-batterier körde jag med och utan DC/DC-regulator (Victron 12/12 50A). Utan DC/DC-omvandlaren så är jag övertygad om att jag skulle eldat upp generatorn redan den gångna sommaren (bröt laddningen när tempen kom upp i 90 grader, någon gång hann den till 95 innan jag mätte och bröt). Med DC/DC-omvandlaren kunde jag begränsa laddningen så generatortempen stannade vid ca 80-85 grader. (Orsaken till testet utan DC/DC var att det ex jag fått inte fungerade o jag ville inte ligga i hamn tills utbytesenhet kommit...)

Det står ju plus, minus och G för givare på presentationsinstrumentet... Svarta från givaren till minus och röda från givaren till G. Givaren är bara ett variabelt motstånd som läses av på instrumentet. Instrumentet behöver plus o minus för att "dra visaren". Lampan sitter med egna plus/minus till parallellkoppling med övriga presentationsinstrument.och blandas inte samman med givarkabeln. (du ska inte ha ner plus till givaren där du har bensin...)

Den här delen av skadan är lättare att fixa än propellerhylsan. Slipa ner till friskt laminat i hela skadan och slipa även runt hela fästet till roderupphängningen. Slia en bit framför skadan så du kan förstärka framåt med laminering. Börja fylla ut det hack du slipat fram med mindre glasfiberbitar och polyester, när hacket är fyllt (bitarna blir efterhand större för att få bra form) så lägger du plast runt hela den utstickande delen för att hålla samman infästningen med järnet. Därefter fortsätter du en bit framåt för att laminera samman med den del av kölen som är oskadad (även här runt hela utsticet för att hålla samman). Materiallista: Slipverktyg för att komma ner i skadan kan vara vinkelslip, "dremel" eller motsvarande maskin från Classe, Jula... me slipstift så du kommer ner i skadan, filar för att finputsa framåt på kölen utan att få för mycket gropighet. Glasfiber (matta med trådar i alla riktningar blir nog enklast att jobba med), polyester, härdare till d:o, lamineringsrullar för att rolla ut luft ur lamineringen (desto bättre ingeggad o mindre luft desto starkare laminat, å inte överlöd av polyester, det är väl indränkt glasfiber som ger styrkan). Aceton att tvätta verktyg i (lamineringsrulle o penslar). Blandningskärl för polyestern. Sen kan polyestern bytas ut mot epoxy. Det kommer strax att bli en lång diskussion om fördelar o nackdelar med dessa två altenativa plastningsråvaror...

Jag håller med @Hybro , skadan på propellerhylsan är nog allvarligast. (Grundstötning?) Hur ser det ut inne i båten där propellerhylsan sticker in? Har hylsan glidit i ena eller andra riktningen? Kan du ta några bilder där? Har du tur så sitter hylsan fast och det som saknas utvändigt är "bara" laminat eller spackel som suttit på utsidan för att bättre på strömlinjeformen. Då behöver du slipa ut kanten runt propellerhylsan och i hacket så du får oskadat laminat att bygga upp ifrån. Sedan klippa små bitar glasfiber och börja bygga upp nytt laminat med polyester i hacket, fortsätta att bygga laminat i akterkant av skadan (byggs samman med laminatet i hacket) och runt hylsan för att avsluta med att låta lamineringen fortsätta bakåt runt hylsan så den blir ordentligt hoplaminerad med det du laminerat mot kölen. Du måste även slipa ner framåt på kölen så du får en lång yta som lamineringen runt hylsan kan fortsätta framåt för att bygga upp styrka i infästningen av propellerhylsan. Har du otur så har hylsan släppt inne i kölen. Då har du ett omständigare arbete med att få tillbaka hylsan rätt i längsled. Fixera hylsan där samt bygga upp laminat som tidigare beskrivits. Första altenativet bör du klara själv. Andra alternativet är jag tveksam till att du fixar själv om du är nybörjare (du kan så klart lyckas men men...).

Ja, man kan testa med instrument, Problemet är att dessa instrument är dyra (mycket dyra...), de kräver dessutom god kunskap och erfarenhet av att göra EMC-mätningar, å så ska mätningen ske i en signaltät bur så testaren har kontroll över miljön. Det är detta som testlabben håller på med. Utelämnar du något av de tre förutsättningarna så är mätningen inte att lita på. Sådana tester klarar inte vi amatörer.