Lintott

Om du ska sätta ny givare i genomföringen så måste du kolla att det går att låsa den i befintliga spår. Givaren får ju inte kunna ploppa upp ur hålet. Sen går det ju även att skruva ur genomföringen och sätta i en som passar den givare du vill sätta dit. Innan du väljer givare så ska du inte bara mäta innerdiametern i genomföringen utan även hur stort hålet genom botten är om du tänker ersätta genomföringen. Skulle hålet vara för litet så är det inte så svårt att fila upp diametern.....

Givare till en Silvalogg. Kan även fungera till en Silva/Nexus-server. Troligen från tiden slutet av 1980-talet till en bit in på 2000-talet. Om du inte har något instrument till loggen så är den att betrakta som elektronikskrot. Alternativt så kan den säljas/skänkas till någon med ett äldre system vars givare havererat. Det är tveksamt att genomföringen passar till modernare givare (de brukar ha större diameter) så håll reda på blindpluggen så du kan proppa igen hålet. Om du saknar blindplugg och inte avser att borra upp hålet till ny givargenomföring så är det tryggast att plasta igen hålet efter genomföringen.

Det finns en tråd om projektet Om jag skulle starta om idag så hade jag nog valt två - tre "dropinbatterier" t.ex. Nordmax 105Ah som brukar säljas med rabatt för ca 4.000:-. Tre parallellkopplade skulle klara min maxlast (250A för elvincharna). Nordmax BMS ger inte samma järnkoll på övervakningen och batteriparametrar som min externa BMS men skulle nog kunna vara "good enough". Resten av installationen med avsäkringar, omkopplingarna i batterilådan för att separera start o förbrukningskrets samt laddningsbegränsaren med Victron Orion DC/DC 50A skulle bli likartat.

Jo, den typen av test blir ju mer exakt (så exakt det nu kan bli..). Batteritestarna är lite mer snabbspår för att leta upp när/om ett enskilt batteri är på väg att dra ner hela batteribanken. Val av belastning är rätt viktigt för att komma så nära verkliga driftfallet som möligt. När min batteribank "dog" 2023 (efter elva säsonger) så krävdes det inte så förfinad mätning. Jag hade svårt att få återladdningen att fylla upp som tidigare (har en Battmeter att hålla koll med). Efter isärkoppling och spänningsmätning av de enskilda batterierna så blev det tydligt att en cell hade kortslutits i ett av batterierna. Fortsatte på de två fungerande batterierna resten av säsongen vilket var tillräckligt. Det var då jag bestämde mig för byte till LFP under vintern.

En bra start! Grattis till att ha börjat fundera strukturerat om elsystemet. Nu får du lite mer kunskap om hur länge dina batterier räcker. Efter två dygn är du nere på 50% (gränsen du inte bör gå under) om du inte laddar via motor/generator, solpaneler eller landström. Om du har din NAPS Maxpower ansluten mellan laddare o batterier så stryper den till 10A å det tar ca 10 timmar att återladda med motorn. Så mycket motorkörning vill du nog inte köra så en bra ide är att ta bort NAPS o låta batterierna laddas direkt från motor/generator. Solceller ger ett bra tillskott då de laddar hela dagen (faktiskt även om det är lite grått väder - men självklart med mindre effekt då). Sen är din budget för värsta fallet. Så mycket värmare o lanternor använder du t.ex. inte mitt i sommaren. (Du har utelämnat Supercoolen å det är kanske lika bra, den är inte speciellt energieffektiv o drar rätt mycket ström.) I min båt har jag haft 300Ah batterier o 200W solpaneler (Mycket elektronik med NMEA2000-kommunikation) å normala sommardagar låg jag ca 10% back på morgonen p.g.a. kylboxen men oftast återladdade solpanelerna det under dagen med lite stöttning av motor/generator. Jag bytte till LFP 250Ah i våras. Fördelen är att (nästan) alla 250Ah kan användas utan att batterierna åldras som ett blybatteri gör samt att LFP laddas mycket snabbare vid motorkörning (jag fick sätta en strömbegränsare mellan generatorn o batterierna för att inte överhetta generatorn, min 80A generator laddade 65A om jag inte begränsade strömmen). Numera har jag inte samma batteriångest under tidig vår o sen höst som innan batteribytet....

Ja, det finns t.ex. den här typen av batteritestare https://www.biltema.se/bil---mc/verkstadsutrustning/testinstrument/batteritestare/batteritestare-2000035744 Det kan vara lärande att läsa introduktionen av manualen för batteritestaren https://docs.biltema.com/v2/documents/file/sv/4cf186a9-3498-4c86-9b8d-80cf45365079 Sen finns det även en handgripligare typ av batteritestare där det sitter en stor glödspiral som belastar batteriet samtidigt som en visare anger grönt - gult - eller rött på en mätare. Ovanstående mätare visar en exaktare batteristatus (även om den inte är exakt på decimalen....). Hur gamla är batterierna? Hur mycket brukar du ladda ur dem? Har de många år i båten och har ofta varit djupt urladdade så kan det vara idé att byta dem utan så mycket testande.Speciellt om du inte varit noga med att ladda upp dem direkt igen efter djupa urladdningar (omedelbar återuppladdning minskar skadan av djupa urladdningar).

Litiumbatterier måste vara övervakade av ett BMS (Battery Management System - finns inbyggt i en del litiumbatterier o i andra får man själv komplettera med en BMS) för att inte riskera att de blir överladdade eller totalurladdade. Du måste ha koll på laddspänningen från generator, solceller, nätströmsladdare o liknande innan du installerar litiumbatterier. Det finns DC/DC-laddare som kan ställas in för korrekta laddningsparametrar så det går att komplettera även i äldre båtar. När om du ska bygga om ditt elsystem så ska du helst försöka behålla så mycket som möjligt av dina gamla kablar (om de är rätt dimensionerade och i gott skick). Det blir bara besvärligt och dyrt att byta allt som fungerar. Det är tokiga kopplingar och bristfälliga komponenter som måste hittas och ersättas. Att hitta dessa är mycket enklare om man utgår från en bild/schema av hur det ser ut idag. Vi har ingen aning om hur detta ser ut i din båt - det finns inte två båtar där det ser likadant ut (inte ens i båtar av samma modell - det har alltid blivit kompletteringar sedan båten byggdes). Det är därför du måste börja med att göra ett elschema över hur det ser ut idag och i din båt. Att välja vilka komponenter du ska ha kan du sedan göra efterhand. Jag kan rekommendera att titta igenom denna bildpresentation från ett föredrag om båtel. http://batteknik.se/2010/ny_el_i_bat.pdf Du behöver inte begripa eller fördjupa dig i allt på bilderna (de är gjorda för ett föredrag/kurs) men du kommer att lära dig rätt mycket o få förståelse för vad en ombyggnad handlar om.

Neopren- eller nitrilgummi. https://www.kuntze.se/gummimaterial/

Som du märker så får du inte mycket respons på din /dina frågor. Jag tror det beror på att din fråga och dina funderingar är alltför spretiga. Du verkar inte själv veta vad du vill uppnå med ombyggnaden. Det är ännu svårare för forumdeltagarna att gissa vad ditt mål är. Den ekonomiska insatsen ger t.ex. väldigt olika förutsättningar för vad som kan åstadkommas. Nuvarande elsystem verkar vara ett "allt-i-ett-system" med en blandning av olika batterier med risig laddning där det ligger ett par kablar på batterierna och sedan är allt sammankopplat. De flesta komponenter du har är från 80- 90-talet och du antyder att du tänker byta ut en del av dem. En del av dem bör du skruva loss direkt då de t.o.m. bidrar till att sänka dina batterier. Börja för all del inte med att installera litiumbatterier innan du skaffat en struktur i elsystemet och vettiga komponenter för att hantera kraften från ett antal litiumbatterier. Annars riskerar det bara att bli kostsamt för dig. (Litiumbatterier är känsligare än blybatterier för laddspänningen och hur mycket de laddas ut. De innehåller en stor mängd energi som kan förorsaka kabelbrand vid felinstallation - säkringar är en billig livförsäkring. Gör du fel så kan det vara irreparabelt. Gör du rätt så kommer det att vara en bra investering.) Lite små punkter om nuvarande komponenter: NAPS Maxpower är en solcellsregulator som ger som mest ca 10A. Att använda den som regulator från generatorn innebär att hindrar 115A från att nå batterierna vid laddning. Den har inställningar för blybatterier men tenderar att överladda dem så de får kasseras i förtid. Min rekommendation - skruva bort o kasta den. Supercool-kylen är en väldigt ineffektiv kylalstrare som jag rekommenderar att du demonterar för att inte köra batterierna i botten. (Isotermen är bra och ska behållas.) Nexusinstrumenten är gamla men brukar vara rätt långlivade. Nackdelen är att de inte går att integrera mot NMEA2000. Om de har svårt att kommunicera så beror det nog på kabelbrott på datakablarna (avbrott på en av datakablarna kan göra att instrumenten visar en del värden och därmed lurar användaren att tro att felet inte sitter i kablarna...) Mitt råd är i likhet med @IngemarE Börja med att fundera å vart du vill komma med ombyggnationen. Gör en strömbudget (hur mycket förbrukar du/dygn o hur mycket laddning har du, Behövs mer laddning. Hur stor behöver batteribanken vara.) Rita upp nuvarande elinstallation. Skissa din tänkta elinstallation och ta med komponenter du avser att skaffa o ta med dem i planen, även om du inte avser att installera dem förrän senare (då slipper du bygga om systemet i närtid). När du gjort din läxa och presenterar den här så kommer du att kunna få betydligt bättre råd/hjälp.

Men den är väldigt lämpad att montera rostfria beslag på aluminummaster med!

Jag har fått bort kontaktlimrester efter inredningsmatta med hjälp av dekorborttagare på borrmaskin. https://www.biltema.se/verktyg/poleringstillbehor/polerverktyg/dekorborttagare-2000032675 Det finns även borttagare i sprayflaska som ska ta bort dekaler mm (ej provat själv..) https://www.biltema.se/kontor---teknik/kontor/kontorsmaterial/tejp/label-off-400-ml-2000029987

Ett par kromade öglor kommer inte att bli bra. Kromade grejor är ofta järn. Det kommer att krypa in fukt under kromet å så rostar det. Köp rostfria öglor istället. Det kan popnitas med alu-nitar eller helst popnitar av rostfritt A4-kvalitet, de kallas ibland monel-nitar, så blir det minimal korrosion. Monel är speciellt framtagen för att samexistera med aluminium och är den typ av nit som Seldén själva använder. Hålen du borrar behöver du inte vara orolig att de försvagar såvida du borrar "fina hål" utan att det blir sprickor i godset och att du inte placerar hålen på något tokigt ställe.

Rent generellt (utan att räkna på ditt elschema): En startmotor är konstruerad för att acceptera en del spänningsfall (det är oundvikligt vid höga strömmar om kablarna inta ska bli alltför överdimensionerade), men det måste komma fram tillräckligt för att med marginal dra runt motorn. Motorns storlek o startjurighet har så klart betydelse för dimensioneringen. Du bör ju ha lite erfarenhet av hur det fungerat hitintills. Motorer som ska användas i väldigt låga temperaturer kräver mer kraft från startmotorn (alla motorer blir tjurigare i kyla) men det oftast inte aktuellt i fritidsbåtar. Förlusten som sådan blir totalt rätt liten då startmotorn endast går korta stunder om allt står rätt till med motorn. När det byts kablar så blir det alltid bättre då oxiderade kabelskor (som ger rätt mycket spänningsfall) mm byts ut. Generatorn går längre stunder. Ett spänningsfall vid batteriladdningen minskar antalet Ah till batterierna under längre tid. Dimensionera gärna lite grövre för att få effektivare laddning. Batterier gillar att ha full spänning för att bli fulladdade (Skyllermark är ibland lite väl pessimistiska avseende spänningsfall och kan ta i onödigt mycket. De lever ju på att sälja kopparkabel...) Elförbrukare som används under lång tid när de är strömförsörjda från batteriet (kylbox, värmare..) ger förluster som över tiden kan bli rätt stora. Speciellt i segelbåtar som inte laddas lika frekvent som motorbåtar är det viktigt att inte underdimensionera (gigantisk överdimensionering gör å andra sidan ingen nytta utan blir bara kostsamt). Förtennad kabel eller inte? En ny blank kabel har alltid god kontakt mot kabelskon om det pressats korrekt. Oftast bibehålls kontakten över tid. Om det kommer in fukt i kabelhöljet så är oftast det största problemet med kopparoxid (svarta döden) längre in på kabeln. Om kabeln behöver kapas och kontakteras om så blir det ofta dålig kontakt på en icke förtennad kabel. För att slippa dra om kablar så chansar de flesta inte utan installerar förtennad från början. Genom att försegla t.ex. rörkabelskor med limmande krympslang så hindras fukt att komma in och det kan inte bildas oxid. (Limmande krympslang kostar inte många kronor hos Biltema.) Själv körde jag "med hängslen o livrem" (förtennad kabel o limmande krympslang i en torr batteribox...) när jag byggde om batteriinstallationen i våras med målet att aldrig mer behöva röra förbrukningsbatterierna (LFP).

Med stor sannolikhet inte. Då skulle all ström genom glödstiften även gå genom indikatorn o det finns det ingen anledning att belasta indikatorn med (det skulle gå lika mycket ström genom indikatorn som genom glödstiften och indikatorn skulle bli lika varm som glödstiften tillsammans - det skulle vara helt galet).

Glödindikatortypen minns jag från gamla Merca-dieslar på sextiotalet. Jag uppfattade dem som att det satt en glödtråd inne bakom den perforerade plåten. Indikatorn strömsattes samtidigt som glödstiften och började glöda i takt med glödstiften så föraren visste att det var dags att dra igång startmotorn. Ju kallare det var desto mer lät man glödtråden lysa innan startmotorn drogs igång. Hur strömmen gick från glödningsströmbrytare till glödstift och glödindikator har jag ingen aning om. Det hade nog blivit "smäll på fingrarna" om jag försökt röra det i farsans bil.... Om du ska leta efter en glödindikator så är ett tips att försöka bland gamla dieselbilar på bilskroten. I senare årsmodeller så ersattes den glödande glödindikatorn med en kontrollampa som kanske var tidsstyrd.