Lintott

På vår klubb "hämtades" en 300-hästars snurra för några år sedan och bars iväg (infartsbommen var inte kapad). Samtidigt hälsade de på i ett antal andra båtar. Efter den händelsen förbjöds kvarlämnade utombordare under vinteruppläggningen. Å det har inte varit fler inbrott i vinterupplagda båtar sedan dess. Det har varit ett "besök" i miljöstationen då alla gamla batterier försvann (dessvärre ingen dokumentation till miljömyndigheterna om den "avfallstransporten"...) men de var aldrig inne i båtarna, det är nog olika tjuvgäng som stjäl motorer respektive batterier/tomburkar/metallskrot.

Välkommen till forumet Thomas! Du ska nog fundera en extra gång innan du lägger ett kompositdäck på en träbåt. Kompositer och trä brukar resultera i trät blir fuktigt och ruttnar. Gistna/ruttna träbåtar kan räddas några år med ett par lager glasfiber o polyester men det är "konstgjord andning" innan förruttnelsen tar överhanden med hjälp av den instängda fukten. Masonit som kan transportera bort fukten är nog ett bra val för att ge snipan ett fortsatt friskt liv. Med dukning och målning så kan du få ett tätt däck som håller åtskilliga år.

Jag har bytt ett fäste till löstagbar ekolodsgivare som satt med sika o mutter på insidan (fick loss den i en bit...). Min satt visserligen lättåtkomlig från insidan men det krävdes arbete från båda håll. Började så klart med att lossa muttern. Sedan pressade jag in en brytbladskniv (eller om det var en Morakniv först??) mellan flänsen och båtbotten. Fick in ett tunt mejselblad i springan så kniven släppte. Sedan kunde jag skära lite i sikan, få in ytterligare en mejsel bredvid så springan vidgade sig och kunde skära lite längre bort o.s.v. Efter ett tag hade jag skurit all sika under flänsen. Sedan fortsatte jag inifrån med att bända i fästet fram o tillbaka tills sikan släppte.

350 A låter väldigt mycket på en 35 mm2 kabel. Säkringen är ju till för att skydda kabeln och därmed båten och det gör man ju inte om säkringen är för stor. Instämmer med @Mackey Jag brukar följa den här tabellen: Enligt den ska man inte gå över 315A som kortslutningsskydd för en 35 kvadrats kabel. Kortvarigt kan man överbelasta en säkring t.ex. vid startögonblicket för en kraftig elmotor. Om startmotorn tar 150A så använd en 200-300A säkring som kortslutningsskydd eller byt helst till 50 kvadrats kabel till alla motoranslutningar. Det är tryggare att slippa byta säkringar vid motorstart i ett kritiskt läge... Den vanligaste orsaken till bilbränder är nog kortslutning i en kabel som startar branden. Bilar har väldigt sällan säkringar på batterikabeln. Kabelbrand i en bil är obra, i en båt är det förödande!

Här är en bottenfärgskalkylator som även har med djupet. Kalkylatorn räknar på åtgång för deras färgtyp (Coppercoat) som ska målas i flera lager men den ger även svar på hur många kvadratmeter bottenyta det blir för olika typer och mått på båtar. https://coppercoat.com/coppercoat-leisure-antifoul-applications/what-is-coppercoat/how-much-coppercoat-antifoul-will-i-need/ Coppercoat uppges vara den mest miljövänliga antifoulingfärgen som finns idag. Det går dessvärre inte att få godkännande för färgen i Sverige då KemI beräkning bygger på mängden koppar och räknar med att kopparn "fäller ut" på ett par år. Coppercoat innehåller mycket koppar men fäller inte ut och de garanterar 10 års antifoulingfunktion. Coppercoatbehandling är betydligt dyrare än konventionell antifoulingfärg men sen behöver det inte bottenmålas under minst 10 år och då blir totalkostnaden jämfört med klassisk antifouling billigare - och mindre arbetsinsats... https://sittbrunnen.se/nyheter2/49-miljoe1/2400-foerbjuden-bottenfaerg-hoell-tva-varv https://sittbrunnen.se/nyheter2/49-miljoe1/2405-moment-22-foer-miljoefaergen

Så det är en lösning du själv satt ihop/byggt?

Vad är det för fabrikat, modell o pris på en sådan pjäs?

Jag skulle vilja förenkla o strukturera lite annorlunda. Se skissen som en idé. (Kapa sista biten av strömskenan så permanent-el går över egna anslutningar/säkring) Jag tittade på din strömbudget och summerade lite grovt. Om du slår på allt på en gång så är det knappt 10A. En post som inte finns med i budgeten (drar ju bara ström vid start) är värmaren som brukar dra ca 10A till glödspiralen. Summa maximalt 20A för förbrukning (blanda inte samman dessa siffror med förbrukad effekt/dygn). Laddning med generatorn ger kanske initialt under en kort period 30A (inte vad generatorn är märkt med det är batterierna som bestämmer vad de vill ha) och sedan sjunker det rätt snabbt. Om du byter till LFP i framtiden så laddar det kanske med 50A (du bör nog inte ladda med högre ström för då förstörs generatorn av värmeutvecklingen). Lika bra att dimensionera batterikablarna för ev byte av batterityp så kalkylera med 50A. En idé för dimensionering av kabel (batteri - säkring - huvudbrytare - fördelningsplint) kan vara 35 kvadrats kabel. Med 10 m (5+5m) klarar den ca 100A och 5 m (2,5+2,5m) klarar den ca 50A. Kortslutningsströmmen för en 35 kvadrats kabel är drygt 300A (inte att förväxla med "arbetslasten") så en huvudsäkring på 100A eller 150A till förbrukarbatteriet skyddar kabeln mot kabelbrand (finns ju ingen anledning att överdriva med din ganska låga toppförbrukning). För startbatteriet kan du välja 300A. Startmotorn drar ju rätt mycket ström vid starten. Laddkretssäkringarna räcker det nog med 100A och 35 kvadrat pluskabel. Minuskabeln kan vara rätt klen, den drar bara ström för att aktivera relät och det handlar om mA. Till minusplinten ska batterierna/motorminus anslutas till de grova skruvarna (större kontaktyta - mindre förluster). De klenare skruvarna används till alla andra minusanslutningar. Plusplinten hade jag bytt ut till Victron Säkringshållare som jag ritat in i elschemat ovan ( https://www.moory.se/p/victron-fuse-holder-6-way-for-mega-fuse/?_gl=1*lvs9ym*_up*MQ..*_ga*NjMyNzA2MDU4LjE3MzU4NTAxNzk.*_ga_H5HZXBFMDE*MTczNTg1MDE3OS4xLjAuMTczNTg1MDE3OS4wLjAuNTk0NDE0NjQ. ), den kostar ungefär som en plint och ger möjlighet att "säkra ner" kablarna till respektive funktion. Kompletteras med "MEGA fuse" för de fortsatta kablarna. Du kan välja lämplig kabeldimension o säkring för olika anslutningar (elcentralen, batteriladdare, ev inverter, laddningsrelä in/ut, o.s.v.). Victron har ett bra dokument om att bygga elsystem. Sålla bort reklamsnacket och rätt mycket om att bygga större solpanelsystem och läs valda delar - lärorikt. https://www.victronenergy.com/upload/documents/The_Wiring_Unlimited_book/43562-Wiring_Unlimited-pdf-en.pdf

Ja!

Jag delar @IngemarE :s tro om att generatorer inte tål att köras rakt av med LFP-batterier anslutna. Min tro grundar sig på egna temperaturmätningar med IR-termometer på en standard 80A Yanmargenerator, före LFP-installation (300Ah AGM-batterier) kom generatorn upp i max 65 grader. Efter installation av LFP-batterier körde jag med och utan DC/DC-regulator (Victron 12/12 50A). Utan DC/DC-omvandlaren så är jag övertygad om att jag skulle eldat upp generatorn redan den gångna sommaren (bröt laddningen när tempen kom upp i 90 grader, någon gång hann den till 95 innan jag mätte och bröt). Med DC/DC-omvandlaren kunde jag begränsa laddningen så generatortempen stannade vid ca 80-85 grader. (Orsaken till testet utan DC/DC var att det ex jag fått inte fungerade o jag ville inte ligga i hamn tills utbytesenhet kommit...)

Det står ju plus, minus och G för givare på presentationsinstrumentet... Svarta från givaren till minus och röda från givaren till G. Givaren är bara ett variabelt motstånd som läses av på instrumentet. Instrumentet behöver plus o minus för att "dra visaren". Lampan sitter med egna plus/minus till parallellkoppling med övriga presentationsinstrument.och blandas inte samman med givarkabeln. (du ska inte ha ner plus till givaren där du har bensin...)

Den här delen av skadan är lättare att fixa än propellerhylsan. Slipa ner till friskt laminat i hela skadan och slipa även runt hela fästet till roderupphängningen. Slia en bit framför skadan så du kan förstärka framåt med laminering. Börja fylla ut det hack du slipat fram med mindre glasfiberbitar och polyester, när hacket är fyllt (bitarna blir efterhand större för att få bra form) så lägger du plast runt hela den utstickande delen för att hålla samman infästningen med järnet. Därefter fortsätter du en bit framåt för att laminera samman med den del av kölen som är oskadad (även här runt hela utsticet för att hålla samman). Materiallista: Slipverktyg för att komma ner i skadan kan vara vinkelslip, "dremel" eller motsvarande maskin från Classe, Jula... me slipstift så du kommer ner i skadan, filar för att finputsa framåt på kölen utan att få för mycket gropighet. Glasfiber (matta med trådar i alla riktningar blir nog enklast att jobba med), polyester, härdare till d:o, lamineringsrullar för att rolla ut luft ur lamineringen (desto bättre ingeggad o mindre luft desto starkare laminat, å inte överlöd av polyester, det är väl indränkt glasfiber som ger styrkan). Aceton att tvätta verktyg i (lamineringsrulle o penslar). Blandningskärl för polyestern. Sen kan polyestern bytas ut mot epoxy. Det kommer strax att bli en lång diskussion om fördelar o nackdelar med dessa två altenativa plastningsråvaror...

Jag håller med @Hybro , skadan på propellerhylsan är nog allvarligast. (Grundstötning?) Hur ser det ut inne i båten där propellerhylsan sticker in? Har hylsan glidit i ena eller andra riktningen? Kan du ta några bilder där? Har du tur så sitter hylsan fast och det som saknas utvändigt är "bara" laminat eller spackel som suttit på utsidan för att bättre på strömlinjeformen. Då behöver du slipa ut kanten runt propellerhylsan och i hacket så du får oskadat laminat att bygga upp ifrån. Sedan klippa små bitar glasfiber och börja bygga upp nytt laminat med polyester i hacket, fortsätta att bygga laminat i akterkant av skadan (byggs samman med laminatet i hacket) och runt hylsan för att avsluta med att låta lamineringen fortsätta bakåt runt hylsan så den blir ordentligt hoplaminerad med det du laminerat mot kölen. Du måste även slipa ner framåt på kölen så du får en lång yta som lamineringen runt hylsan kan fortsätta framåt för att bygga upp styrka i infästningen av propellerhylsan. Har du otur så har hylsan släppt inne i kölen. Då har du ett omständigare arbete med att få tillbaka hylsan rätt i längsled. Fixera hylsan där samt bygga upp laminat som tidigare beskrivits. Första altenativet bör du klara själv. Andra alternativet är jag tveksam till att du fixar själv om du är nybörjare (du kan så klart lyckas men men...).

Ja, man kan testa med instrument, Problemet är att dessa instrument är dyra (mycket dyra...), de kräver dessutom god kunskap och erfarenhet av att göra EMC-mätningar, å så ska mätningen ske i en signaltät bur så testaren har kontroll över miljön. Det är detta som testlabben håller på med. Utelämnar du något av de tre förutsättningarna så är mätningen inte att lita på. Sådana tester klarar inte vi amatörer.

Stoppa i ett rör o bryt lite i sida så du får in en brytbladskniv att skära i sikan med. Bryt lite ät andra hållet o fortsätt skära o.s.v. Efter några omtag så är det löst.