Vind & väder - Tumregler

I mina tre senaste krönikor har jag gett en del vädertips till paddlare och framför allt kajakfarare som tar sig långt ut i våra skärgårdar. Intresset har ökat för kajakpaddlingen liksom kunskapen, därför ser man de smäckra farkosterna också ute i allt tuffare väder. För trots att de är små är de sjösäkra, om de hanteras rätt förstås. I och med att de är små kan man också smidigt leta sig in bakom kobbar och skär för att få skydd när man känner det nödvändigt. Här följer en sammanfattning av de tips jag mer ingående beskrivit tidigare. Några enkla tumregler att hålla sig till för att färden ska bli så säker som möjligt. Låt oss börja med då vinden suger i och börjar påverka paddlingen. Då krafterna tryter och det är läge att söka skydd.

I trånga passager mellan höga öar och utanför uddar trängs luften ihop. Håll dig borta från dessa platser då vindhastigheten där i det närmaste kan fördubblas. Om vågorna tornar upp sig och du vill söka dig mot lugnare vatten, tänk på att vågor påverkas och växer snabbt genom inverkan av bottnen. Vägen till lugnare vatten kan vara svår. Färdas om möjligt inte över djup som är mellan en till fem gånger våghöjden. Där växer vågorna och kan rent av bryta. När dimman rullar in från havet och sikten kryper ner mot kanske hundra meter är det bra att slinka in bakom så höga öar som möjligt och paddla nära lästranden. Sikten är där påtagligt bättre, väl över tusen meter, medan tjockan kan ligga tät på utsidan. På försäsongen och även under juli månad då vädret varit rätt ostadigt och det fortfarande är kallt i vattnet, så finns det områden där det hunnit bli betydligt varmare i vattnet. Vindarna påverkar nämligen vattentemperaturen.

Det räcker med en eller två soliga dagar ute till havs för att det soluppvärmda ytvattnet ska pressas in i vikar öppna mot havet. Vattnet är faktiskt oftast varmare på utsidan av öarna än innanför på läsidan. Framför allt om det är djupt på läsidan. Kallt bottenvatten bubblar upp när vinden pressar på ytvattnet och kan ge vattentemperaturer på ca 8 grader, medan det är dryga 15 grader på utsidan. Alltså, djup läsida ger kallt vatten och grund vindsida ger varmt vatten. Det är inte så svårt att undvika strömmar. I Östersjön har vi inget tidvatten. Och utmed norra Bohuslän rör det sig om max några decimeter. Delar av Golfströmmen letar sig visserligen in mot Västkusten så här kan man förutspå strömmar till en del. Men överlag är det växlingar i vädret, och då främst luftrycket, som förändrar vattenståndet och sätter tillfälliga strömmar. I trånga partier strömmar vattnet snabbare, särskilt genom de djupaste partierna. Får du kraftig motström och paddlar på mer än 4 meters djup försvinner sannolikt strömmen helt om du söker dig in på vatten grundare än 1,5-2 m. Kraftiga regn och hagelbyar är tätast i framkant på skuren.

Bymoln följer sällan helt vindriktningen vid vattenytan. Blåser det sydligt så driver skuren från sydväst mot nordost. Blåser det västligt så driver skuren från nordväst mot sydost. Bymoln kommer alltså från en riktning som är mer medursvriden än den vindriktning du iakttar. Försök paddla mot högra kanten av skuren om du möter den, då kan du klara dig bättre från kraftig nederbörd och hårda vindbyar. Även åskan kommer från kraftigt upptornade bymoln. I naturen finns det ingen helt säker plats där man klarar sig från åsknedslag. Blixten är lynnig och kan egentligen slå ner var som helst. Den kan slå ner i en kanot som kommer paddlande 50 meter från en segelbåt med hög mast. Teorierna kring åskvädren är komplicerade och långt ifrån helt kända. Sannolikheten för att råka ut för ett blixtnedslag är något större på en höjd, men urladdningen tar inga långa omvägar för att söka sig till högsta punkten. Det finns fall då laddningarna har spridit sig långa sträckor i vattenytan i sötvatten, medan de tycks gå rakt ner till botten i salt och bräckt vatten. F rågan är om man inte i alla fall ska söka sig en bit upp på stranden om man är ute och paddlar och hamnar i ett åskväder.

text: Lage Larsson