Vind & väder - Klimatdebatt efterlyses

Var är klimatdebatten på sjön? Medvetenheten om vad som händer på land och i luften är stor. Och klimatforskarnas idoga påpekanden att den snabba globala temperaturökningen är ett stort hot har accepterats och genomsyrar nu det mesta.

Visserligen har miljömedvetenheten sedan länge varit stor då det gäller att förbättra kvaliteten på vattnet. Sedan många år har man arbetat intensivt med att få bort gifter i vattnet som bland annat hotat havsörn, säl och trut. Halten TBT (Tributyltenn), kanske det värsta gift vi har att göra med, är fortfarande mycket hög trots att det har varit förbjudet i många år. Men det har inte talats mycket om att det ovan vattnet finns luft som lätt tar upp koldioxiden och andra växthusgaser som våra båtmotorer släpper ut.

Jag är fritidsbåtåkare och färdas på sjön för nöjes skull. Mycket för att haven ännu erbjuder "den stora friheten". Den yrkesmässiga sjöfarten, främst handelssjöfarten mellan de stora oceanerna, kräver också stor frihet för att kunna överleva och konkurrera. Även mer kustnära trafik och länders territoriella bevakning och sjöräddningstjänster har krav som måste tillgodoses innan hänsyn tas till föroreningen av luften och vattnet. Som fritidsbåtmänniska har jag accepterat att byta min gamla bottenfärg, vara försiktig med tvättoch lösningsmedel och skämmas då jag tömmer min septiktank på fjärdarna och det med rätta. Visst slarvas det på sina håll men vi har accepterat påbuden.

Men hur är det med klimatdebatten på sjön, låter "den stora friheten" oss att koppla av alla måsten. Är det inte lite av den känslan man får på båtmässorna då man drömmande kan blicka upp på stora, breda, tunga och välutrustade båtar. Kraftpaket med kubikmeterstora tankar för att man ska kunna köra Stockholm-Visby tur och retur på en tank. En segelbåts framdrivande kraft begränsas av dagens vindhastighet. Och tvingas du köra en 40 fots kappseglingsbåt för motor i ca 8 knop inskränker sig vågbildningen till en pilformad bogvåg på några decimeter. Men hur stora vågor byggs upp av en modern motorbåt i samma storlek och fart? Fart och stora vågor kräver energi och för det krävs mycket bränsle. Men på mässorna blir vindsurfingbrädorna allt färre och vattenskotrarna allt fler.

Vi börjar lära oss hur många gram eller ton som går åt för att färdas med olika färdmedel på land och i luften. Att beräkna detta på sjön är inte lika lätt. Men Svenska Miljöemissionsdata, SMED, har gjort ett överslag och kommit fram till att under 2004 släppte den Svenska kustsjöfarten ut ca 600 000 ton koldioxid varav 80 000 ton kom från fritidsbåtar. Om vi antar att det då fanns ca 400 000 fritidsbåtar med motorer så blir det ca 200 kg koldioxid per större motordriven båt och säsong. Om du flyger från norra till södra Sverige så släpper flygplanet per person ut lika mycket, eller lite.

De nya fyrtaktsutombordarna har många fördelar. Bara det att de drar mindre bränsle minskar utsläppen av koldioxid. Enligt reklamen kan förbrukningen minska med nästan hälften. De klarar även de nya europeiska standardkraven, som dock inte innefattar någon direkt begränsning av koldioxid i avgaserna. Däremot begränsas bland annat motorbullret och de gaser som i föreningar kan bilda vissa växthusgaser. Och när det gäller de gamla tvåtaktarna får vi hoppas att alkylatbensin i kombination med den nya miljöanpassade tvåtaktsoljan kommer att efterfrågas alltmer och helt ta över.

För inte har myndigheterna som sköter och bevakar våra vatten och skärgårdar börjat ställa några krav på förbrukning och bränsletyp för att hålla nere utsläppen även av växthusgaser? Men kanske måste de det. Med en begränsad säsong är vi fritidsbåtåkare säkert ingen stor påtryckningsgrupp, varken på båt-, motor- eller oljebolag. Växthuseffekten är dock global och motorbåtar far runt hela året på de flesta vatten. Jag undrar vilka oljebolag som kan få fram biologiskt framtagen diesel eller alkylatbensin? Och hur många utställare på våra båtmässor som fått frågan om motorn går att köra på etanol? En fråga värd att ställa på höstens båtmässor.

Bra sidor på nätet: www.gronkemi.nu och www.spi.se

Text: Lage Larsson