Vind & väder - Kajakväder

Prata väder har vi väl alltid gjort då samtalsämnena tryter eller man oväntat springer på någon bekant på gatan. Men med växande intresse för den förväntade klimatförändringen har väder blivit ett seriöst samtalsämne. Som ung meteorolog i början av 70-talet kraxade äldre kollegor om yrkets utdöende. Tekniken skulle ta över. Förutsägelserna har stämt i viss mån, så när som på att väderberoendet snarare har ökat. Med förfinad teknik kan man till exempel bedriva fritidsaktiviteter under förhållanden på gränsen för vad som är möjligt. Mitt stora intresse har varit det marina vädret. Jag har försökt hjälpa seglare och utöka förståelsen för meteorologin som inom kappseglingen har förfinats allt mer utefter deras speciella krav. Ett annat väderberoende friluftsintresse som ökat är paddlandet. Havskajaker syns allt oftare långt ute i skärgårdarna. Men det är lätt att fråga sig om det är klokt att "vara ute i det här vädret med så små båtar".

Mina föräldrar tillhörde den rätt stora skaran kajakpaddlare som fanns under 30- och 40-talet, så jag vet att kajaken erbjuder den kunnige stor säkerhet. Och säkerheten har ju inte blivit sämre med all ny utrustning och alla nya material. Dessutom kan kajakpaddlaren ta hamn nästan var som helst då ovädret närmar sig, medan vi storbåtsåkare kan få snurra i timmar innan vi hittar plats i en lävik. Jag har själv paddlat en del och därmed hamnat i det lägre väderskiktet som jag tänkte gå in på här. Det handlar alltså om väder och vind bara någon meter ovan vattenytan. Det flesta väderuppgifterna i en väderobservation mäts ovan paddlarens nivå. Vinden, en av de viktigaste uppgifterna, mäts på 10 meters höjd, temperatur och fuktighet på 1,5-2 meter. Paddlaren utsätts också för specifika väderbetingelser. Här följer några väderparametrar för paddlaren. Vi börjar med vinden.

Vindriktningen och vindhastigheten i en prognos utgår från den förväntade luftrycksfördelningen och hur den kommer att förändras över tiden. Meteorologens prognoskartor ger en bild av hur det kommer att blåsa på ca 1000 meters höjd. Där är vinden ej påverkad av markens friktion. I den färdiga prognosen bedöms hur mycket marken har förändrat vinden ner till ca 10 meter över marken. Och då är markens skrovlighet avgörande. Över slät havsyta finns ca 70 procent kvar av höjdvinden, väl in över land bara 30 procent. Även riktningen förändras. Ju mer vinden bromsas upp av markfriktionen, desto mer vrider den moturs. En ostlig vind över havet kan långt in i skärgården komma från nordost. En prognos för det skärgårdsområdet skulle kunna lyda: "mellan O och NO, 5- 9 m/s". "Bra, då drar vi", säger ni kanske då. Färden kommer att gå bland stora och små öar och mellan låga skär då ni närmar er ytterskärgården.

I ett sund mellan de två yttersta öarna som sträcker sig i nordsydlig riktning har ni räknat med fin paddling i lä för ostvinden, men ni får i stället en rakt nordlig vind emot er på dryga 10 m/s. Sjön är krabb och ni möter brytande vågor på drygt en halv meter. Det är något som inte stämmer. Det kan man tycka, men en prognos är mer ett försök att beskriva ett snittvärde av vinden i 10- metersnivån. Och det inte enbart markens skrovlighet som påverkar och styr vinden. Det händer mycket annat i paddelnivån. Inom meteorologin kallar vi det för skiktning, temperaturförhållandet mellan luften och vattnet. Om vattentemperaturen är varmare än lufttemperaturen värms luften upp och får extra energi. Den kraftigare vinden högre upp slår på grund av den uppkomna turbulensen i luften ända ner till vattenytan och vinden får extra tillskott av värmen från vattnet. Även om huvudvindriktningen ligger på NO över öarna så kan vinden vrida ytterligare moturs upp mot nord och pressas ihop mellan öarna.

Om vattentemperaturen är betydligt kallare än luften så bildas ett tunt kalluftskikt från någon dm till någon meter tjockt ovan vattenytan. Tiometersvinden kan trycka på med 8-10 m/s medan det i extrema fall bara krusar sig på vattnet. Vinden orkar inte ner och pressa undan kalluften utan glider fram på ovansidan. Naturligtvis påverkar skiktningen och vindens variation även vågbildningen, men detta och andra lokala väderparametrar kommer vi till i nästa krönika.

Text: Lage Larsson