Vind & väder - Bättre förr

I begynnelsen var sjöväderprognosen. Då ljöd "farvattnen utanför Jären och Lista", "Doggers bankar", "Vinga fyr", "Malören" och andra klassiker ur radion. Så också Sjösäkerhetsverkets rekommendation: "Glöm inte att lyssna på sjörapporten." Det var fasta tider på P1 där SMHI gav vindar till havs och i lokalradiostationerna och på Sjöfartsverkets VHF-kanaler informerades om väder och vind i våra skärgårdar och utmed kusterna. Klart och renodlat stod SMHI för storm och kulingvarningar. Prognoserna hängde ihop och var konsekventa. Men hur ser det ut i dag? Jag undrar om någon har bilden klar för sig då det gäller utbud, kvalitet och hur prognoserna är framtagna. Med Internet och en mängd vädertjänster, inte bara SMHI, på den svenska marknaden har konkurrensen och utbudet ökat. Men är det till nytta för oss väderkunder eller har det bara krånglat till det hela?

Ett ämne för diskussion. Inte minst med den gångna sommarens många "felprognoser" i färskt minne. Som aktiv båtmänniska och meteorolog med intresse för de marina prognoserna engagerade jag mig lite extra under sommarens seglande. Och jag förstår alla de människor som velat diskutera och ställa frågor kring de problem man ställs inför då man ska försöka få de olika prognoserna att stämma ihop. För det har stämt illa. Vid flera tillfällen har jag haft svårt att förklara prognosernas särarter. Jag ska här försöka beskriva de prognoser och prognosmetoder som finns och vilka leverantörer vi har på den svenska båtvädermarknaden, så långt jag vet. Sjöväderprognoserna från SMHI som kommer på P1 4-5 gånger per dag följer de gamla, stora och välkända prognosområdena. De är resultatet av meteorologens uppfattning grundad på numeriskt underlag (flera datamodeller) och egna erfarenheter, sammanställda i lämplig radioform.

Detta är den bästa förutsättningen och formen för presentation av väder enligt min åsikt. Låt oss dock slippa följande, saxat ur verklig prognos: "Södra-, mellersta- och norra Östersjön 5-12, lokalt 14 m/s". Eventuell osäkerhet måste naturligtvis preciseras i tid och rum. För den som ska segla till Gotland är prognosen värdelös. De flesta vet i dag att den här typen av prognos inte anger väder och vind inne i skärgårdarna där ju förhållandena skiljer en hel del från den rena havsmiljön. Därför har skärgårds- och kustprognoserna uppstått. Men det har hänt en hel del de senaste åren. Förut följdes vinden upp från havet utanför, riktningen vreds åt rätt håll och hastigheten minskades, dimmor togs bort och åska tillfördes efter meteorologins teorier. Prognosen förfinades i tid, men den passade fortfarande in som en pusselbit i det storskaliga från sjöväderprognosen. I dag levereras dessa kust- och skärgårdsprognoser som sänds ut på VHF av den finska privata vädertjänsten FORECA. Jag tar inte ställning till kvalité och presentationsform i jämförelse med SMHI:s kust- och skärgårdsprognoser som går att få som mobiltjänst.

För det krävs en väl upplagd och genomgripande jämförelse. Men följande kan man notera: Både SMHI och FORECA har valt en detaljpresentation i så små områden och i tid som prognosunderlaget troligen inte kan klara av. Vid snabba väderlägen och stora skiften kommer SMHI:s och FORECA: s kust- och skärgårdsprognoser i otakt med varann och även den övergripande sjöväderprognosen för motsvarande havsområde som gränsar till skärgården. Och ännu krångligare blir det för den som försöker förstå vädrets skiftningar genom att även lyssna på någon av lokalradions sändningar för området. De kan skilja sig ytterligare från SMHI:s kustoch skärgårdsprognos. Om det beror på att meteorologen som skickar texten till radiostationen finslipat prognosen eller på att journalisten på radiostationen ändrat texten, vet jag inte.

Har du sedan möjlighet att gå in på Internet ombord, så händer det att både SMHI och FORECA har eftersläpningar i uppdateringen av webben som man inte kan läsa ut helt klart. I händelserika väderlägen får hela samstämmigheten större brister och det är ju då som valet av natthamn är av extra stort intresse. På sätt och vis har ambitionen från vädertjänster gjort att de själva skjutit sig i foten. För vädertjänsten över lag gör bättre prognoser i dag än för 10-15 år sedan. Synd om det i strävan att öka mångfald och konkurrens upplevs som att det förhåller sig precis tvärtom.

Text: Lage Larsson