Vind & väder - Bättre förr

Efter sommarens alla missade prognoser kan man med rätta fråga sig om vädertjänsten inte har blivit sämre. Börjar man tappa greppet trots all modern teknik? Är det klimatförändringen som fått den trots allt bättre fysikaliska förståelsen att gå över styr? Världens äldsta kända prognos har påtalats av Jesus. När fariséerna ville sätta honom på prov, begärde de att han skulle låta dem se något tecken på himlen. Men han svarade: "Om aftonen sägen I. Det bliver klart väder, ty himlen är röd, och om morgonen. Det bliver oväder idag, ty himlen är mulen och röd. Ja om himlens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma." (Matt. 16:2-3).

Tecken som har använts fram till våra dagar. "Aftonrodnad - vacker natt. Morgonrodnad - skvätt i hatt." Närbesläktat är det som sjömän och seglare använder: "Red sun at night - sailors delight. Red sun in the morning - sailors take warning." Men vi ska inte behöva gå tillbaka till Bondepraktikan för att få ordning och reda på våra prognoser. Vet du förresten att de flesta av våra gamla vädertecken inte återfinns i Bondepraktikan, utan är muntlig tradition och folkdiktning? Som till exempel: "Aprillagö är som fåragö.", "Anders braskar och julen slaskar.", "Om Erik ger ax, så ger Olof kaka." Nu tror jag inte på allvar att våra gamla tecken kan konkurrera med den moderna traditionella vädertjänsten, även om sommarens väderprognoser och då i synnerhet vindprognoserna kommer att få skämmas för sig. Bondepraktikans tips är heller inget vidare, men visst finns det en del spådomar om vädret som av tradition stämmer riktigt bra. Helgen kring Lovisadagen, den 25 augusti, brukar faktiskt ofta bjuda på några blåsiga dagar som en första känning av det stormiga höstvädret.

Brittsommaren, en riktig värmebölja som ska vara minst 4-5 dagar kring Birgittadagen första veckan i oktober, infaller faktiskt med 75 procents säkerhet, och det är inte illa. Dessa förutsägelser är tydligt kopplade till vädertyper som vi meteorologer ser och handskas med just vid dessa tider. Lovisan är knuten till de första kalluftsnedbrotten över Norrland med säsongens första snöfall i fjällen. Brittsommaren styrs inte sällan av en djup gammal tropisk cyklon som letat sig upp till Nordatlanten och med omfattande sydvindar lyfter all gammal sommarvärme från Sydeuropa upp över Skandinavien. Efter att Europa tömts på värme kan kylan slå till på allvar redan i mitten av oktober. Åter till sommarens vindprognoser där satelliter, stordatorer och en mängd sensorer i luften, på marken och i haven ingår i gigantiska beräkningar. Ändå blev det så fel. Men troligen är det just den avancerade tekniken som orsakat de dåliga prognoserna. När väderläget blir komplicerat med snabba växlingar och skiften räcker det med att tiden för vindvridning och förändring i vindstyrka som modellerna presenterar kommer lite fel så kullkastas hela prognosen. Med dagens prognoser har vi vant oss vid en detaljrikedom som varken

Bondepraktikan eller den traditionella vädertjänsten kunde prestera för 15-20 år sedan. I dag är framför allt de lokala och detaljerade kust- och skärgårdsprognoserna nästan rena dataprodukterna. Det är inte mycken manuell meteorologisk erfarenhet och fingertoppskänsla med i prognosarbetet. Vädertjänsterna är en industri som all annan industri där produktionsmängden styr vinsten, som är ett måste. Prognosinstituten och de privata väderföretagen lever inte på skattemedel. Vi båt- och skärgårdsmänniskor är egentligen inte så beroende av mängden prognoser. Några få prognoser av god kvalitet skulle vara av större vikt. Mer tid för prognosmeteorologen att med sin erfarenhet begrunda modellresultaten och verkligen få fram den osäkerhet som ibland finns där skulle höja kvaliteten. Sagt av en troligen bakåtsträvande meteorolog med intresse för vindens mysterium.

Text: Lage Larsson