Gå till innehåll
måndag 24 februari 2025
Gäst
Gäst

Vårrustning - vardagsrustaren

Träbåtsrustningen kan innebära slit och släp. Men också en stunds trevlig samvaro på klubben. Det handlar bara om var du sätter ribban.

Mitt första misstag. Två motorluckor på familjens nyinköpta mahognyracer skulle renskrapas. Jag hade ingen aning. Men hade fått fria händer av käre far som trodde på min energi och vilja att lära. Och nog lärde jag mig. Den där våren 1986 då jag anföll hondurasmahognyn med oscillerande slipmaskin laddad med 40-papper. Effektivt, tänkte jag. Men bleknade i samma takt som slippapprets kiselstenar ritade rosetter i träet, djupa som vallgraven runt Glimmingehus. Trots mina enträgna försök att rädda situationen sitter rosorna där än idag och påminner mig varje gång om genvägarnas baksida. Vårrustningen är ett slit, som många båtägare skyr mer än jag skyr kalvlever. Därför försöker man av ren överlevnadsinstinkt hitta genvägar. Som förenklar arbetet och förkortar lidandet. Och visst finns de, genvägarna som bara är av godo. Som ger ett nog så bra resultat som »den rätta vägen«, men som också ger dig extra tid i familjesoffan i tevens blåa sken.

 

Min rustning är till hundra procent träbåt. En hektisk, praktisk och teoretisk tid som börjar runt nyår och slutar vid sjösättning. Jag gör allt själv. Ser det som terapi och avkoppling. Att många andra också gör det själv märker även min sambo. Hon får under denna tid ett elände med att nå mig på telefonen. För frågorna om hur, när och varför regnar flitigt genom mitt mobiltelefonabonnemang. Med nybörjaren som införskaffat en campingbåt i fyndskick blir det rena instruktioner. Med kamraten med dammkornsfobi blir pratet om vårrustningen närmast något teknokratiskt som utan minsta tvivel skulle kunna omvandlas till en bättre avhandling på kemikalieinstitutionen på ett namnkunnigt universitet. Min rustning är en lättsam historia. Vad gäller båtarna jag använder struntar jag i finaste finishen (annat är det med museiföremålen). I min båtvärld behövs inte den där sista putsen för att resultatet ska bli snyggt och funktionellt. Har lärt mig att mina gränser går vid 180-papper. Att klibbduk mer stör än hjälper. Att fernissa tål mycket hårdare behandling än vad jag först trodde.

 

Min verktygslåda har mejslats ut till en förlängning av min rustarkropp och dito själ. Där finns de redskap och prylar som ger mig nog tillfredsställelse. Som gör det jag vill göra möjligt utan bekymmer eller överdrifter. Så här ser den ut:

o Varmluftspistol av god kvalité med ställbar värme.

o Parkettskrapa.

o Stanleyskrapa av mellanstorleken med två extrablad.

o Bachos engradiga fil.

o Borrförsänkare diameter 12 i olika längder.

o Pluggborr diameter 12.

o Festos roterande/oscillerande slipmaskin.

o 3Ms 60 cm långa mjuka långklots.

o 3Ms korta hårda slipklots.

o 3Ms mjuka korta slipklots.

o En sats Clas Ohlson-skruvmejslar.

o En sats märkesmejslar.

o Japansåg.

o En sats Clas Ohlson-stämjärn.

o En sats märkesstämjärn.

o Skruvdragare av god kvalité.

o Tvättade bomullstrasor (luddar inte).

o Terpentin, lacknafta, T-sprit och Internationals mahognybets.

o Rubbols fernissa för slutlager.

o Rylards fernissa för att bygga lager.

o Rollerset med skumgummiroller.

o Den där utdragspenseln som bara blir bättre med åren.

 

Detta är min rustning i en verktygslåda. Den fungerar utmärkt för dig som just har kommit ut på banan. Som har bestämt dig för att Träbåt nog är grejen för dig. Men vill du bara känna på att äga en träbåts någon enstaka vinter är min lista en fullständig overkill. Stryk märkeskraven på maskinerna. Köp Internationals enklaste båtfernissa men kosta på dig en bra pensel så slipper du de största dropparna och de hängigaste gardinerna på skrovsidan. Glöm slipklotsarna men kosta på dig bra sandpapper. Glöm Stanleys skrapa men köp parkettvarianten och en bra fil. Köp också bra skruvmejslar men skippa stämjärnen och Japansågen. Med denna omgradering av min verktygslåda klarar du dig utmärkt under våren. Och du reder också ut de vanligaste standardbekymren så att båten glänser vid sjösättningen.

 

Mina kamrater som vill mer än jag får närmast en personlig relation till verktygen. I deras låda finns de specialslipade skraporna anpassade till båtens egenheter. Där finns ett litet men vältrimmat kompani med penslar för alla situationer. Där finns fernissakläderna. Garanterat fria från damm. Där finns böjda skruvmejslar och böjda filskaft för att komma åt de mest hopplösa ställen. Deras verktygslåda är absolut heltäckande. De är rustade för allt - och för att allt ska bli perfekt. Jag imponeras av dem. Men avundas dem inte.

 

Text: Anders Værneus

Foto: Anders Jelving




Användar Respons

Rekommendera Kommentarer

Det finns inga kommentarer att visa



Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...