Stockholms historia grävs fram vid Grand Hotel

I samband med att Stockholms hamnar renoverar Strömkajen har Sjöhistoriska museets marinarkeologer gjort ett stort antal välbevarade fynd. Utgrävningen vid Grand Hotel har frilagt flera skeppsvrak men också åtskilliga delar spännande Stockholmshistoria. Samtidigt fortsätter jakten på resten av det mystiska vrak med sydd bordläggning som upptäcktes förra året.

Under hösten har Stockholms hamnar genomfört renoveringar av Strömkajen. Schaktningarna har skurit genom lager efter lager av historia och ger Sjöhistoriska museets marinarkeologer nya inblickar i Stockholms 1500-, 1600- och 1700-tal. Hittills har fem skeppsvrak, en fiskerianläggning och en lång rad andra fynd påträffats.   Jag har aldrig varit med om att hitta så många välbevarade fynd. Förutom skeppsvraken har vi hittat olika typer av verktyg, riggdetaljer, keramik, kritpipor, handblåst glas, mynt från olika perioder och mycket annat. Det blir en härlig tid framöver men också en utmaning att genomföra den här typen av undersökning vintertid, säger projektledaren Jim Hansson, intendent på Sjöhistoriska museets arkeologienhet, som ingår i myndigheten Statens maritima museer.   Området har skiftat i karaktär över seklen. Under ungefär 80 år från 1560-talet låg Kronans örlogsvarv på Blasieholmen. Här byggdes flera kända krigsfartyg, bland dem regalskeppet Vasa. På 1640-talet donerade Drottning Kristina området till adeln och åtta palats byggdes på ön. Här låg också t ex Amiralitetskyrkan. Senare under 1700-talet blev holmen en plats för slakthusbodar och fiskeriverksamhet och ett ökänt tillhåll. Skeppsvraken och en stor del av övriga fynd gör tiden för örlogsvarvet speciellt intressant för marinarkeologerna.   Vraken är välbevarade och kraftigt byggda. Två av dem är runt 20 meter långa. Det är ännu inte helt klart om fartygen förlist eller lagts dit som fyllnadsmaterial.   Eftersom vraken hamnat där under perioden då varvet var i drift kan de ha haft med den svenska flottan att göra. Kanske har de tjänstgjort som olika typer av hjälpfartyg till de större örlogsfartygen som Vasa eller det nyupptäckta Svärdet. Den här undersökningen kan ge en helt ny bild av hur flottan utrustades och organiserades under 1600-talet, säger Andréas Olsson chef för arkeologienheten på Sjöhistoriska museet.   Vid undersökningar förra året gjordes ett sensationellt fynd vrakdelar från ett fartyg med sydd bordläggning. Tekniken att binda ihop bordläggningen användes framför allt i Ryssland och Baltikum. Det är en skeppsbyggnadsteknik som forskarna vet väldigt lite om. Ytterst få vrakfynd har gjorts och inget i den storlek som de funna delarna antyder.   Vi närmar oss nu den plats där vi tror att resten av vraket ligger. Det är olidligt spännande. Men hela den här platsen är spännande. En noggrann undersökning kan ge svar på många frågor kring Blasieholmens historia. Vi står mitt i den med möjlighet att se hur folk levde och vilka verksamheter som bedrevs. Samtidigt måste vi jobba snabbt så att renoveringsarbetet kan fortsätta, säger Jim Hansson.   Följ det fortsatta arbetet på marinarkeologernas blogg!