Solig stilbildare

Det är examensdags för Båtnytts båtprojekt. Vårt grundkoncept Âprovar nu sin tredje kostym, där moderna detaljer möter klassiskt snitt.

Måtten är tagna, materialen valda och funktionerna bestämda. Med tankar om trailerbarhet, öppenhet och bekvämt boende för familjen la vi grunden för vår konceptbåt. Vi har sedan tillsammans med er läsare sytt upp två olika kostymer och dressat konceptet i dem.

Få ramar i projektet

Det fina med ett koncept är att man kan kosta på sig att röra sig utanför de ramar man själv satt upp, prova sig fram. Vi har tagit med i beräkningen att utseendet kan få syrliga kommentarer och taktiska tankar om en båt med bra andrahandsvärde har vi också lagt åt sidan.

Vi har haft en konkret grund att bygga konceptet på bekvämlighet, rymd, lättdrivenhet, låg fart och utrymme för att experimentera med tämligen oprövade framdrivningsformer och bättre utnyttjande av nygammal teknik för energiÂförsörjningen ombord.

Utifrån detta har vår konceptutvecklare Urban Södling på Levin Design gett form åt konceptet, låtit begreppet design få ta sig ett flertal uttryck. Och nu har han skapat en tredje och sista kostym att klä upp konceptet i.

Den röda tråden

Vid en första anblick uppfattas det kanske som att de tre båtarna inte har mycket gemensamt. Men vi har hela tiden, med några små variationer, arbetat utifrån vårt grundkoncept, låtit det anta olika skepnader och lyft över lyckade lösningar till nästa steg i projektet.

Vår första båt, Elis 28, var rymlig med sovplatser för fyra och hade stora ytor för umgänge, till priset av att den blev något lådformad. Vi valde också bort en trasslig kapellösning men såg till att salongen gick att öppna upp ordentligt för att få en luftig känsla i båten, vi kallar det semi-open.

I den andra versionen av båten, vi kallar den kort och gott S, frångick vi till viss del grundkonceptet men hade kvar tanken om stora ytor för umgänge, lättdrivet skrov och prioriterad boendekomfort men den här gången bara för två personer.

Konceptet flyttade in i en helt annan typ av skrov. Urban Södling sneglade i backspegeln och plockade fram en klassisk långsmal konstruktion.

I tredje och sista delen av projektet möter vi Solö. Hon har fått ärva egenskaper från andra versionen, något är vidareutvecklat och vi tar till nåder några av lösningarna från Elis 28.

Det långsmala skrovet är kvar men kapelllösningen har fått stryka på foten igen. Skrovet har den här gången fått en fyllig snipakter, vilket återigen ger utrymme för fyra kojplatser.

Vi tillber ljus och rymd. Sittbrunnens glaskupa, med inbyggda solpaneler, ger känslan av att ha himlen som tak och stickkojerna i aktern får stora rutor för att lysa upp tillvaron.

För att göra det lätt att ta sig i och ur båten har vi låtit oss inspireras av den gamla hederliga förpiksluckan, som gör det busenkelt att ta sig från ruffen til fördäck. Vi har sedan sett till att Solö kan räcka ut tungan ordentligt, så att man får en oslagbar landgång. Solös fartresurser är inte direkt skräckinjagande, det här är en båt som med elmotor ljudlöst och svallöst ska glida genom skärgården. Urban Södling har också arbetat fram en form som understryker att attityd inte behöver handla om dubbla dånande dieslar som tondövt ylar sig igenom skärgården. Det kan lika gärna vara en lätt bakåtlutad salongsbåt som sitter behagligt på baken utan att vara baktung, och som låter dig uppleva skärgården med alla sinnen där du sitter med armbågen lojt över relingskanten.

Utveckling genom återkoppling

Det har varit ni läsare och mässbesökarna i vår monter under Allt för Sjön i Stockholm som har satt oss på spåret och som till stor del har fått projektet att utvecklas på det sätt vi nu sett.

Utifrån den återkoppling vi fått kan vi se att trailerbarheten kanske inte var så viktig som vi från början trodde. Vi kan också se att det var många av lösningarna på vår första båt, Elis 28, som inte föll i god jord. Burkigheten, inspirerad av den odödliga klassikern Albin 25, var en svårsmält ingrediens och Elis badbrygga ansågs för stor och klumpig.

En gammal sanning, som vi nog får anse bekräftades i vårt projekt, är att det är svårt att snabbt vinna gehör och gillande för ett formspråk som avviker alltför mycket från det man är van vid. Och när det gäller Elis så sparkades det i vissa fall bakut. Den höga, fyrkantiga hytten, som dessutom begåvades med asymmetriska sidor och en kraftigt rundad framruta blev betydligt mer än vad de flesta klarade av.

Tack, alla ni som avfärdat och applåderat det vi gjort. Det är genom att man prövar nya idéer som utvecklingen drivs framåt och nya spännande former och funktioner får se dagens ljus. Och i det här projektet tycker vi att vi har landat i en praktisk båt som borde kunna finnas redan i dag. Vi har haft 1970-talets populära familjebåtar i åtanke under arbetets gång men höjt levnadsstandarden ombord väsentligt i jämförelse, delvis med hjälp av att utnyttja den teknik som finns tillgänglig i dag. Solö har klassiska linjer med en twist och motorisering som utmanar den rådande övertygelsen om att alla båtar måste motoriseras för 30 knop.

Med konceptets tredje stass sätter vi punkt för vår del av projektet. Men vi hoppas att båtälskare, båtkonstruktörer och producenter låtit sig inspireras till att plocka upp detaljer, initiera nya projekt och föra diskussionerna vidare på bryggor och båtmässor och att ni fortsätter ställa frågorna, söka svaren och vågar tänka fritt kring hur vi vill att våra båtar ska se ut i framtiden för att tjäna oss och naturen på bästa sätt.

Del 1. Första båten var bobar för fyra, hade stora umgängesytor, semiÂöppen hytt, lättdrivet skrov och elhybriddrift. Men var burkig ...