Gå till innehåll
onsdag 26 februari 2025
Gäst
Gäst

Skärgårdskryssarregeln 100 år

Den unika svenska Skärgårdskryssarregeln fyller 100 år nästa år, vilket kommer att uppmärksammas bland annat på Allt för sjön i mars, Sandhamnsregattan i juli-augusti och final med jubileumsseglingar i Saltsjöbaden med Internationellt SM i A22 och Europacupen i SK30.

- Med Skärgårdskryssarregelns 100-årsjubileum vill vi visa upp och påminna seglarvärlden om att skärgårdskryssarna är unika konstruktioner, som dessutom påverkat utvecklingen av segling i hela världen, säger Hans Samuelsson, ordförande i SSKF, Skärgårdskryssareförbundet.

 

Erik Salander ritade den första skärgårdskryssaren som byggdes på Plyms varv i Neglinge samma år som regeln antogs. En 30:a som fick namnet Älfvan, och hon som de flesta byggda skärgårdskryssare, seglar än i dag. Skärgårdskryssaren är en elegant och snabb båt som har byggts i över 1 200 exemplar sedan regelns tillkomst 1908. Regeln består av mått- och byggnadsbestämmelser för att skapa välseglande och beboeliga båtar med lång livslängd. Det är en av få konstruktionsregler där man ännu inte lyckats konstruera en ny båt som är avsevärt snabbare än de äldre båtarna. Detta gör att man fortfarande kan kappsegla på lika villkor med äldre skärgårdskryssare om dessa har likvärdig utrustning.

 

Skärgårdskryssarregeln, som allt så antogs 1908 och reviderades 1925, har följande nio klasser: 15, 22, 30, 40, 55, 75, 95, 120 och 150 kvm. Siffrorna anger den maximala mätta segelytan. Grundtanken är att segelytan skall vara begränsad, men att konstruktionen av skrovet skall vara fri. Det finns bestämmelser för skrovet som tar upp fem viktiga mått som påverkar en båts fart, nämligen längd, deplacement, medelbredd, köllängd och fribordshöjd. Med segelytan bestämd kan man variera skrovets storlek för att optimera detta till de seglingsförhållanden man vill att båten skall hantera bäst.

 

Många konstruktörer har ritat skärgårdskryssare under årens lopp. De mest kända konstruktörerna är Gustaf Estlander, Knud H Reimers, Harry Becker, Arvid Laurin, Erik Salander samt Knut Holm med sönerna Tore och Yngve. Historiskt sett är nog Plyms Neglingevarvet, Schelins varv i Kungsör och Pabst Werft i Berlin de varv som är mest kända för att ha byggt många utomordentliga skärgårdskryssare. Till årets jubileumsseglingar i Saltsjöbaden kommer det nybyggen i både A22 och SK30 klassen.

 

Foto: Tobias Störkle




Användar Respons

Rekommendera Kommentarer

Det finns inga kommentarer att visa



Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...