Prestandapreppad prisbomb

Flying Tiger 10 är en tiometers renodlad racer med ruggiga fartresurser och förbryllande lågt pris. Med följer dock också några halvdana detaljer.

Text & Foto: Gustav Morin

På papperet verkar den för bra för att vara sann. Det borde inte gå att få fartresurser i klass med X-35, Archambault 35 och Melges 32 för lägre pris än en begagnad Bavaria 30. Åtminstone inte om båten är genomtänkt, rejält byggd och klar att kappsegla.

Men Flying Tiger 10, som just fått en nordisk importör, lovar just detta. På undanvind kan den till och med vara snabbare än många andra kappseglingsorienterade båtar i samma storlek! Den väger nämligen mindre än hälften av till exempel Archambault 35 och X-35, men har nästan lika mycket segel.

Priset för en seglingsklar båt har pressats till cirka 610 000 kronor, genom att strunta i boendekomfort och inre finish och förlägga tillverkningen i Kina. Den amerikanske designern Robert Perry säger att den som vill utrusta båten med bekvämligheter som spoltoalett, pentry och septik- och vattentankar, kan pricka i det på tillbehörslistan. Men han menar att det ger mycket högre vikt och att kappseglarna bara ska behöva betala för det de vill ha.

Seglingsmässigt är dock de flesta godsaker inkluderade i grundpriset. Eller vad sägs om mast, bom och jättepeke i kolfiber, Dyneematampar, fock på rulle, lättviktsblock och rejäla vinschar från Harken. Därtill ett segelställ från Neilpryde med fock, storsegel och gennaker. Dessvärre är storseglet i dacron, vilket jag tycker är för enkelt på en modern racer. Frågan är om konceptet håller i praktiken. Går det verkligen att bygga en konkurrenskraftig snabbseglare för detta låga pris? Jag trotsade snö och minusgrader och testseglade vid skandinaviske agentens tillhåll utanför Helsingfors i vintras.

FRÄLSER FARTÄLSKARE

Första intrycket från bryggan är att båten är riktigt tufft designad med rak stäv, smalt förskepp och kubformad ruff. Skrovet ligger lätt i vattnet med främre delen av fören några centimeter ovan ytan. Det luktar livlighet. Det känns direkt att sittbrunnen är anpassad för aktiv segling. Den är stor med öppen akter och lösningarna är enkla men funktionella. Travaren är rejält tilltagen, fotstöden är många och sitter där de ska, och halkmönstret håller måttet. Rorsman kan själv justera häckstaget med ena handen, gajarna korsas med hjälp av block vid ruffen så att det går att trimma i lovart, det finns grov- och fintrim till storen och både rorsman och besättning kan sitta och röra sig bra. Det långa och kraftiga kolfiberpeket och den smäckra kolfiberriggen gör sitt därtill för att frälsa fartälskare, och ett par lister längs relingen i fören förenklar fördäckarens manövrar.

INTE HELA VÄGEN

Dessvärre uppdagar jag också ganska kvickt några missar: Rorkulten är lång och djärvt designad men den känns inte särskilt solid, vilket förklarar varför flera ägare bytt till en i kolfiber. Rorkultsförlängarens längd går inte att justera och fästet till kulten är undermåligt med en ranglig skruv med mutter. Jag hade också önskat att cunningham kunnat justeras från rufftaket. Nu görs det vid mastfoten. Nästa anmärkning är luckan till ruffen, som visserligen fyller sitt syfte, men vars fästen inte känns särskilt rejäla. Man ska nog passa sig för att stödja sig mot den i öppet läge. Väl uppstämd i klagosång tar jag klivet ned i ruffen och finner öppningen alltför snålt vinklad mot trappstegen. Dessa ligger också för tätt, så att bara änden av hälen får plats när man kliver ned.

Ruffen är som väntat extremt spartansk och har inte ståhöjd för normallånga herrar. Det finns två tofter i salongen, ett bord med en vask vars avrinningsrör leder rakt ut på durken, ett litet kök som inte är standard utan eftermonterats på ena skrovsidan, samt en portabel toalett som står löst i aktern och inte heller är standard. Till sist en förpik som faktiskt är ganska rymlig, men som inte har några dynor.

SPARTANSK INREDNING

Skrov och däck är uppbyggda av glasfiber med sandwichkärna. Byggmetoden är vakuumsugning, vilket ger bra styrka trots ett ganska tunt laminat, och därmed borgar för låg vikt. Finishen invändigt är dock inget att skryta över. Många skruvskallar är synliga i rufftaket, passningen på durkarna är sådär och ytorna med topcoat är få. Det är rufft och grovt och man kan synligt se förstärkningar kring vant och mantågsstöttor. Det verkar dock rejält gjort och att slutfinish saknas bryr man sig ju inte om under segling. Den minst sagt spartanska inredningen kan jag acceptera.

Det är seglingen som prioriterats och inredning är överflöd för den som bara vill segla snabbt för sina slantar. Och vill man ha dynor, toalett och bra pentry går det ju att få. Tilläggas bör att det faktiskt finns bra stuvutrymmen i tofterna, och att utrymmet längs skrovsidorna i aktern är enormt. Här kan segel stuvas, eller två höj- och sänkbara rörkojer hängas in, för den som vill havskappsegla långa distanser. Det går också att placera en dyna på durken. En anmärkning dock för att det inte finns några räcken att hålla sig i, det vill även kappseglare ha.

UTOMBORDARE INOMBORDS

I mitten av "salongen" står költrumman. Den är försedd med öglor på toppen, som fungerar som centrumlyft. Slingen tar man in genom en lucka i rufftaket. Kölen kan också vinschas upp med en specialbyggd ställning som följer med båten, vilket gör att ekipaget enkelt kan trailas eller stuvas in i en 40-fotscontainer. Det är inte heller några problem att transportera masten, då den är delbar.

En lika smart som annorlunda detalj är utombordaren som placerats midskepps. Den kan höjas upp helt från vattnet med en talja, och en lucka kan stängas under så att propellern inte påverkar hydrodynamiken. Största fördelen med detta gentemot att ha en snurra på akterspegeln, är att propellern inte tappar fästet i hög sjö. Därtill dämpas bullernivån. På testbåten satt en Tohatsu med 18 hk, vilket gav en toppfart på nästan 10 knop. På minussidan räknas att det är aningen krångligt att fylla på bränsle, då tanken sitter bakom motorn.

SÅ TILL DET VIKTIGASTE - SEGLINGSEGENSKAPERNA

Efter en kvick uträkning av vikt kontra segelyta, totalt 1 985 kg, varav 870 kg i kölen, mot krysställ på över 60 kvm och 106,8 kvm gennaker, står det klart att Tigern har grym fartpotential. Men den låga vikten och stora segelytan bidrar, tillsammans med att båten är ganska smal för att få plats i en 40-fotscontainer, också till att hon är ganska vek. Det blåser bara 2- 3 m/s när jag seglar, men så fort vi sätter gennaker och lovar till halvvind vaknar båten till liv. Den är fantastiskt lättdriven och trots att ytan knappt krusar sig bygger vi snabbt upp såpass med fartvind att GPS:en snart visar hela åtta knop.

Nu är vi bara tre man ombord och med den branta vinkeln mot vinden kränger vi en hel del. I hårdare vindar är det omöjligt att segla så brant, och på kryss uppskattar jag att minst sju man krävs på railen för att man ska vara konkurrenskraftig. Tillverkaren rekommenderar byte från genua till fock vid 7,5 m/s, men finske agenten Anssi Sallinen har seglat med sju man, ett rev i storen och full genua i 11-13 m/s och hög sjö. Han hävdar att det fungerar, även om man måste vara väldigt alert för att inte broacha.

Enligt klassregeln är maxvikten för besättningen 700 kg. Dessvärre blåser det aldrig mer än 3 m/s under mina två testdagar. Ändå får jag ett litet hum om hur båten beter sig i havssjö på undanvind, då det rullar in lite gamla dyningar när vi går för motor. Även utan segel märks direkt att båtens plana skrov och låga vikt gör att den gärna surfar med vågorna. De liksom suger tag i båten och rycker den med, samtidigt som rodret blir hyperkänsligt. Flera ägare sägs ha upplevt surfar på över 20 knop. Och jag tvivlar inte på det.

Sammanfattning: Flying Tiger är en ren racer med utmanande egenskaper men extremt spartanskt inre.

Bra: Livliga seglingsegenskaper, stor och seglingsfunktionell sittbrunn, tuff design, kolfiberrigg, lågt pris.

Mindre bra: Komfort och finish invändigt, rackig rorkult och förlängare, trång nedångslucka, för tätt liggande steg i trappan till ruffen.

FLYING TIGER 10

Längd 9,96 m

Bredd 2,78 m

Djup 2,32 m (upphissad köl 1 m)

Vikt 1 985 kg

Kölvikt 870 kg

Storsegel 37,4 kvm

Genua 23,4 kvm

Gennaker 106,8 kvm

Pris 610 000 kr (65 000 euro)

Info Återförsäljare , till flyingtiger.fi

Tillverkning till hanshengyacht.com

Rigg till cstcomposites.com