Jakten på det smartaste sättet att hålla havstulpanerna borta från båtbottnen pågår för fullt i Sverige. Forskarna i Fiskebäckskil är nära en lösning.
Just nu pågår det flera projekt i Sverige där man jobbar på att få fram miljövänliga system som hindrar påväxt, så kallad antifouling. Några preparat finns redan på marknaden, andra kommer troligen om några år. Ett av de forskningsprojekt som är på gång är Marine Paint som i våras fick 44 miljoner kronor i bidrag från Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning, Mistra, för att fortsätta arbetet med att få fram en miljövänlig färg. Förhoppningsvis ska dessa miljoner räcka för att man ska komma på hur det verksamma ämnet katemin, som håller havstulpanlarverna borta, ska binda i färgen. Katemin används i vanliga fall som bedövningsmedel inom veterinärmedicinen, men påverkar havstulpanslarven på motsatt sätt. Larvens ben börjar sprattla och den kan inte fästa på underlaget. Men hur kateminet ska bindas till färgen är alltså en svår nöt att knäcka, berättar Åke Granmo, docent och ansvarig för projektet på Kristinebergs Marina Forskningsstation i Fiskebäckskil.- Det har visat sig att just den biten är lite svår, men kemisterna som är inblandade i projektet är på god väg, säger han.
Hans doktorand Annelie Hilvarsson håller med. Det är hon som utför många av proverna nere i labbet. Där finns fullt med olika sorters havsorganismer, från kräftor och ålar till mer enkla organismer som sjöpungar.
- Vi testar miljövänligheten på många andra arter, men viss del av forskningen görs på sjöpungar, berättar Annelie Hilvarsson och pekar ner i en vattenfylld cistern. På kanten sitter ett flertal genomskinliga små trattar eller rör och vajar i vattnets rörelser. De ser inte mycket ut för världen men kan ge svar på hur organismer i havet hanterar det katemin som frigörs från färgen.
Inom Marine Paint-projektet jobbar ett tjugotal forskare från Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. På Göteborgs universitet forskar man på hur larven från havstulpanen reagerar på kateminet, på Chalmers försöker kemisterna få in kateminet i färgen.
- Det viktigaste är att det inte sker ett för stort läckage ut i vattnet. Stora fartyg vill man ju inte måla om oftare än vart femte år så färgen måste hålla. Forskningen här innefattar flera moment. Dels målade plattor som sätts ut i havet, både på västkusten och ostkusten. Och inne i laboratoriet görs studier på olika arter i akvariesystem, säger Åke Granmo.
Vi står på bryggan och Åke Granmo drar upp en lina med plattor från vattnet. Linan är helt täckt med alger.
- På sådana här små plattor målar vi färgen och sedan ser vi hur havstulpanerna sätter sig. Men snart blir det på riktiga fartygsskrov, det ska bli spännande.
PROJEKT PÅ G
På flera håll i Sverige arbetas det på att hitta sätt att förhindra påväxt på båtbottnar utan att använda gifter. Det går att urskilja två typer av projekt, de som inriktar forskningen på giftfria bottenfärger och de som arbetar med att utveckla olika ytstrukturer. Några är redan kommersialiserade.
» Ekomarine är ett av projekten som satsar på en självpolerande bottenfärg. I sommar har 70 båtar på Västkusten och Ostkusten deltagit i en studie av färgens förmåga att hålla båtbottnen ren från beväxning. Färgen ska skapa en syrefattig miljö närmast skrovytan och därmed hindra påväxt av havstulpaner och alger. - Vi hoppas att studien ska visa sådana bra resultat att vi kan börja sälja färgen redan nästa år, säger Ulf Holmström på Ekomarine. » En färg som redan finns på marknaden är självrepellerande Ecomar som innehåller peppar. Den är godkänd av Kemikalieinspektionen.
» På Tjärnö marinbiologiska laboratorium pågår ett projekt tillsammans med Uppsala universitet, där man undersöker hur svampen Geodia Baretti kan hindra påväxten av havstulpaner. Svampen själv är nämligen fri från påväxt. Forskare har kunnat isolera ämnen i svampen, barretiner, som påverkar larvens utveckling och gör det svårt för den att fästa, utan att vara giftig. - Vi vill observera naturen och se vad som händer, och om det går att utveckla ämnet vidare, säger professor Lars Bohlin från Uppsala universitet.
» Eco-Coating var ett projekt som fick mycket uppmärksamhet för några år sedan. Birgit Swenson Nyberg lyckades kombinera nikotin tillsammans med selen, som i sin tur förhindrade påväxt vilket studier på Tjärnö visade. I dag ligger projektet på is eftersom det saknas vidare finansiering. - Det är svårt att få pengar när man är en enskild innovatör och slåss om bidrag med universiteten, säger Birgit Swenson Nyberg.
» CoatZyme är en dansk bottenfärg som innehåller enzymer. Enzymerna frigörs och bildar en slemmig hinna som havstulpanerna har svårt att fästa vid.
» Forskare vid Lindköpings Universitet tar hjälp av nanotekniken för att skapa ytstrukturer som håller havstulpanlarver och andra organismer borta. Man provar även kemiska strukturer som kan vara laddade på olika sätt. Deras forskning ingår i ett större EU-projekt, AMBIO. - Inom tre till fem år hoppas vi kunna presentera vår metod. Vi gör all utvärdering utomlands i och med att det är ett EU-projekt, säger professor Bo Liedberg från Linköpings universitet.
Text: Teresa Innocenti
Foto: Anders Værneus
Rekommendera Kommentarer
Det finns inga kommentarer att visa
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Skapa ett konto
Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!
Registrera ett nytt kontoLogga in
Medlem på maringuiden.se? Logga in här.
Logga in nu