Kolla riggen

Har din segelbåt mer än 20 år på nacken är det hög tid att se över riggen, för nu faller snart 70- och 80-talsriggarna för åldersstrecket. Men det behöver inte vara kört. Läs tipsen från Sveriges ledande riggexperter.

Hur hårt den stående riggen, alltså stag och vant, har slitits är förstås individuellt och beror på hur båten har använts. Har den seglats i skyddade vatten eller långa sträckor över öppet hav? Har masten fått pumpa mycket i vresig sjö eller har den haft en behaglig tillvaro i smult vatten? Har den varit korrekt ansatt? Det finns trots allt några tumregler för livslängden men även här varierar det. Långfärdsseglarna brukar räkna med cirka 40 000 distansminuter och Mats-Uno Fredrikson på Seldén Mast nämner 35 000 som normal livslängd.

- Baserat på våra erfarenheter från ostkusten bör man redan efter 20 år eller 25 000 distansminuter ta sig en funderare, säger Sten "Knotan" Tellander på Benn's Mast & Båttillbehör. Oavsett den beräknade livslängden bör man varje höst se över riggen och kolla om det finns några kardelbrott på vant och stag. Det gör man genom att böja lite på vajern intill ändstycket. Det är där kardelbrotten normalt uppstår och vanligen dessutom inne i själva ändstycket. Det är därför man ska böja något på vajern, så att den avbrutna kardelen visar sig. Om man hittar ett kardelbrott är det bara att byta ut vantet. Men byt då även motsvarande på andra sidan, eftersom de har utsatts för samma belastning. Vanlig 19-trådig vajer är fortfarande lättast att få tag på.

Rullsystemet svårt att kolla

Om man har köpt en begagnad båt med rullfockssystem så vet man i regel inte om den förra ägaren har bytt förstagsvajern. Det går heller inte att kontrollera eftersom vajern inte går att komma åt. Det har hänt att förstagsprofiler av metall har slitit ut förstaget, men de som har bytt till till exempel Furlex behöver dock inte oroa sig, där inkluderades förstaget i systemet. Vid förvaring ska rullfockssystemet förvaras så att vatten inte samlas i profilen. Detta för att förhindra frostsprängning. Själva masten, aluminiumröret, kontrolleras så att inga sprickor har uppkommit vid vantspridarfästena eller vantinfästningarna. En liten spricka i masten behöver inte vara detsamma som byte av mast, vilket kan vara en tröst. Riggverkstaden kan faktiskt laga ganska mycket. Om till exempel infästningen för själva spridaren har gått av, kan man byta ut även ett svetsat vantspridarfäste om det är helt i övrigt. Men att svetsa fast nya beslag är uteslutet eftersom masten försvagas om den upphettas.

Många 30-34-fotsbåtar från slutet av 1970-talet och början av 1980- talet har 7 mm vant med hakändstycke som sitter i en hakplåt som har visat sig kunna spricka rakt av. Den förbättrade modellen av hakplåten har tjockare gods som dessutom omsluter hela öppningen. Hakplåten, som sitter på in sidan av masten, kontrolleras genom att man lyser med lampa genom hakplåten på andra sidan masten. Även vissa 6 mm vant kan ha dessa problem. Över huvud taget gäller att hakändstycke och hakplåt ska komma från samma till verkare och vara avsedda att fungera ihop. Även dimensionerna på hakändstyckena har ökat. När utvecklingen tar en riktning som riggkonstruktören inte kunde förutse uppstår lätt följdproblem. Ett sådant exempel är de genomgående lattorna i storseglen. - På undanvind ger de genomgående lattorna en belastning på lä vantspridare, vilket konstruktören inte räknade med, förklarar Per Skoglund på Benn's. I ett konventionellt storsegel viker sig segelduken vid spridaren, men här trycker den fram hela spridaren. Om det då bara sitter en sprint i spridaren, vilket var vanligt förr, kan spridaren pressas fram och tillbaka tills den spricker i framkanten. En annan trend som har ökat risken för riggproblem är rullfockarna. Här är det kritiska vinkeln mellan förstaget och fockfallet. Om vinkeln är för liten riskerar fallet att följa med när seglet rullas in.

I bästa fall slutar man rulla in när motståndet blir för stort. I värsta fall kan förstaget vridas av när man försöker rulla in seglet trots att det tar emot. Botemedlet är en bygel som monteras på masten och säkrar att vinkeln mellan fall och förstag är cirka 10 grader. Se också upp med spinnakerfallet, som även det kan följa med när förseglet rullas in. Bäst är att dra tillbaka spinnfallet till masten när det inte används. Bruket att lämna masten på under vintern torde rimligen påverka riggens livslängd, men några dramatiska resultat av det har inte synts ännu. Eftersom båten står stumt uppallad, kan den inte som i vattnet ta upp kraften i byarna genom att vagga från sida till sida. Belastningen på båt och rigg ökar. Om man av missriktad omtanke om riggen slackar på vanten så gör det bara saken värre. Lastväxlingarna ökar liksom förslitningarna. - Jag ser ingen som helst anledning att slacka på riggen under vintern, säger Mats-Uno Fredrikson. Den stora risken med att lämna masten på under vintern är enligt riggexperterna att man glömmer att kontrollera den på våren då man normalt mastar på. Det är ju också betydligt svårare att tvätta riggen när den står där på båten. Att smutsen får fäste i såväl mast som stående och löpande rigg är helt klart. Och att smutsen till våren hamnar på seglen är lika säkert. Fördelen med att lämna masten på, förutom att slippa besväret med av- och påmastning, är att risken för hanteringsskador på masten minskar. Men även den som låter masten stå kvar bör i alla fall vart tredje år ta ner den för en noggrann inspektion.

Sätt an riggen rätt

Seldén ser ingen skillnad i förslitningen mellan masthead- och partialrigg, men Benn's har noterat att partialriggade båtar med svepta spridare drabbas av flest haverier. Toppvanten ska sättas an lite hårdare på en partialriggad båt. Det handlar om 20-25 procent av brottlasten jämfört med 15-20 procent på den mastheadriggade. Hur man går tillväga kan man läsa i Seldéns utmärkta skrift Råd och tips. Det är för övrigt betydligt vanligare med för löst än för hårt spända riggar, men man ska akta sig för att överkrumma masten. För att kontrollera spänningen av riggen under säsongen finns det i dag riggspänningsmätare som kostar 500- 1 000 kr beroende på vantdiameter. Det är en pryl som man lämpligen köper tillsammans med några kompisar eller delar på i båtklubben. Spridarna ska peka något uppåt. Vinkeln mellan vant och spridare ska vara densamma över och under spridaren.

- Jag har aldrig hört talas om ett rigghaveri som berott på felinställda vantspridare, kommenterar Per Skoglund. Här verkar det finnas goda marginaler med tanke på alla spridare som pekar lite hur som helst. När man ändå ser över sin stående rigg kan den löpande riggen samtidigt få del av omsorgen. Nu utgör den i och för sig inget dolt problem; när en kardel gått av i ett fall brukar blodvitet inte vara långt borta. Det är populärt att byta till lätta tågvirkesfall, men vajer-tågvirke fungerar och håller fortfarande bäst på gamla riggar. Tågvirkesfall slits mest i toppen vid trissan, medan vajer-tågvirke slits mest vid avlastaren på däck. Den som vill byta till tågvirkesfall bör kontrollera om det finns vassa kanter i masttoppsbeslaget och att trissan klarar det bredare tågvirket. Det räcker visserligen med tunt tågvirke styrkemässigt, men det finns inga lämpliga avlastare för små dimen sioner.

Riggarens råd

? Behåll kvittot om du har bytt stående rigg så att inte försäkringsbolaget

gör för stort avdrag vid en eventuell skada.

? Det finns ingen standard för riggar. Samma båttyp kan vara försedd

med rigg från olika leverantörer. Fotografera eller mät upp din rigg

inför kontakten med riggverkstaden.

? Var uppmärksam på galvanisk korrosion. Lacka baksidan på rostfria

beslag innan du monterar dem mot aluminium. På skruvar används

särskilt medel.

? Blanda aldrig olika delar av vantskruvar. Gängorna får sin egen

"DNA". Smörj gängorna med vantskruvsolja som tål högt tryck.

Checklista till hösten

? Vant och stag. Böj på vajern vid ändstyckena och leta efter

kardelbrott.

? Masten. Leta efter sprickor, särskilt vid vantspridarfästena och

vantinfästningarna.

? Hakändstycken. Lys med lampa från andra sidan masten och leta

efter sprickor. Kontrollera att hakändstycke och hakplåt passar

ihop.

? Spridare. Leta efter sprickor.

? Löpande rigg. Passa på att kontrollera fallen när du inspekterar

masten. Leta efter kardelsbrott på vajer-tågvirkesfall.

Text & foto: Jan Zander