Det finns några böcker i mitt bibliotek som jag inte skulle klara mig utan. Böcker som gör mitt dagliga veteranbåtsarbete lite enklare. Böcker som helt enkelt är ovärderliga för mig att slå i när jag skriver och forskar kring våra gamla båtar. Jag har plockat fram mina viktigaste titlar. De som används nästan dagligen och som jag varmt rekommenderar dig att försöka hitta i antikvariaten eller låna hem från biblioteken. De är idag svåra att hitta. Men har du tid och ork så går det. Och det är garanterat mödan värt. Så varsågoda. Här kommer de - en presentation av guldkornen i mitt bibliotek.

1.

Ett till synes oansenligt häfte, tryckt i svartvitt. Men så otroligt rikt illustrerat. Konstruktören Gideon Forslund tryckte det som en blandning av reklamkatalog för de egna produkterna och en hjälpreda för vilsekomna båtspekulanter. I det lilla häftet finns en mer eller mindre komplett samling av Giddes 1920- talsproduktion. Från de minsta små passbåtarna till större dubbelruffade båtar, motoryachter och husbåtar (!). Publikationen blir ännu mer värdefull eftersom ytterst lite av Giddes ritningsproduktion finns bevarad till eftervärlden.

2.

John Nerén var en av de absolut flitigaste motorjournalister Sverige har haft. Ur hans penna strömmade orden och blev till värdefull information för oss historiker. Ett av hans viktigaste verk var den motorencyklopedi som han gav ut 1927. På nära 800 sidor listar han mängder av uppslagsord med koppling till Sverige och den svenska motorbranschen. Här finns framstående personer, stora och små uppfinningar, tekniska lösningar, tillverkare samt mycket, mycket annat matnyttigt att frossa i.

3.

1965 var Ruben Östlund 74 år gammal. Sålunda en nestor inom den svenska motorbåtsindustrin. Av hans penna hade det skapats mängder av vackra och uppseendeväckande båtar. Men den (pennan alltså) hade genom åren också varit mycket livaktig i debatten för moderna och effektiva konstruktioner. Östlund hade också gjort sitt för att sprida sin kunskap i bokform. Första boken kom redan 1927, följd av ytterligare en på 1950-talet samt slutligen Motorbåten 1965. Boken är pedagogisk och förklarar från grunden hur en motorbåt ritas, slås ut samt byggs. Idag är den till stor glädje för oss som renoverar en klassiker. Och som »från rätt håll« vill förstå hur båten en gång blev till. Boken går att använda som hjälp vid renovering även tack vare bra illustrationer och Ruben Östlunds pedagogiska skrivsätt.

4.

I begynnelsen av 1920-talet började motorbåten så smått nå ut till en bredare publik än de besuttna. Sålunda ökade också avsättningen för ett bokverk i ämnet motorbåtar. Först ut blev Gideon Forslund, som i sina böcker »Om motorbåtar « berättar om motorbåtens väsen, konstruktion och nytta. För oss historiker ligger böckernas största nytta i alla de illustrationer som de är smyckade med. Självklart mestadels från författarens egen produktion, men även mycket från konkurrenter i branschen. Trots den gemensamma titeln är det två helt separata böcker med eget innehåll och nyskrivna texter. Två måsten att ögna igenom på jakt efter båtens historik.

5.

Ingen forskning utan tidskrifterna. Tidningen Rodret lanserades 1933 och dog sotdöden vid krigsutbrottet 1939. Drivande kraft bakom tidningen var Stockholmsdirektören Ingvar Rosenlund, som listigt gjorde Rodret till Saltsjö-Mälarens Båtförbunds egen tidning. Tidningen är fylld av nyheter - stora och små. Men kräver en noggrann genomläsning för att alla matnyttigheter ska komma i dagen. För dig som söker historik på en 1930- talsbåt är Rodret ett måste.

6.

Sveriges äldsta motortidning som idag för en tynande tillvaro. Annat var det före 1920 då den som Kungliga Motorbåt Klubbens organ fylldes med matnyttigheter för båtfantasten. Kunniga skribenter intervjuade konstruktörer och varvsgubbar, skrev om nya båtar, snappade upp skvaller, refererade alla årets tävlingar samt levererade alltsammans i smaklig och lättfattlig artikelform. Svensk Motortidning ska avnjutas, läsas noggrant och kopieras flitigt. Speciellt för den som äger en båt från 1920-talet.

7.

Kungliga Motorbåt Klubben (KMK) och det dito Kungliga Segelsällskapet (KSSS) har under alla år haft den synnerligen goda vanan att ge ut en årlig matrikel. En komplett medlemsrulla redovisas tillsammans med en mycket matnyttig lista på medlemmarnas registrerade båtar. Bland mycket annat redovisas här ägare, byggnadsår, båtnamn, storlek, varv och motor. För att få ut mesta möjliga av dessa vid första anblicken dötrista listor, krävs tålamod parat med en lagom dos Sherlock-hjärna. Men är du trägen och inte ger upp, ger arbetet ofta resultat. För tusentals är de båtar som genom åren har passerat dessa två klubbar. Och kanske så även din.

Text och foto: Anders Værnéus