I lagens namn - Kappsegling

Det var en minut kvar till start och båtarna samlades kring startlinjen. Här gällde det att segla strategiskt, komma iväg först och få fri vind. Enskrovs-båtarna hade redan startat. Nu var det katamaranernas och trimaranernas tur. Det blåste ca 8 m/s vilket fick båtarna att komma upp i farter över 20 knop. - Pang! Startskottet avfyrades och båtarna forsade över startlinjen i rasande fart. Det var trångt och det hojtades friskt: - Hallå! Styrbord! Flytta på dig! Protest!!! Båtarna seglades elegant och med stor precision. Det var vackert. Men denna kappsegling skulle inte få ett vackert slut. Bland deltagarna fanns skepparen Tobbe som seglade en 30-fots trimaran helt och hållet tillverkad i kolfiber. Det var en fullkomligt grym kappseglingsmaskin. Den passade Tobbe bra för han var också grym. Tobbe hade bara ett mål och det var att vinna, till varje pris. Och priset blev högt. Tre kollisioner och två totalhaverier senare lyckades Tobbe majestätiskt segla över mållinjen som segrare. En riktig knockout-seger. Den första kollisionen inträffade strax efter starten. Tobbe var upphinnande och seglade rätt över en mindre katamaran (A) som sjönk som en sten.

Besättningsmännen återfanns några timmar senare rejält nedkylda. De var inte i skick att delta i några protestförhandlingar. - Sikken tur att jag körde på dem ordentligt. Annars hade jag nog fått en protest på halsen, tänkte Tobbe. Den andra kollisionen ägde rum med en deltagande båt för styrbords halsar som hade avbrutit tävlingen (. Tobbe kom för babords halsar. Han hojtade och försökte utan framgång få den andra båten att väja. Tobbes trimaran körde rätt in i den andra båtens roder som med ett kraftigt brak lyftes av akterspegeln. - Sikken idiot, och vad ska han med ett roder till om han ändå inte använder det, muttrade Tobbe. Strax före målgång kolliderade Tobbe med ytterligare en båt © som över huvud taget inte var med i kappseglingen. Fritidsbåten seglade för styrbords halsar och Tobbe kom för babords halsar.

Tobbe hojtade även denna gång: - Flytta på dig bonnj-vel, vi kappseglar! På fritidsbåten satt dock en minst lika elak skeppare vid rodret som svarade: - Jag skiter väl i om ni kappseglar! Det krasade obehagligt när Tobbes trimaran skar in i fritidsbåtens förskepp. Fritidsbåtskepparen spottade och svor från sin sakta sjunkande båt. - Det här kommer att stå dig dyrt, ropade fritidsskepparen. Båten B lämnade in en protest mot Tobbe och begärde dessutom ersättning för det trasiga rodret. Protestkommittén kom fram till att B var skyldig att hålla undan enligt kappseglingsreglerna (KSR) 3 och 22.1. KSR 22.1 lyder: "En båt som inte kappseglar får inte störa en båt som kappseglar om det finns rimlig möjlighet att undvika det". Protestkommittén valde att inte uttala sig angående ersättningsfrågan. B gick därför till domstol med sina ersättningsanspråk. Domstolen ansåg att utgångspunkten för bedömningen av ansvaret för kollisionen är de internationella sjövägsreglerna som fastslår att babordsbåt ska hålla undan för styrbordsbåt.

Men eftersom båda båtarna deltagit i samma kappsegling anses de sinsemellan ha avtalat att kappseglingsreglerna ska gälla. Enligt dem ska B hålla undan. Domstolen fann därför med stöd av KSR 3 och 22.1 att B var huvudansvarig för kollisionen och ogillade därför B:s ersättningsanspråk. Tobbe log spefullt när han fick detta besked. Skepparen på båten C gick också till domstol mot Tobbe. Denna gång hade Tobbe ett självförtroende lika stort som Atlanten. Men när Tobbe läste domen satte han kaffet i halsen. Domstolen hade dömt Tobbe att betala 250 000 kr till C i skadeståndsersättning. C deltog över huvud taget inte i den aktuella kappseglingen. Därför fann domstolen att C och Tobbe inte hade något avtal om att kappseglingreglerna skulle gälla mellan dem. KSR 3 och 22.1 var inte tillämpliga. Ansvaret bedömdes enbart efter de internationella sjövägsreglerna.

Enligt dem var Tobbe helt klart väjningsskyldig. Tobbe riskerade även åtal för vårdslöshet i sjötrafik. Illa tilltygad av sina motgångar ringde Tobbe genast till de två nedkylda besättningsmännen och erbjöd dem en kopp varm buljong och plats som permanent besättning på sin båt. Besättningmännen blev så glada över erbjudandet att de glömde att begära ersättning för sin förlorade båt. - If you can't beat them, join them, tänkte Tobbe. Å snipp, snapp, snut så var sagan slut.

Text: Johan Ramberg