I lagens namn - Bubbeltrubbel

Den 3 november år 1916 sänkte en tysk ubåt den svenska tvåmast ade galeasen Jönköping utanför den finska kuststaden Rauma. Officiellt var Jönköping lastad med 96 ton rälsjärn, men i själva verket skeppades smuggelsprit till den ryske tsaren Nikolaj II. Ombord på galeasen fanns nämligen rödvin, konjak och champagne "Goût Americain" av årgång 1907 från tillverkaren Heidesieck i Riems. Galeasen Jönköping hamnade dock på Östersjöns botten med sin värdefulla last, 64 meter under vattenytan. Nikolaj II fick därför aldrig tillfälle att njuta dessa drycker innan bolsjevikerna avrättade honom och hans familj 1918. Sommaren 1998 bärgades Jönköping och ca 2 400 flaskor kunde hämtas från havets botten.

Champagnen smakade utmärkt enligt den franska vinmyndighetens experter. Tydligen var det inte så dumt att förvara flaskorna nedsjunkna i Östersjöns lera och 4- gradiga becksvarta vatten. En del av champagnen såldes senare på Christie's auktion i London för ca 32 000 kronor per flaska. "Dry, cold, but certainly not free. Bärgningen av galeasen Jönköping blev en spännande "thriller" och en hetsjakt mellan olika bärgningsteam. Två svenska dykare, Claes Bergvall och Peter Lindberg, hittade vraket den 1 juli 1997. I sökandet efter vraket hade svenskarna disponerat fartyget Zaritsa Alexandra som ägdes av det finländska bolaget Österled KB. Samarbetet mellan det svenska teamet och Österled KB upphörde dock under sommaren/hösten 1997. Österled KB låg kvar med sina fartyg vid vrakplatsen, och på vintern 1998 bärgade Österled KB på egen hand ett antal champagneflaskor.

Det svenska teamet blev fly förbannade och hävdade att de hade ensamrätt till bärgningen. Bakom Österled KB stod den finske affärsmannen, Peter Fryckman, som sa att han hade rätt till lasten eftersom en del av den tillhörde hans farfars far. Österled KBs fartyg Tutka och Zaritsa Alexandra bevakade vraket och la sig i vägen för det svenska teamets bärgningsplaner. "Jag skjuter skarpt mot svenskarna om de dyker efter lasten", hotade finländaren i dagspressen. Den 3 juli 1998 fann dock en finsk domstol att det var det svenska teamet som hade rätt att bärga lasten. Domstolen förpliktade Österled KB att omedelbart avlägsna sina dykare, fartyg och anordningar från platsen. Den finska polisen åkte genast ut till Österled KBs fartyg och informerade dem om beslutet. Trots detta låg Tutka kvar på platsen. Det svenska teamet hade för egen del hyrt bärgningsekipaget "Pernille Diver" som var utrustat med en lyftkran. Detta var förstås inte gratis och svenskarna ville inleda bärgningsarbetet så fort som möjligt.

Den 4 juli 1998 ingick därför C-star (svenskarnas bolag) ett avtal med Österled KB som i korthet gick ut på att Tutka skulle flyttas från platsen. I gengäld skulle C-star betala vissa omkostnader till Österled KB och utge ersättning med 25 % av den totala försäljningsvinsten av det bärgade godset. Sagt och gjort, Tutka flyttades och bärgningsarbetet kunde slutföras. Galeasen Jönköping bröt vattenytan den 24 juli 1998 och lasten bärgades. Konjaken och rödvinet hade dessvärre blivit förstört av sjövattnet, och galeasen Jönköping var i alltför dåligt skick för att det skulle löna sig att ta upp henne. Jönköping dumpades därför och ligger nu återigen på botten av Östersjön. Champagnen var dock värdefull och om denna har det nu även blivit ett sjöslag inför de svenska domstolarna. Österled KB stämde nämligen svenskarna på den avtalade ersättningen och begärde dessutom att domstolarna skulle fastställa att svenskarna var skyldiga att betala 25 % av försäljningsvinsten av bärgningsgodset. Svenskarna hävdade att avtalet var ogiltigt. Det tyckte inte domstolarna. Österled KB vann såväl i tingsrätten som i hovrätten. Men, detta sjöslag slutar förmodligen inte här. För att kunna räkna ut det belopp som Österled KB har rätt till måste ju försäljningsvinsten fastställas, och den vinsten är nog lika grumlig som det bottenslam i vilket de dyra dryckerna har mognat.

Text: Johan Ramberg