I kölvattnet - Alghotet

Giftiga cyanobakterier även kallade "alger" har ställt till problem för Östersjöns båtfolk i sommar. Lokala båthandlare i Nynäshamn rapporterade om motorbåtar som fått stopp i motorns kylkanaler på grund av den slemmiga sörjan. En hund i trakten misstänks ha avlidit på grund av att den druckit av algsörjan med leverskada som direkt påföljd. Algblomningen omfattade nästan hela Östersjön och sträckte sig från Blekinges yttre skärgård ända upp mot Stockholms skärgård. Gotland och Öland drabbades svårast medan skärgårdsområden kring Åland och Finland klarade sig hyfsat. På Ön kändes det som om vi utsattes för en attack av onda varelser från rymden. De annars så badvänliga vikarna med klart vatten förvandlades på några timmar till en grönblå soppa som dessutom luktade illa. Mysingen antog en grön färg och gröna stråk av alger drog in från syd. Jag har vistats regelbundet i skärgården sedan 1940-talet men aldrig upplevt något liknande. Att vattnet "blommade" i augusti kunde hända men aldrig så tidigt och så mycket. Frågan är om båtlivet någonsin utsatts för ett större hot än sommarens algblomning i Östersjön.

Att vistas i båt förutsätter med automatik rent vatten, ungefär som att solen går upp varje morgon. Är nu denna tid förbi? Cyanobakterierna, som trivs bra i varmt vatten, är encelliga organismer som kräver massor av fosfor för att kunna utvecklas i den omfattning de gjorde i somras. Att just Östersjön drabbades så svårt kan bero på att stormar förde in saltare vatten från Kattegatt och då rörde upp fosforrika skikt från Östersjöns botten. De flesta experter anser att fosfor är en av orsakerna till de blommande cyanobakterierna. Vi svenskar släpper ut ungefär ett kvarts kilo fosfor per person och år. Den största källan till fosforföroreningar är bönderna runt Östersjön med sitt plöjande och gödslande av jorden. Utsläppen av kväve sägs också stimulera tillväxten av cyanobakterier. Kvävet gynnar också andra alger som döda faller ner till sjöbotten och kväver allt liv och orsakar att fosfor frigörs från bottnarna. Fosfor som sedan stimulerar tillväxten av de giftiga cyanobakterierna. Kväve kommer också från toaletter och förbränningsmotorer.

Direkta, orenade utsläpp från båttoaletter är en av orsakerna till utvecklandet av cyanobakterier. Fosfor finns nämligen i människans avföring. Riktigt ruskigt med sommarens cyanoattack är misstanken om att nervgiftet BMAA finns i de blommande bakterierna. Forskare vid Stockholms universitet har undersökt denna förekomst och nästan alla av de 30 undersökta arterna innehöll detta nervgift. BMAA har satts i samband med sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Sverige har byggt många reningsverk under senare år som delvis renar avloppsvattnet från fosfor innan det släpps ut i Östersjön. Denna till synes miljövänliga rening har inte nämnvärt påverkat förekomsten av cyanobakterierna. Forskarna är inte eniga om hur detta allvarliga alghot mot Östersjön ska hanteras. Några forskare anser att Sverige ska sluta rena avlopp från kväve och i stället försöka nedbringa utsläppen av fosfor från de cirka 80 miljoner människor som bor runt Östersjön. De flesta forskare anser att utsläppen av både kväve och fosfor måste minskas till ett minimum för att Östersjön ska räddas, och fortsättningsvis kunna erbjuda oss rent vatten av bada i. Vad kan då vi båtmänniskor göra för att hjälpa Östersjön?

Båttoaletter som går direkt ut i havet bör inte användas. Fosforfria tvättmedel och miljötoaletter är att rekommendera. En minskning av konsumtionen av kött och att välja kött från djur som betar i hagar och vildmark är en möjlighet. Minska på bil- och flygplansåkandet är en annan. Det sämsta vi kan göra är att sticka huvudet i sanden och hoppas på att sommarens dramatiska algblomning blåser bort när vattnet blir kallare. Årets dramatiska attack av cyanobakterier är ett tecken på att Östersjön befinner sig i ett bedrövligt tillstånd. Ett tillstånd som är ett allvarligt hot mot båtfolkets hittills självskrivna sommarparadis.

Text: Anders Öhman