Framtidens beväxningsskydd

Bra alternativ till de giftiga bottenfärgerna låter vänta på sig. Vi bad 14 besökare på mässan Allt för sjön att sia om framtiden. Hur håller vi båtbottnarna fria från påväxt om 10-20 år?

Nanoteknik handlar om att studera och manipulera materien på atomär nivå. En nanometer, nm, är en miljondels millimeter. Med hjälp av tekniken försöker man skapa nya ytor som ska hålla havstulpaner, alger och musslor borta från båtskroven.

Kateminer är en grupp ämnen som är mest kända i samband med veterinärmedicin, som sömnmedel för hundar och katter. I mycket små mängder verkar kateminerna avskräckande på havstulpanlarverna,

som inte vill fästa på underlaget utan simmar vidare.

Bo Wernlundh, marknadschef på International Färg AB.

Då har vi miljövänliga, giftfria, väldigt bra färger. Jag tror att man målar botten fortfarande och att man har kommit förbi de här med koppar och tenn. Tvätten är en bra men naiv tanke. Tyvärr klarar vi inte att täcka Sveriges kust från Haparanda till Strömstad. Möjligtvis kan man ha en tvätt på Bullandö eller Björlanda Kile i Göteborg där det ligger 3 000 båtar. Det är svårt för en innovatör att komma in på den svenska marknaden med en ny bottenfärg. Det kostar så fruktansvärt mycket pengar i avgifter, tester och bevis till Kemikalieinspektionen, KEMI. Men jag ser en klar attitydförändring. För fem år sedan ruskade min generation på huvudet och sa att vi måste ha giftbottenfärger. Nu har vi en ny ung generation med barn på armen som har en helt annan syn på det här. De står ut med lite beväxning i vattenlinjen för att naturen ska må bättre.

Janne Loffe Karlsson, aktuell med filmen Göta kanal 2.

Jag tror att man skulle kunna köra med ultraljud. Som man gör när man tar bort tandsten. Det kunde fungera ungefär som när man kör av båten med högtryckstvätt. Jag föreställer mig att det skulle vara väldigt miljövänligt. Det var vad jag kom på just nu. Slår idén vill jag ha royalty (skratt). Skulle det bli en för dyr apparat kan man tänka sig att varvet eller båtklubben har en sådan som man får hyra in sig på. Så kan den ambulera, ungefär som i Frankrike, där de har rätt att bränna hemma, vin och fruktvin. Där finns kommunala destilleringsverk som åker runt i byarna. Det kommer till exempel på en onsdag, och då kommer alla bönderna med sina dunkar. Ultraljudsapparaten kunde fungera på samma sätt. På till exempel onsdag kommer den till Årsta båtklubb och på torsdag till Lidingö.

Dick Tillberg, miljökonsult.

Små båtar drar man upp på land. Själv har jag båten i garaget. Men har man inte den möjligheten finns båtlyftar för lätta båtar. Och så har man lärt sig knep för hur man själv tippar en stor segelbåt, så att man kommer åt med en borste. Det är också nödvändigt att Sjöfartsverket får en utvecklingsfunktion, att visa upp ny teknik, så att inte marknaden och tillverkarna måste göra hela jobbet. Samhället måste hjälpa till i sådana här känsliga och svåra frågor.

Barbro Romilson, Forum för levande historia.

Jan Gedeborg, slöjdlärare och båtbyggare.

Småbåtarna tar man upp på trailer och kör hem till sin tomt. Så fler ramper behövs, speciellt i Stockholmstrakten. Tar man hem båten är man också säker på att man har kvar grejorna. Och så sparar man kostnaden för bottenmålningen.

Pelle Petterson, Sveriges bäste seglare genom tiderna.

Det är bara att hoppas att man forskar fram något som är användbart, tillåtet och miljövänligt. Jag har inte provat alla nya färger, men jag har ännu inte hittat någon som funkar. Jag tror i alla fall inte på något som ingår i byggmaterialet. Jag har svårt att se att polyestern eller epoxin ska innehålla något från början när man gör bottnarna. Jag räknar med att det fortfarande är något man målar eller stryker på. Jag tror att det kan vara svårt att få båtbottentvättar så tätt efter kusterna som skulle behövas. Och som kan ta emot alla typer av båtar. Men jag var med som examinator på ett jobb på Högskolan för Design i Göteborg. Där hade en kille kommit på en robot som tvättade bottnen, som man kunde styra uppifrån båten. Hur långt borta i tiden den ligger vet jag inte, men den var intressant.

Anders Wissler, Sjöfartsverket, arbetar med säkerhetsfrågor kring båtolyckor. Snart också med marknadskontroll av CE-märkningen.

Om tio år kommer man att spola av båtarna och förvara dem uppe i luften. Nuförtiden ligger ju båten i vattnet väldigt mycket i onödan. Man lägger i den i maj, men börjar använda den efter midsommar. Sedan slutar man använda båten i mitten av augusti men tar upp den i oktober. Om 20 år tror jag att det finns båtbottnar som man inte behöver göra rent. Kateminerna*, som har utvecklats i ett antal år redan, tror jag inte ligger så många år bort. Nanotekniken** borde på något sätt göra nytta också. Det finns ju självrenande fönster, varför inte självrenande båtbottnar.

Erik Rådström, ansvarig för båtmässorna på Stockholmsmässan.

Vi har fått fram en färg som visar sig vara ofarlig för miljön. Och det kan mycket väl vara de färger vi har i dag. Då har man forskat fram om de verkligen är farliga eller inte.

Håkan Pettersson, konstruktör på Anytec.

Motorbåtar kör man nog i tvättar. Men med segelbåtar är det problem. De måste man nog lyfta och högtryckstvätta. Färgerna kommer att förbättras, för de kommer vi inte klara oss utan.

Gustaf Otto Douglas, som säljer båtbottentvättar. För närvarande finns fyra tvättar i bruk i Sverige.

Jag tror att vi har lärt oss att vi faktiskt kan göra det själva för hand när vi simmar runt båten. När inte det är möjligt tvättar man bottnen med mekaniska metoder, i vattnet. Man åker till mina tvättar - eller konkurrenternas. Jag är övertygad om att det kommer fler bottentvättar när marknaden vaknar. Det är som när biltvättarna kom på 50-talet. Först var det motstånd, nu har vi dem över allt. I stället för färg har man bara gelcoaten eller målar på med epoxy som håller hela båtens livslängd. Sedan åker man och tvättar vid behov.

Magnus Härenstam, aktuell med filmen Göta kanal 2.

Man kanske hittar någon kemisk produkt som inte förstör vår miljö. Kanske hänger borstar längs kajerna vid alla gästbryggor. Eller så får vi ta oss an båten själva med våra piassavor. Själv gör jag ingenting under säsongen. Det låter jag varvet göra under vinterhalvåret. Det räcker. Jag är inte i behov av de där oerhörda fartresurserna.

Mats Hedin, miljöinspektör på Nacka kommun.

Möjligen använder man båtbottentvättar i större utsträckning. Det verkar inte finnas något alternativ egentligen. Eller så börjar man ta upp båtarna mer på land och spola av dem med högtryckstvätt.

Kristina Arvidson Fyrberg, tandläkare.

Jag tror inte att det är något problem om 10-20 år. Då har man kommit fram med helt nya material som stöter ifrån påväxt. Polymerteknologin kommer att gå fram rätt snabbt nu. Strukturen i byggnadsmaterialet räcker alltså.

Marie von Essen, controller.

Jag tror att man använder borsten vid stranden. Det är det bästa. Men alla kommer inte att göra det utan måla båtbottnen, men med de nya bra miljövänliga färgerna som kommer.

Av Åsa Bonthelius