Båtbyggartävlingen utmanar framtidens båtbyggare

Det är sjätte året som Båtbyggartävlingen på Båtmässan i Göteborg genomförs. Tävlingen har blivit en rekryteringsplanka för de elever som genomgått den treåriga båtbyggarlinjen på gymnasiet. En av de som initierat arbetsmomenten i tävlingen och tillika jurymedlem under alla år är Christoph Rassy. Han menar att hantverksyrket inom båtindustrin måste bli ett attraktivt förstaval när man söker till gymnasiet, för att få ett roligt, intressant och speciellt framtidsjobb.Vad betyder Båtbyggartävlingen?

- Den betyder oerhört mycket. Det betyder helt enkelt att vi kan se om det som skolorna lär ut, är det vi behöver i den här branschen. Sedan vill vi ju värva duktiga människor till yrket som sådant. Därför tycker jag det är lämpligt att ha tävlingen i samband med den pågående båtmässan, som många gånger är ett tillfälle där folk kommer mycket nära inpå detta hantverk, och som kanske kan väcka ett visst intresse.

Vilka kriterier är det som gäller för att delta?

- Vi söker ett kunnande, anpassat till det arbete som idag förekommer på båtvarven. Jag vill gärna undvika ordet båtbyggare, därför att det lätt kan leda till en gammaldags tolkning, där båtbyggare var det mest typiska av alla hantverk. Då var båtbygget någonting man deltog i, från mer eller mindre ritningsstadiet ända fram tills båten var färdigriggad, att sätta segel.

- Idag är tillverkningen av båtar ett industrialiserat hantverk ett hantverk där det krävs en hel del initiativ av individen. En hantverkare måste kunna välja den rätta metoden själv. Det finns oftast möjlighet att göra ett och samma jobb på två eller flera olika sätt och det gäller att välja rätt metod i just det här speciella sammanhanget, den här gången. Det är en typisk hantverkare.

- Det som idag är närmast det som kallades båtbyggare, är inredningssnickare en person med brett och allsidigt kunnande och som man t.o.m. kan använda som utbildare inom yrket. Tyvärr kan det vara så att man som inredningssnickare pendlar över till annan sysselsättning inom bygge eller snickeri t.ex., istället för att bli specialiserad hos oss inom båtindustrin.

Vet du hur elever som söker till båtbyggarlinjen får reda på vad branschen har för specialitéer inom sig, hur de kan välja, praktisera, studiebesök etc?

- Dagens ungdom har alla möjligheter att sätta sig in i vad det är för ett jobb de väljer. Många ungdomar väljer idag ett yrke, utan att verkligen veta vad det handlar om. Och jag är förbluffad av hur lite de får ut av ex. ett studiebesök. Pryoelever är bra, men helt beroende på vilken plats eleven hamnar i företaget. Är det en bra plats där den vuxne verkligen visar honom arbetet, får han givetvis någonting ut av sin praktikplats, men det finns inga garantier.

- Jag talade med en yrkeslärare och han oroade sig över att många oftast väljer s.k. populära yrken som förstaval och sedan; när de inte får plats där, väljer de någonting helt annat. Det är deprimerande för oss att höra, att båtbyggeriet eller båttillverkning kanske bara blir tredje valet. Det är inte roligt för jag påstår med all tydlighet, att bygga båtar är i realiteten ett mycket attraktivt jobb. Kanske inget lätt jobb den som tror det misstar sig. Det är ett kroppsligt ansträngande arbete, men ack så intressant och roligt - och ett tacksamt jobb.

Arbetsmomenten i båtbyggartävlingen är det sådant som förekommer i det realistiska arbetet?

- Jag vill betona att arbetsmomenten inte är anpassade till vad eleverna har lärt sig i skolan. Tvärtom, vi väljer moment enbart med hänsyn till vad branschen behöver och inte vad de lärt sig. Detta var kanske en viss överraskning för en och annan lärare när vi själva utformade dessa moment. Tävlingen har ju gått ett antal år nu och första året var det skolan som utformade vad eleverna skulle prestera. Vi var inte nöjda med det, eftersom det inte var anpassat till vår verklighet.

- Det blev en del diskussion kring det här, men efter det är det vi som utformat arbetsmomenten, helt fritt från vad skolan lär ut. Vi lägger upp typiska prov, som är ganska avslöjande för skickligheten och vad man lärt sig

och i början blev det kanske hos vissa lärare en mindre shock. Men både eleverna och lärarna aldrig har kritiserat oss för oskäliga arbetsmoment. Tvärtom, man har erkänt att; ja, det är faktiskt riktigt det ni gör! Förhoppningsvis får vi drömresultat, om vi kan påverka skolans lärande arbeten åt rätt håll. Kan vi åstadkomma det blir vi, inom båtindustrin, mycket nöjda. Vi får inte glömma att lärarna arbetar efter en läroplan och den är det inte alldeles lätt att gå ifrån. Men genom åren har vi närmat oss varandra både i teori och praktik.

Vad kännetecknar en båtbyggare idag och är det ett framtidsyrke?

- Vi har lärt oss att sysselsättning inte är en självklarhet. Båtbranschen har naturligtvis haft sina lärdomar och kurvan har inte alltid gått uppåt. Men jag vill påstå att vi inte ligger sämre till än många andra branscher inom svensk industri.

Sedan vill jag påstå att detta hantverk är ett framtidsyrke - definitivt! Det är för mig fullkomligt självklart. Den som är en duktig, uppskattad person inom sitt båtbyggeri, på ett båtvarv han är också uppskattad i många andra yrken. Det är inte många som får en så allsidig utbildning som just inom båttillverkning.

När jag kom till Sverige 1960 så var det givetvis en massa nytt omkring mig och någonting som jag fick höra var; - det där med båtbyggeri och båtar, när det blir knackiga tider så är det naturligtvis det första som folk drar in på! Det är verkligen en utsatt bransch! Sade man. Men så har det inte blivit. Ett framtidsyrke är det definitivt!

Tror du det utbildas tillräckligt med folk för detta hantverksyrke?

- Det där är en svår fråga. Om man bara ser på antalet, då ligger det nära att säga; det måste räcka till. Men när man sedan ser lite bakom kulisserna och ser hur många som går över till andra yrken eller branscher, så räcker det inte till. Det utbildas snarare för lite än för mycket. Jag har hört att en del skolor inte har fulla årsklasser. Både vi i branschen och skolorna är oroade över den ojämna besättningen av gymnasieplatserna från år till år. Det är totalt oberäknande och ett besvär vill jag påstå. Det är bra att fler skolor får en båtbyggarlinje, som i Mariestad t.ex. och på andra håll, för det är inte bra om detta hantverksyrke inte blir för koncentrerat inom bara en region.

Hur lång tid tar det efter skolan tills man är en fullfjädrad båtbyggare?

- Oj, nu frågar du en mycket känslig sak. Det tar tio år! Men i Sverige är det kanske så att; har man prövat på det ena och det andra under några år, anser man sig som fullärd. Det är inte bra. Man tar alldeles för lätt på att allt kräver sin tid - innan man får den där gedigna yrkeskunnigheten. Tio år behöver du, och då ska man vara hungrig och vetgirig på jobbet hela tiden. Så är det! avslutar Christoph Rassy.

Text och bild: Mats Strömberg info@matsstromberg.se

Fotnot: Båtbyggartävlingen på Båtmässan i Göteborg (5/2 13/2) genomförs med en teoridel onsdagen den 10:e februari och med ett antal praktiska moment inför öppen ridå under torsdagen den 11:e februari. Sammanlagt är det 14 elever från tre av Sveriges båtbyggarlinjer som deltar Orust Båtbyggarutbildning i Henån, Stångådalens Gymnasium i Vimmerby och Östrabo Gymnasiet i Uddevalla. Den namnkunniga juryn består av Christoph Rassy (Hallberg-Rassy), Thorwald Karlsson (Triton Yacht) och Rolf Carlgren (Windö Marin). Prisutdelare är Pelle Pettersson presentation överflödig

För mer information:

Medieansvarig Mats Strömberg 0708-18 44 13, info@matsstromberg.se

Projektledare Leif-Ove Svensson 031-778 68 60 leif.ove.svensson@karnsund.se