3 moderna trender - det lilla är störst, dagsturer.

Det har hänt mycket de senaste 35 åren. Tyvärr är det få milstolpar som kan tillskrivas båtlivet. Men en och annan ny trend kan vi skönja. Här är en av dem. Ett halvt sekel efter starten är vi åter där vi började. Dagsturer är en modern trend som är femtio år gammal.

Två världskrig och ett par börskrascher senare skriver vi 1950-tal. Nu börjar Petterssonbåtar, Östlundare och Forslundare bli överkomliga objekt för den vanlige knegaren. Begagnade naturligtvis. Men kvalitetsbyggen som de var, hade de många år kvar på böljan. I dagspressens annonsspalter kunde man alltså fynda fabrikörernas avlagda konjaksverandor. Samtidigt dök fenomenet campingbåt upp, det var små klinkade snurrebåtar som skulle göra det möjligt för Svensson att komma ut i skärgården. Ett överkomligt pris och tilltalande annonser lockade köpare. Den nya båtmänniskan var född. Antalet båtar ökade kraftigt år från år. Ägarna kände samhörighet i sitt nya fritidsintresse och snart poppade det upp båtklubbar i varje vik. Små klubbar växte till större ekonomiska föreningar. Det snickrades nya bryggor varje vår. Man sålde båtar som aldrig förr och snart var serieproduktion ett måste. Allt fler varv övergick från specialbeställda byggen till att tillverka typbåtar. Kraven på båtarna höjdes. Ruff var ett måste. Två kojer var minimum. Nu skulle vi stanna ute över veckosluten och kanske till och med spendera någon semestervecka i skärgården. Så fortsatte utvecklingen de följande fyrtio åren.

Under 1980-talet nådde båtlivet i denna form sin topp. Alla ville ha båt och alla ville kunna semestra i den. Sen händer det något. Och utvecklingen fram till idag ser inte likadan ut. Många menar att båtlivet per definition ser annorlunda ut, men det tror inte jag. De dubbelruffade familjebåtarna finns kvar, vikarna är fortfarande fyllda under juli månad och gästhamnarna har klirr i kassan. Däremot ser vi en ny trend i hur vi vistas i våra vackra skärgårdar. Eller ny och ny, egentligen är vi tillbaka på femtiotalet. Det är dagsturer som lockar. Mindre båtar säljer som aldrig förr. Styrpulpetare, sportbåtar och ribbar passerar återförsäljarna i ett förbluffande tempo.

I dag nöjer vi oss inte med ett intresse. Vi vill göra allt: resa, golfa, karriära och föräldra - allt på samma gång. Något föreningsliv i form av båtklubbens krav på ideella arbetsinsatser har vi inte tid med. Vi hyr en plats på marinan, och ska vi ut till någon kobbe, sträcker sig vår bekvämlighet till en medhavd engångsgrill. Under dessa förutsättningar är den lilla båten på marinan eller på trailer den perfekta lösningen. Vi åker båt när solen skiner, spelar golf i veckorna och får även loss tid för ungarnas aktiviteter. Så ser den allt starkare trenden inom svenskt båtliv ut. Det är alltså ingen förändring av det gamla, utan bara en ny förgrening. Med all säkerhet är den här för att stanna. De som har båten som familjens stora gemensamma intresse kommer fortsättningsvis att satsa på större båtar. Bekvämlighet kostar och då får annat stå åt sidan.

Förmodligen kommer den klassiska båtmänniskan att försvinna med denna nya trend. Vi går en framtid till mötes där vi alla måste visa större överseende bland vikar och skär. Vi börjar bli många som skall samsas om skärgården: semestrande familjer, långliggare, dagsländor, paddlare och vattenskotrar. Alla har vi rätt till vår fantastiska natur. Oavsett vilken kategori man tillhör är det bara att gilla läget. Kan vi sedan var och en följa de regler och lagar som gäller, krydda med lite allmän hyfs och servera det med tålamod ska det nog gå vägen. Vi ses där ute.

Text: Anders Jelving

Foto: Arkiv