Ömsom vin, ömsom vatten - Ven, pärlan i Öresund

Sagoön och Pärlan i Öresund kallas den, strömdelaren mellan Skåne och danska Själland. Runt hela Ven stupar kusten brant ner mot havet där en stenig strand tar vid. Uppe på ön gör de speciella förutsättningarna att jorden brukas som på sydligare breddgrader. Hven skulle det heta och stavas fram till 1958, då togs H:et bort till mångas förtret. Dansk har ön varit då och då så klart - med det läget mitt i Öresund måste det ju bli fajt. Vens genom tiderna mest kände person - den danske vetenskapsmannen och astronomen Tycho Brahe - byggde sig ett slott på ön på 1500-talet. I och med detta slott, som han kallade Uranienborg, var boendet ordnat, då återstod bara att fixa till en arbetsplats. Denna plats fick heta Stjerneborg och går under benämningen observatorium.

Sedan 1660-talet, då Ven bytte »ägare« några gånger, har ön hört till Sverige. Till den skånska kusten är det ungefär fyra och en halv kilometer och till Själland i Danmark är det cirka åtta och en halv kilometer. Uppifrån ön har man full koll när sikten är god. För att få denna goda koll måste man först ta sig uppför den brant som omger hela Ven, och som kallas Backafall. Smaka på ordet Backafall, försök säga det på skånska - jättefint, eller hur? Vad hittar vi då mer nu när vi ändå är på topp? Jo, ett jordbrukslandskap som inte borde vara av denna breddgrad! Här odlas allt från vindruvor till vitlök, och antagligen lite annat vid sidan om men då givetvis bara till husbehov. Typ rädisor till lunchen. Klimatet är milt, »och mildare lär det bli« - här citerar jag Al Gore - nå, och jorden är mycket bördig då den består av moränlera.

Skog är det klent med på denna sagoplats men hyfsade dungar där träd har kuperat sig i någorlunda mängd finns det här och där. Sisådär 350 personer är året runt boende, och då kan man förundras hur det kan vara så förfärligt mycket folk - överallt en solig och fin sommardag! Jag menar att så här är det överallt vart vi än kommer med vår båt! Det måste betyda att en hel del orter och samhällen inåt landet är avfolkade så här års. Hur tar de rackarna sig hit då? frågar sig vän av ordning. Det är nämligen inte så många båtar i de små gästhamnarna. De är sluga. Åker turbåt från Landskrona, till detta Landskrona hör Ven kommunmässigt.

Det är antagligen inte samma individer som jag mötte på till exempel Sydkoster, men faktum är att de äter glass och de cyklar. Och här kan de verkligen cykla av sig det värsta trampberoendet, så många varv runt ön de vill, för det är fina cykelvägar som ringlar sig fram ovan Backafall. Och jovisst blir det så småningom gott vin från druvorna man odlar på Ven - sagopärlan i Öresund!

Text och foto: Sören Colbing