Ledartavla

Om du fokar på mer argument och mindre tyckande och känslor kanske det går att resonera som en vuxen..? Fördelar: - Bättre kontakt med vattnet i hamn - Lättare att lyfta ombord personer om olyckan är framme - Lättare att kliva i/ur jollen - Enklare av/påstigning och lastning vid bryggan än om man går in med fören - Sittbrunnen tömmer snabbare vid överbrytande sjö (…just den är inte så vanlig…) Nackdelar: - Om du inte kan kontrollera dina rörelser kan det vara lite enklare att ramla över bord. - Om du dräller prylar i aktern kan de vara enklare att tappa överbord.

Nja, en hel våglängd på marin-VHF är c:a 2m (enkel formel: 300/f, där f är i MHz). "Grundtypen" för en antenn kan sägas vara dipolantennen, som har en total längd på c:a 1/2 våglängd (totallängd 1m eller drygt det) då den består av två "ben" på 1/4 våglängd vardera: På fordon (bilar), i segelbåtsmaster och liknande där man kan montera antennen på en metallstruktur (jordplan) brukar man ofta kunna strunta i den undre dipolen och låta den utgöras av just metallstrukturen antennen sitter på: Praktiska exempel på denna typ är de ungefär halvmetern långa marinantennerna i stål, gummiöverdragna eller glasfiber som man sätter på ett fäste i t ex just masttoppen. De 1m eller något längre glasfiberpinnarna som inte sällan återfinns som antenner för marin VHF är ofta helt enkelt en dipolantenn. Ofta ganska lik en nödantenn av koaxialkabel (som man kan göra själv) men inkapslad. Denna längre antenn används främst kanske på motorbåtar (eller frimonterad på segelbåt) men inte alls för att det skall se "häftigt" ut, utan helt enkelt för att det undre 1/4-benet inte kan utgöras av någon metallstruktur. De monteras ju ofta på glasfibertaket. En mycket bra, enkel och säker lösning, med brett strålningsdiagram. Om man inte vinklar dem för mycket bakåt, förstås (se längre ner).... Sedan ser man ibland fortfarande antenner för 27MHz, PR-radiobandet. Särskilt på äldre motorbåtar. Att dessa är långa beror helt enkelt på våglängden (1/4 = 2,5m), och då har man ändå ofta fått ta till knep för att få dem rimligt korta (se förkortade antenner nedan). Strålningsvinkel och antennförstärkning/gain En dipolantenn strålar ungefär som en "donut": Strålningsdiagrammet är ungefär detsamma även för en 1/4-antenn på jordplan, möjligen lite tilltryckt i botten och en aning mindre effektivt (donutringen är lite mindre i diameter). Antennen är ju en passiv sak, så "förstärkning" åstadkoms genom att öka antennens riktverkan åt något håll. Fältet till/från antennen blir som en sammanpressad "donut", dvs den större känsligheten horisontellt sker på bekostnad av dess vertikala öppningsvinkel: Detta kan göras genom att använda längre antenner än 1/4+1/4 (ev. med en spole i botten för att anpassa dem till rätt impedans, 50 Ohm). En lång glasfiberpinne kan också innehålla flera sammankopplad delantenner (s.k. stackade antenner) som samarbetar. För en våg som kommer in/sänds ut rakt horisontellt kommer då träffa två antennelement i fas (dubbel styrka), medan om den kommer in lite snett kommer den ena antennelementets signal att mer eller mindre motverka det andra och antennen blir då sämre åt det hållet. Antennförstärkning brukar uppges i enheten dBd, vilket anger förstärkning relativt en dipol (grundantennen). Ibland ser man dBi, vilket är relativt en teoretisk s.k. isotrop antenn dvs en rund boll. Det är ingen antenn som finns i verkligheten, och redan en "vanlig" dipolantenn har, genom att den runda bollen pressats ut till sin donutform en förstärkning på drygt 2dB relativt en isotrop antenn. Men reklamen gillar fina siffror, så inte sällan uppger man dBi (eller bara dB) för att få det att se bättre ut så även de enkla 1/4 och dipolantennerna ser ut att ha "förstärkning". På en båt, och i synnerhet segelbåt, är det rentav dumt med en marin-VHF-antenn med hög förstärkning. Med donutbilden i åtanke inser de flesta vart strålningsdiagrammet pekar om man ligger hårt på kryss - ena loben ner i vattnet och andra upp i himlen. Detsamma på en motorbåt, där en del dessutom gillar att vinkla antennerna kraftigt bakåt. Det ger ingen bra räckvidd i den viktiga riktningen föröver, i synnerhet inte under gång när båten också lutar..... Förkortad antenn Antennen måste se ut som en belastning/impedans (dvs växelströmsresistans, inte att förväxla med "DC Ohm" man kan mäta med en multimeter) på 50 Ohm. Om man gör antennen mekaniskt för kort så kan man lägga till t ex en spole som elektriskt "förlänger" antennen så den "ser" rätt ut för sändaren. Men man kan inte komma ifrån att den korta antennen har mindre kontakt med fältet i luften och därför oftast är mindre effektiv. Det gäller också att göra den elektriska förlängningen med omsorg så den hamnar rätt i frekvens, och här är det ibland brister när antennerna serietillverkas med måttlig kvalitetskontroll. Men skillnaden mellan brusfri signal och så brusig att den knappt är läsbar är i radiosammanhang många tiotals dB. Så därför kan en antenn vara tämligen kass men ändå upplevas som inte bara användbar utan t. o. m. bra. Att prata med basstationerna och Sthlm Radio är sällan en bra indikator då marginalerna är stora. Vi är bortskämda med brusfria mobilsamtal och VHF-kommunikation med minst "telefonkvalitet". Faktum är att ett gem eller en sladdstump som egentligen är totalt fel och har en effektivitet på kanske -10...-25dB fungerar även det - i nästan alla fall. För det är i en besvärlig situation när man är på gränsen som ett par tre dB kan vara skillnaden mellan att höra/höras och inte. Den situationen hamnar man nog sällan (eller nästan aldrig) i, men i värsta fall kan antennen eller prutandet på antennkabeln då vara skillnaden på liv och död. Det är en riskavvägning, men om man ändå skall installera och en bra lösning inte är så mycket dyrare så varför inte göra den ? Andra antenner och varianter Givetvis finns kombinationer av allt ovan och lite till, och inte sällan är sprötet inte bara ett enkelt spröt utan kan innehålla någon form av "spole" någonstans. Ibland för att göra den mekaniskt mer flexibel (=fjäder) men också för att impedansanpassa ett kanske något längre spröt (5/8) som har en viss men ändå måttlig förstärkning. En förkortad antenn som är väldigt vanlig på handapparater men även ibland som segelbåtsantenn är antenn av s.k. Helixtyp. Teorin för den är lite annorlunda (lämnar vi därhän) då den består i princip av en enda lång spole (ser ut som en spiralfjäder innanför plasten/gummit) och kan vara rätt effektiv trots kompakta mått.

före och efter snart målning

Oavsett vad raol skriver och diverse beräkningar om jordens krökning så är störningarna ett faktum. Jag vet inte hur det görs eller tekniken bakom, men jag ser konsekvenserna av det. Jag kör året runt i sjöräddningen och ser störningarna med jämna mellanrum. En typisk störning är att vi får en felposition på 100-500m. Det kan se ut som att man kör rakt över en ö fast man passerar med god marginal. Vi kör med trippla GPS-system i båten och ser störningen i alla 3. Vi kör numer med radar som primär naviagtionsutrustning och det elektroniska sjökortet som sekundär. Vi har i vinter ökat på övingar att köra enbart med radar och papperskort, helt utan plotter. Som ni ser på mitt "namn" så kör jag i hela den Åländska skärgården. Man får tycka och tro vad man vill om störningarna, huruvida de är verkliga eller ej. Men det är ändå aldrig fel att förbereda sig på att en störning kan ske. Ha med papperskortet och en kompass, samt öva någon gång.

Vi har en öppning bakåt och en badbrygga bakom den. Kalas när man ska bada. De (få) gånger man förtöjer med akter in kan man helt obehindrat gå ombord. Väldigt praktiskt när man ska packa båten och kan knalla ombord med en väska i varje hand. Den ger också enkel tillgång till vattnet som man enkelt når utan att klättra eller hänga sig över något.

Hej vi har seglat 3 båtar utan öppen akter samt en med delvis öppen o den senaste med öppen akter o nedfällbar bad brygga, vi trivdes fint med att sitta inlåsta därbak innan vi visste hur det kändes att kunna öppna upp, skulle aldrig gå tillbaka till de äldre båtarna igen, det där klättrandet över pulpit o akterstag i vägen kan man vara utan

I hemmahamnen backar jag alltid in mellan Y-bommarna. Frugan tycker det är mycket enklare när vi lägger till att sitta med fötterna på badplattformen och ta tag i bryggan än att klättra över pulpit i fören och behöva kliva ner på bryggan för att kunna hålla fast båten. Det är underbart att sedan kunna kliva av/på båten genom aktern och slippa klättra över pulpiten i fören med bagaget. Det är nog fler grejor som trillat i sjön när det klättrats över pulpit i fören än vad som spolats ut genom en öppen akterspegel. Jag brukar skoja om att när/om jag behöver rollator så ska jag skaffa en skiva som kan läggas mellan brygga o båt så jag kan fortsätta att ta mig ombord.

Skulle säga att fördelen med att det är enklare att få upp någon tar ut nackdelen med att det är lättare att falla överbord. Ingen har ramlat av vår båt (i alla fall inte med flit). Är vädret så att man riskerar att ramla av så sätter vi fast oss. Att saker lättare faller över bord är sant och det har kostat mig en fin skruvmejsel. Men för oss överväger fördelarna helt klart.

Välkommen till MG! Jag håller med och mitt svar är liknande. Du kan få båten fin utan att lägga pengar på färg.och du kommer att lära dig en hel del som du kan ha glädje av till ev. framtida båtägande. Skaffa/låna boken Vårda din plastbåt. Den finns troligen på biblioteket. Den finns på antikvariat (äldre upplaga), tex. via Bokbörsen. https://www.bokborsen.se/?f=1&qi=9789189564626 Den finns att köpa ny, https://www.bokfynd.nu/9789172236493/varda-din-plastbat-handbok-renovering-och-underhall/ Invändigt skulle jag först högtryckstvätta och sedan använda något kraftigt rengöringsmedel, tex. Abnet eller Mac A-25. Om det är möjligt skulle jag före tvätt ta bort så mycket trädetaljer som möjligt. Träet skulle jag slipa och lacka/fernissa. Bottenfärgen skulle jag ta bort helt och inte måla på någon ny. Om båten står på trailer behövs ingen bottenfärg och ligger den i en insjö får man ändå inte ha något gift i färgen. Hur mycket som växer på den beror ju på var den ligger. Västkusten är värst! LeFant Paint remover mjukar upp många färglager om du lägger på ganska rikligt med roller och sedan täcker med tunn plastfilm och låter den verka i 24 timmar. Täckfolie finns tex. på Biltema, https://www.biltema.se/bygg/farg/skydda-och-maskera/skyddsfolie/tackfolie-20-m2-2000034365, men även på andra ställen. Även matfolie/gladpack funkar bra. Sedan är det inte svårt att sprapa bort färgen med en spackelspade. På utsidan skulle jag laga i skador med gelkoatspackel. Finns i olika vita nyanser. Om man tejpar över lagningarna med packtejp innan de härdar kan man få dem jämna och tom. blanka uten något större arbete. Gå sedan övrer allt med först grov rubbing sedan finare rubbing och sist polish. En polermaskin underlättar, men båten är inte större än att du kan göra allt för hand. Jag gissar att det tar en arbetsvecka (40 timmar lite utspritt i tiden) att få båten ganska fin om det inte är några större skador som inte syns på bilderna. Kostnad runt 1 000:- kronor. Eftersom man alltid gissar för kort tid, så tar det nog 80 timmar. Lycka till! Mackey

Skulle jag någon gång göra byte till segelbåt skulle jag aldrig göra avkall på öppen akter med badbrygga. Enkelheten att i hamn att backa in samt att kunna gå ut på badbryggan i naturhamn är några av sakerna jag värdesätter mest ombord på båten. Puristerna för segling kan jag förstå resonerar annorlunda.

Det kan vara spridarhylsor som läcker.

Decca utvecklades strax före andra världskriget, främst för militärt bruk. I slutet av 70-talet var det väl beprövat men led av rätt mycket begränsningar som inte gick att påverka. Efter kriget så fick även civil sjöfart möjlighet att hyra mottagare. Det var rätt stora apparater och rätt krångligt att bestämma positionen. En Deccakedja bestod av en mastersändare och två eller tre slavsändare. Från mottagaren så fick man värden i tre olika färger. Dessa värden plottades in längs parabler på speciella Deccasjökort. Där värdena på parablerna möttes befann man sig. Inte sällan så möttes inte alla värden i samma punkt... Denna typ av navigering var inte så praktisk i en fritidsbåt inne i skärgården. Positionsbestämningen påverkades även av att när radiosignalerna från Deccasändarna, som var markbaserade, gick över landområden så "vek signalerna av" och orsakade felvisning av positionen. Deccakedjorna hade även en rätt begränsad räckvidd. På längre avstånd från en Deccakedja så blev avvikelserna rejält stora. I början av 1980-talet gick Decca-patentet ut och det började tillverkas mottagare som var mer lämpade för fritidsbåtar. Dessa små mottagare presenterade resultatet från Deccasändarnas signaler i positionssiffror som direkt kunde plottas in i ett vanligt sjökort. Fortfarande med de felkällor i positioneringen som systemet innehöll. Stockholms skärgård med tre slavar hade rätt hyfsad precision. På Åland var det sämre med precisionen. Söderut längs kusten varierad precision. I Blekinge med endast två slavsändare var precisionen bitvis katastrofal för navigering inne i skärgården. När man passerade från en kedja till en annan så kunde det ibland bli väldigt besvärligt att få mottagaren att låsa på en korrekt position (växlingen mellan kedjor gjordes manuellt...). På 1990-talet började det komma GPS-mottagare som var användbara i fritidsbåtar. De första modellerna presenterade positionen i siffror precis som Deccamottagarna. Inledningsvis med medvetna positionsfel som gjorde precisionen begränsad. GPS-systemet var så mycket bättre och hade global täckning så efter några år lades Deccasystemet ner (sändarna stängdes av).

En fördel är att man behöver inte gå till parken för att mata änderna.

Jag tror snarare att vägen framåt skulle vara att det fanns små, batteridrivna, vattentäta AIS-sändare som kanotister och andra små flytetyg kunde ha. Då skulle nog många skaffa en av ren självbevarelsedrift. Man skulle inte ens behöva registrera dom, utan dom skulle kunna ha ett standardiserat, gemensamt MMSI-nummer som betyder just kanot eller liknande, och för att spara batteri behöver dom inte heller ha speciellt lång räckvidd, kanske bara någon M eller så. Den skulle till och med kunna ha ett MOB-alarm om kanotisten skulle hamna i sjönöd. Kanotuthyrningar skulle till och med kunna låna ut sådana när man hyr kanot.

Har antennen fungerat som VHF-antenn så kommer den även att fungera som AIS-antenn. "AIS-kanalen" ligger inne i det marina VHF-bandet. Det är rätt bra att "kunna se" båtar som kommer bakom öarna när man seglar i skärgården. Ute på öppna havet ser man långt i förväg om korsande fartygstrafik riskerar att mötas i samma punkt. Jag har sett lastfartyg göra mindre kursändring långt i förväg för att passera bredvid mig.

Min antenn är ca en meter (den ligger i båten o jag har inte exakt mått). Antennlängden anpassas till våglängden för att få ut sändareffekten (= ger bäst räckvidd). Det finns även 1/2-vågsantenner på ca två meter som ger lite mindre dämpning men de blir otympliga på en segelbåt (förekommer rätt ofta på lite större motorbåtar - det ska nog även se lite tuffare ut). Din korta antenn har med stor sannolikhet en förkortningsspole längst ner vid antennfästet för att få hyfsad anpassning till frekvensen. En så liten antenn ger alltid mer dämpning och kortare räckvidd. Om antennlängden är alltför missanpassad så "studsar" uteffekten och går tillbaka till sändaren. Om det inte finns skyddskretsar i sändaren så kan den skadas om antennen är alltför missanpassad eller om det saknas antenn. Det är därför man aldrig ska sända med en radio utan monterad antenn. Mottagning är inte lika kinkigt med antennlängd fast mottagningen blir bättre med en korrekt antenn. För att få bästa mottagning och så klart även räckvidd vid sändning så är det en fördel om antennen är lite högt placerad. En bra antennkabel och bra kontakter med liten dämpning påverkar både mottagning och sändningsräckvidd. Även reservantennen bör ha en korrekt längd. Det finns anvisningar på nätet (bl.a. SXK) om hur man kan tillverka en enkel reservantenn av en bit antennkabel som klipps i rätt längd och förses med antennkontakt. Förutom att få rätt längd så är det inte "hightech" att fixa en antenn. Min reservantenn är en teleskopisk 1/4-vågsantenn som har tillhör en äldre handhållen ICOM-VHF (även VHF-en brukar ligga i båten, batteriet är rätt dåligt men med ansluten 12V så är det en utmärkt apparat). Jag har den liggande i båten tillsammans med kabel och antennadapter (inte permanent monterad..) och den har ännu aldrig behövt användas som reservantenn....

…en person påverkades.

Passivering ska det stå och inte passivisering som min telefon så hjälpsamt rättade det till

Ska man göra det rätt ska så ska en passivisering av aluminiumet göras efter blästring/slipning av drevet. Detta för att få en yta som epoxigrundfärgen kan fästa på. Finns nyare produkter som inte är baserade på sexvärt krom, typ Alodine 1201 eller PPG DX-503, som verkar rätt otrevligt att ha att göra med. Dock verkar det vara stört omöjlig att få tag på något i Sverige eller övriga europa. Jag har spenderat många kvällar senaste veckorna med att försöka hitta något sådant i EU. Så om någon har nåt tips så får ni gärna höra av er. Går att beställa från USA men frakten är rätt avskräckande https://www.chemical-supermarket.com/product.php?productid=601&cat=109&page=1 Var I kontakt med De IJssel häromdagen, de menade att det inte skulle behövas någon passivisering av aluminiumet utan att slipning med 40-60 papper och sedan deras epoxigrund direkt efter slipning skulle räcka. Jag kan inte avgöra om det riktigt eller ej men det verkar inte finnas så mycket alternativ. Jag ska bara måla om gimbalringen samt bälghus i år och lutar lite åt att gå på det spåret. Så för min del skulle det bli följande 1. Slipa bort ärg ner till ren aluminium där orginalfärg släppt, matta resten 2. Tvätta med något bra avfettningsmedel 3. Stryk rena aluytor med 5% fosforsyra, skölj rent med vatten 4. 2 lager epoxiprimer 5. 2 lager 2k polyuretan lack Planen är dock att fixa drevet från grunden nästa vinter så det hade inte varit fel att hitta produkterna som behövs för att göra det rätt redan i år och använda dem på gimbalring och bälghus.

Som havsseglare vill vi inte riskera att sjöberg kliver ombord akterifrån. Som badbåt har vi seglat Hanse 371 med öppning akterut i Kroatien. Stuvmässigt föredrar jag "hög" akter med badbrygga på utsidan. Smaken och behoven skiljer, en del gillar motorbåt och andra segelbåt.

Man ska vara väldigt händig för att lyckas ramla överbord genom badstegen. Bra badbrygga för barnen är det.

Så är det absolut. Det är väl vanligt i många branscher att utveckling sker i olika tävlingsstall för att sedan produktifieras och anpassas för att passa serietillverkade saker för vanligt folk. Skulle tro att ganska mycket i min bil och på mina segel och mycket annat en gång föddes inom någon form av sport- eller tävlingsverksamhet. Bara för att det kommer från tävlingsverksamhet gör det väl inte dåligt för vanligt folk?

Moget argument. Erkänn istället att du inte vet vad du pratar om, utan bara kill-gissar och spelar kunnig i stället för att raljera. Jag har inte ätit bajs och har inga planer på det, men däremot seglat båtar både med öppen och stängd akterspegel. Har bekanta som har båtar med öppen akterspegel. Det funkar alldeles utmärkt. Ingen ramlar över bord.

Det är ju faktiskt lättare att ramla av om man nödgas klättra upp på sittbrunnstoften och över akterkanten för att sedan klättra ned för en stege för att nå badbryggan. Huvudsaken är väl att man är nöjd med sitt eget val.

Ja det är otäckt med dimma/regntjocka/m.fl. dålig siktalternativ. Jag har blivit tutad på ett par gånger. Ute på öppna havet mellan Läsö o Fredrikshamn - före både Decca o GPS-eran - då en Stenafärja dök upp ur diset. Efter den händelsen skaffade jag både ekolod o radiopejl. Vi hittade knappt in till Fredrikshamn. I trång farled när jag visste att Silja/Viking-Line brukade finnas i området. Plötsligt tutade det en bit föröver. Det var bara att styra ut lite mer ur farleden (jag låg i kanten men de tyckte väl det blev lite nära). En stund senare gled en fartygssida förbi knappt 100 m bort... Nu har jag haft AIS ett antal år och det är en trygghet att se framförallt färjetrafiken som har begränsad manöverförmåga inne i skärgården.

När du ändå kommer att Tigga RF? så varför inte lägga ut två horisontella kraftiga järn, typ 10 mm längst upp, gärna med en förstyvning på 2 cm på ena sidan. En förut och en akterut, under däck? Som du även plastar in. Blir så mycket starkare. I vilket fall, så är det bäst att förstärka även på andra sidan, ifall det blåser vindar från det hållet nån gång. Rf är rätt mjukt, men om man lägger en typ vinkelrät förstärkning på låt säga 20 mm vinkelrätt, så blir det så mycket formstabilare. Är inte alls bra när det börjar röra sig.... Då luckras infästningen med plast upp.

Ja, det är helt rätt och påminner mig om att jag var lite kortfattad när jag skrev Anledningen till mitt råd är att jag inte vill att det man bygger runt ska flexa för mycket.

hej riv ut hela biten, byt mot lite hårdare divinycell i samma form, då tål det även vatten i framtiden. Slipa noga på skrovet limma dit divinycell biten ta förtjockad epoxi o skapa en radie mellan den nya biten o skrovet lägg sen på glasfiber och epoxi o bygg upp till önskad tjocklek. sen när du monterar tillbaka röstjärnen så borra hålen med större borr o fyll med förtjockad epoxi sen borra nya hål i den då finns det ingen risk att nåt släpper pga att man komprimerat divinycellen

Måla drev med kopparfärg är en riskabel historia. Om kopparfärgen kommer i kontakt med aluminium kommer drevet att skadas då aluminiumet agerar offeranod åt kopparfärgen 😟

Jag kommer att sakna BÅT-mässan, men jag kommer inte att sakna knallemarknaden med skokräm, oliver, olika sorters ost och korvar... Vill jag se sånt så går jag hellre på typ Rabbalshede marknad, inte nån BÅT-mässa

@Mackey, Marstrand föresten… Det är ju klart att om om aldrig ha varit där tidigare, och vill bese Karlstens fästning och exempelvis äta på Lasse-Majas krog, så skall du ju lägga till där. Men om historiska artefakter och dyra hypade restauranger är av mindre intresse så passera gärna Marstrand, hamnen är inget vidare, det är guppigt. Det är dyrt. Och de gånger det pågår olika regattor är väldigt många platser reserverad för kappseglingsbåtar och deras så kallade ”tenders”. Skärhamn på Tjörn har bättre hamn och är trevligare med väldigt bra samhällsservice. Tjörnekalv är trevligt också, men bara en handfull gästplatser. På Klädesholmen finns en bra hamn och en fin och populär restaurang, Salt och Sill, om den nu inte bytt namn. På färden mellan Marstrand, Klädesholmen och på väg mot Skärhamn passerar utsocknes gärna Stora Jungfruhålet, det lilla hålet är reserverat för dem som vet var någonstans grunden inte finns. Det vår att passera Lilla Jungfruhålet med kölbåt, det går jättebra, men som sagt bara man vet var grunden inte finns, för sjökortet stämmer inte jättebra.

Nejdå, inte mer pessimistisk än när jag var liten pôjk och seglade optimistjolle… Inte pessimist men väl vardagsrealist. 😀

ett bra tips är att ta sig över till vårt fina grannland Danmark under juli, av nån anledning är det lättare att segla runt där mycket tack vare frihamns systemet , vi brukar ofta sticka över dit i början av semestern, sen augusti o framåt är helt ok i vår skärgård. sen har du ju även Norges syd o syd öst kust, fina platser o lite båt vad gäller lyft så är jag inte lika pessimistisk som George de större samhällena i bohuslän brukar ha lite marinor med truckar som klara lyft av medelstora båtar, vissa med mast på Hunnebo Kungshamn Hamburgsund för at nämna några, priset varierar säkert men 1000-1500 för et snabblyft är inte omöjligt, stenhuggar kranarna eller Derrick kranarna finns ju kvar på många ställen men inte de som alltid används. Brukar lyssna på den i Hunnebo när den används, elmotorn låter över hela hamnen , troligen ingen bromsjustering de sista 30 åren. sen har man ju alternativet svajankring som alltid funkar om man vill hålla sig ute bland öarna, då kan man få bra platser även i Juli mvh Johan

Men knappast på 1.2 eller 1.6 GHz...

Jo, särskilt Litauen som har gräns mot Kaliningrad. Sedan har ju uppgifter i tråden gjort gällange att Blekinge skärgård och Åland påverkas.

Det skall inte vara så omöjligt att komma rätt lång med en sändare även bortom horisonten. Det är dock svårt att hitta enkla verktyg kan räkna på refraktion i atmosfären så jag gav upp. Skrapade ihop den här informationen för höja kunskapen i tråden. Det finns produkter som säjer sig räcka 35mil. https://www.shoghicom.com/technology-updates/gps-jammers Det förklara dock inte hur det hela går till. Istället för att hänvisa till tumregler för utbredning av VHF-signaler är det bättre titta på vilka parametrar som kan gälla för ett GPS-länkhopp. Om man lite vårdslöst använder sig Okumura-Hata-modellen ser det rätt lovande ut.. Den är en empirisk modell som används för att beräkna sträckdämping från en hög mast till en låg mottagare men det är troligen utan jordens böjning. Om man antar att sändaren kan sända med 100W och att den sitter på 100m och har en hyfsat bra antenn på 16dBi, https://www.antennaexperts.in/gps_jammer_antenna.asp Mottagaren i båten tar ju emot från sidan av antennen kan den vara så dålig som -5dBi Mottagen effekt verkar kunna hamna runt -150 dBm - -125 dBm, https://www.labsat.co.uk/index.php/en/applications/receiver-sensitivity-testing#:~:text=An important factor of GPS,dBm depending on environmental factors. Det ger en systemdynamik på uppåt 50dBm + 16dBi -5dBi + 150 dbm = 211 dB Då bör man kunna nå bakom horisonten om frekvensen är rätt. Med den här metoden kommer man till och med 50mil. https://www.cdt21.com/technical_tools/okumura-hata-curve/ Om den här metoden används från Kaliningrad bör man kunna mäta upp rätt hög störsignal i Baltstaterna.

Det finns ju inget utbud! För länge, länge, länge, längesen var det faktiskt roligt att glida runt på mässan och se diverse smarta båttillbehör som man inte viste att man behövde samlade på ett ställe. Det är inte jättelätt, tror jag, att hitta och få se dessa tillbehör i funktion på nätet och framför allt kan man ju inte peta på dem och pröva själv. De som höll ut längst var väl men jag tror inte ens de ids delta på båtmässorna längre. Frågan är om inte intresset för en båttillbehörsmässa i lite mindre och billigare format skulle dra mera köpande båtmänniskor än jätte(dyra)mässan i Älvsjö. Sedan har jag uppskattat mässan flera ggr, bla. när vi skulle köpa segel och ny motor. Då är det perfekt att ha massor av olika leverantörer samlade på ett ställe. Det kändes även bra att prata med turismrepresentanter från kommuner längs norrlandskusten eller från Estland innan vi gjorde våra lite längre seglingar i Östersjön. Jag vill slå ett slag för en båtmässa utan båtar helt enkelt!

@raols beskrivning av utbredningsteorin är helt riktig. Och fysikens lagar är svåra att gå runt.... MEN, just i Östersjön finns ju mängder av fartyg med inte helt tydlig bakgrund, syfte och ägarskap. Frågar man mig skulle jag tro att det finns gott om fartygsstationerade störsändare, sanktionerade av den stora grannen i öst. Och därför kan dessa störningar upplevas långt från ryska kusten, även nära marken/vattnet. Och då störsändaren hela tiden rör på sig och kanske bara slås till lite då och då blir den väldigt svår att lokalisera samt ställena där det uppträder tillsynes slumpmässiga över tid.

Jag köper allt ifrån Volvo Penta eller olsson part Båten har stått stilla i 5 år jag anser att det är lika bra att kolla över allt och byta så många packningar som det går. Det ger Lugn och ro i själen 🙂‍↕️

Eftersom båten är rätt bred och det är behändigt att kunna hålla i sig när det när iväg så har jag monterat två invändiga räcken längs sittbrunnen, av samma modell som de utvändiga på flybridge.

Hej Georg Har dubbel montage Jo de är väl de som brukar ge sig (turbon) Men det får komma när det blir dags tack för input

Nej ingen skamvrå alls, jag håller till fullo med. Det tycks ju återigen så som att de svenska semesterveckorna, det som förr kallades för ”industrisemestern” återigen är mer koncentrerad veckorna 27-30, kanske även vecka 31. Sedan kommer tyskarna och danskarna starkt i söder, medan då den norska ockupationsflottan drar sig hjemmåt från det delvis återerövrade norra delarna av Bohuslän. Under dessa veckor bör man vara i hamn innan klockan 13, gärna tidigare, helst vid 11-tiden då sjusovarna ätit frukost och börjar att lämna hamnarna. Men kl 13.15 är det oftast knôkfullt. Nu blir jag ”statsanställd” i mars och kommer att utnyttja för- och eftersäsongen mer effektivt. Och kan ju då lägga till längsides i exempelvis Smögen, kanske man där kan köpa en glass och kanske få en öl eller kopp kaffe på bryggan innan alla försäljningsställena där har stängt eller ens öppnat för säsongen. Det finns visserligen en tanke om att besöka vår närmaste och största dricksvattenreservoar. Möjligen skall gynekologernas årskonvent i Trollhättan besökas, ”Framfallens dagar”… men inget är bestämt ännu. Redan andra veckan i augusti är det väldigt dött i hamnarna norr om Marstrand. Då är det ju som @Makro skriver mer fullsatt i Göteborgs- och Öckerös skärgårdar. Vrångö i söder Vinga mittemellan, Hyppeln och Rörö i norr är bara att glömma om man kommer på fredag eftermiddag eller kväll. Det förekommer att man lägger båten i hamnarna på dessa öar mitt i veckan och tar färjan eller skärgårdsbåten hem och sedan ut till veckoslutet, förutom på Vinga då, som inte har någon kollektivtrafik till fastlandet. Att ha en omålad botten, eller botten målad med någon totalt ogiftig färg i våra vatten är just nu en idioti. Även bottenmålad med de nu godkända giftiga bottenfärgerna är en dumhet, men klart bra för miljön, bra för havstulpaner, blåmusslor och allehanda gröna långhåriga alger.

KAMD43P - bästa motorn VP byggt. Ingen elektronik! Ja möjligen då inkopplingen av kompressorn. Kompressorn gör det möjligt att använda större propeller och ändå plana ut - därmed högre toppfart. Min gör 12 knop utan kompressor och 39 knop med kompressorn (inkopplad för planing 1650-2500 rpm). Utan kompressor kommer motorerna hålla mycket länge. Min har snart 1600 timmar och känns som om den är halvvägs till renovering.

Är det inte risk för snedbelastning om kompressorremmen är borta? Stod nåt om det i manualen för KAD44.

Det är ingen nackdel alls. Om man klarar sig utan dem är det OK. Någon kamrem finns inte på dessa motorer.

Kul att följa.. Håller själv på att mecka/täta/förbättra min första marindiesel (41b), Är av uppfattningen att förebyggande underhåll är vägen att gå! Uppskattar alla bilder och info! Varför lyfte du toppen? Läckte packningen? Ska du byta fodersatser ?

Billack. Detta duger utmärkt ! Bara du inte sänker ner ditt drev i exempelvis sjövattnen.

Livet som pensionär sen dryga 62, strax 70 år fyllda. Man hoppas att det blir några säsonger till på sjön. Ja, jag längtar... Köpte min Cumulus 2007. Legat ute på Vänern typ 70 nätter varje säsong. Knöte fast mig eller ankrat på åtminstonde 145 platser. Ja, givetvis fler återkommande.

Och på tal om Båtmässan och då också Mässpriser - hur långt kan Båtbutikerna gå i sin marknadsföring utan att de någon gång fälls ? Visserligen följer man numera oftast den nya lagen om att presentera lägsta pris de föregående 30 dagarna, men genom just detta är det ju uppenbart att man bryter mot reglerna kring att använda ord som "Kampanj", "Mässpriser" o.s.v. Fick just ett utskick från Erlandssons, och roade mig med att följa länken till deras Kampanj med Mässpriser på hemsidan. Resultat: Av de 8-10 första produkterna så var inte en enda prisnedsatt jämfört med vad den kostade före mässan. Visserligen anges ett ordentligt högt "ordinarie pris" som jämförelse, och först om man öppnar respektive varas länk kan man se längst ner vad det "verkliga" ordinariepriset var innan kampanjen. Ännu mer anmärkningsvärt är att tre av de åtta första produkterna istället är prishöjda jämfört med de senaste 30 dagarna. Kanske kan slinka igenom som en ny definition av "Mässpris" men får knappast kallas "Kampanj": Finns säkert många fler, men jag ids inte leta mer. Jag handlar inte av dessa firmor i alla fall om jag inte måste. Hellre gynna de mindre, som både har personal som kan mer och dessutom en ärlighet på en helt annan nivå.