Ledartavla

Om du fokar på mer argument och mindre tyckande och känslor kanske det går att resonera som en vuxen..? Fördelar: - Bättre kontakt med vattnet i hamn - Lättare att lyfta ombord personer om olyckan är framme - Lättare att kliva i/ur jollen - Enklare av/påstigning och lastning vid bryggan än om man går in med fören - Sittbrunnen tömmer snabbare vid överbrytande sjö (…just den är inte så vanlig…) Nackdelar: - Om du inte kan kontrollera dina rörelser kan det vara lite enklare att ramla över bord. - Om du dräller prylar i aktern kan de vara enklare att tappa överbord.

Nja, en hel våglängd på marin-VHF är c:a 2m (enkel formel: 300/f, där f är i MHz). "Grundtypen" för en antenn kan sägas vara dipolantennen, som har en total längd på c:a 1/2 våglängd (totallängd 1m eller drygt det) då den består av två "ben" på 1/4 våglängd vardera: På fordon (bilar), i segelbåtsmaster och liknande där man kan montera antennen på en metallstruktur (jordplan) brukar man ofta kunna strunta i den undre dipolen och låta den utgöras av just metallstrukturen antennen sitter på: Praktiska exempel på denna typ är de ungefär halvmetern långa marinantennerna i stål, gummiöverdragna eller glasfiber som man sätter på ett fäste i t ex just masttoppen. De 1m eller något längre glasfiberpinnarna som inte sällan återfinns som antenner för marin VHF är ofta helt enkelt en dipolantenn. Ofta ganska lik en nödantenn av koaxialkabel (som man kan göra själv) men inkapslad. Denna längre antenn används främst kanske på motorbåtar (eller frimonterad på segelbåt) men inte alls för att det skall se "häftigt" ut, utan helt enkelt för att det undre 1/4-benet inte kan utgöras av någon metallstruktur. De monteras ju ofta på glasfibertaket. En mycket bra, enkel och säker lösning, med brett strålningsdiagram. Om man inte vinklar dem för mycket bakåt, förstås (se längre ner).... Sedan ser man ibland fortfarande antenner för 27MHz, PR-radiobandet. Särskilt på äldre motorbåtar. Att dessa är långa beror helt enkelt på våglängden (1/4 = 2,5m), och då har man ändå ofta fått ta till knep för att få dem rimligt korta (se förkortade antenner nedan). Strålningsvinkel och antennförstärkning/gain En dipolantenn strålar ungefär som en "donut": Strålningsdiagrammet är ungefär detsamma även för en 1/4-antenn på jordplan, möjligen lite tilltryckt i botten och en aning mindre effektivt (donutringen är lite mindre i diameter). Antennen är ju en passiv sak, så "förstärkning" åstadkoms genom att öka antennens riktverkan åt något håll. Fältet till/från antennen blir som en sammanpressad "donut", dvs den större känsligheten horisontellt sker på bekostnad av dess vertikala öppningsvinkel: Detta kan göras genom att använda längre antenner än 1/4+1/4 (ev. med en spole i botten för att anpassa dem till rätt impedans, 50 Ohm). En lång glasfiberpinne kan också innehålla flera sammankopplad delantenner (s.k. stackade antenner) som samarbetar. För en våg som kommer in/sänds ut rakt horisontellt kommer då träffa två antennelement i fas (dubbel styrka), medan om den kommer in lite snett kommer den ena antennelementets signal att mer eller mindre motverka det andra och antennen blir då sämre åt det hållet. Antennförstärkning brukar uppges i enheten dBd, vilket anger förstärkning relativt en dipol (grundantennen). Ibland ser man dBi, vilket är relativt en teoretisk s.k. isotrop antenn dvs en rund boll. Det är ingen antenn som finns i verkligheten, och redan en "vanlig" dipolantenn har, genom att den runda bollen pressats ut till sin donutform en förstärkning på drygt 2dB relativt en isotrop antenn. Men reklamen gillar fina siffror, så inte sällan uppger man dBi (eller bara dB) för att få det att se bättre ut så även de enkla 1/4 och dipolantennerna ser ut att ha "förstärkning". På en båt, och i synnerhet segelbåt, är det rentav dumt med en marin-VHF-antenn med hög förstärkning. Med donutbilden i åtanke inser de flesta vart strålningsdiagrammet pekar om man ligger hårt på kryss - ena loben ner i vattnet och andra upp i himlen. Detsamma på en motorbåt, där en del dessutom gillar att vinkla antennerna kraftigt bakåt. Det ger ingen bra räckvidd i den viktiga riktningen föröver, i synnerhet inte under gång när båten också lutar..... Förkortad antenn Antennen måste se ut som en belastning/impedans (dvs växelströmsresistans, inte att förväxla med "DC Ohm" man kan mäta med en multimeter) på 50 Ohm. Om man gör antennen mekaniskt för kort så kan man lägga till t ex en spole som elektriskt "förlänger" antennen så den "ser" rätt ut för sändaren. Men man kan inte komma ifrån att den korta antennen har mindre kontakt med fältet i luften och därför oftast är mindre effektiv. Det gäller också att göra den elektriska förlängningen med omsorg så den hamnar rätt i frekvens, och här är det ibland brister när antennerna serietillverkas med måttlig kvalitetskontroll. Men skillnaden mellan brusfri signal och så brusig att den knappt är läsbar är i radiosammanhang många tiotals dB. Så därför kan en antenn vara tämligen kass men ändå upplevas som inte bara användbar utan t. o. m. bra. Att prata med basstationerna och Sthlm Radio är sällan en bra indikator då marginalerna är stora. Vi är bortskämda med brusfria mobilsamtal och VHF-kommunikation med minst "telefonkvalitet". Faktum är att ett gem eller en sladdstump som egentligen är totalt fel och har en effektivitet på kanske -10...-25dB fungerar även det - i nästan alla fall. För det är i en besvärlig situation när man är på gränsen som ett par tre dB kan vara skillnaden mellan att höra/höras och inte. Den situationen hamnar man nog sällan (eller nästan aldrig) i, men i värsta fall kan antennen eller prutandet på antennkabeln då vara skillnaden på liv och död. Det är en riskavvägning, men om man ändå skall installera och en bra lösning inte är så mycket dyrare så varför inte göra den ? Andra antenner och varianter Givetvis finns kombinationer av allt ovan och lite till, och inte sällan är sprötet inte bara ett enkelt spröt utan kan innehålla någon form av "spole" någonstans. Ibland för att göra den mekaniskt mer flexibel (=fjäder) men också för att impedansanpassa ett kanske något längre spröt (5/8) som har en viss men ändå måttlig förstärkning. En förkortad antenn som är väldigt vanlig på handapparater men även ibland som segelbåtsantenn är antenn av s.k. Helixtyp. Teorin för den är lite annorlunda (lämnar vi därhän) då den består i princip av en enda lång spole (ser ut som en spiralfjäder innanför plasten/gummit) och kan vara rätt effektiv trots kompakta mått.

före och efter snart målning

Oavsett vad raol skriver och diverse beräkningar om jordens krökning så är störningarna ett faktum. Jag vet inte hur det görs eller tekniken bakom, men jag ser konsekvenserna av det. Jag kör året runt i sjöräddningen och ser störningarna med jämna mellanrum. En typisk störning är att vi får en felposition på 100-500m. Det kan se ut som att man kör rakt över en ö fast man passerar med god marginal. Vi kör med trippla GPS-system i båten och ser störningen i alla 3. Vi kör numer med radar som primär naviagtionsutrustning och det elektroniska sjökortet som sekundär. Vi har i vinter ökat på övingar att köra enbart med radar och papperskort, helt utan plotter. Som ni ser på mitt "namn" så kör jag i hela den Åländska skärgården. Man får tycka och tro vad man vill om störningarna, huruvida de är verkliga eller ej. Men det är ändå aldrig fel att förbereda sig på att en störning kan ske. Ha med papperskortet och en kompass, samt öva någon gång.

Nytt 240 Amp Laddat År Har bytt generator inför varje säsong under fem år. Vi vet att det alltid går att modifiera och göra saker och ting bättre. Alla generatorer har varit vattenkylda som jag har laborerat med. Ser så många inlägg om hur folk kopplar på fläktar mm för att kyla sina luftkylda generatorer. Jag testade initialt detta också och fick ut 5–10 Amp extra och var inte nöjd med detta. Det har blivit lätt över 200 timmar som jag har legat på knä framför min Yanmar 4JH5E och brorsans Yanmar 4JH4-HTE för att få till lite bättre laddning. För att underlätta testandet så byggdes en testbänk med en 7,5kW ABB 3 fasmotor, Hitachi frekvensomriktare som klarar 11kW. För att kunna lasta generatorn så finns 50 stycken H1 55W halogenglödlampor som går att koppla in i olika steg, totalt om 2700 Watt. Ytterligare last för att kolla av att regulatorer funkar för att ladda LiFePO4 batterier så finns 3x100Ah batterier som kan laddas. Två stycken från Amazon av olika modeller och ett batteri från SeaSea. Dom ligger rakt av parallellkopplade. I min generatorverkstad så finns inte rinnande vatten men det gör inget. Med en behållare som är fylld med exakt 25 liter vatten och med en termometer så kan uppvärmningen registreras och kyleffekten beräknas. Det har visat sig att vattnet kyler bort rätt så exakt 2.000 Watt när generatorn laddar med 240 Ampere vid 13,15 Volt som är 3,15kW Mer effekt kyls bort av den interna fläkten inne i generatorn. Uppskattningsvis så ligger verkningsgraden på en generator runt 55-60% Det blir mycket värme som ska kylas bort. Testet på Youtube gjordes utan regulator, ett spänningsaggregat användes istället. Notera att spänningen ut till fältlindningen var lägre än batterispänningen. Med en regulator så hade strömmen blivit ännu högre! Flera tester med Balmar MC-618 och Wakespeed 500 kommer att ske nu i vår. Problemet som många har upptäckt när de har uppgraderat med LFP batterier är att generatorn blir varm eller stekhet och i sämsta fall så smiter röken ut från generatorn och då är det riktigt illa. Generatorn är vattenkyld med en EGEN KRETS i våra båtar genom värmeväxlare. Att använda motorns kylvatten är ingen vinst. Att kyla med 82 gradigt vatten hjälper lite. Värmeväxlaren sitter direkt efter sjövattenfiltret. Normalt är kylvattnet 40 grader som cirkulerar till generatorerna (två generatorer i brorsans båt) när vi ligger i sjön. Deltat brukar vara 20 grader. Den interna regulatorn är urplockat och samtliga dioder också. Vet inte hur många interna diodbryggor som jag har eldat upp, men det är ett många och några till. Idag är diodbryggan extern på 300Amp och givetvis vattenkyld. Motorutrymmet är betydligt svalare idag med en vattenkyld generator än när jag hade en luftkyld generator från Genmaax som laddade typ endast 80Amp Med Flir värmekamera så syns det att den vattenkylda generatorn är en av de svalaste komponenterna på motorn. Porsche slutade att tillverka luftkylda motorer 1998. Det är inte så konstigt. Vatten kyller 250 gånger bättre än luft.

lördag då smäller det jag har bestämt mig jag kommer lyfta ut motorerna ät tröt på att ligga där å skruva. kanske får för mig att riva motorerna för nöjets skull hahaha kommer självklart passa på att tvätta och måla motorrummet trevlig helg på er alla bilder kommer på jobbet

Livet som pensionär sen dryga 62, strax 70 år fyllda. Man hoppas att det blir några säsonger till på sjön. Ja, jag längtar... Köpte min Cumulus 2007. Legat ute på Vänern typ 70 nätter varje säsong. Knöte fast mig eller ankrat på åtminstonde 145 platser. Ja, givetvis fler återkommande.

Vi har en öppning bakåt och en badbrygga bakom den. Kalas när man ska bada. De (få) gånger man förtöjer med akter in kan man helt obehindrat gå ombord. Väldigt praktiskt när man ska packa båten och kan knalla ombord med en väska i varje hand. Den ger också enkel tillgång till vattnet som man enkelt når utan att klättra eller hänga sig över något.

Va va motor nr 2 ur 🙌 Och påbörjad

Teak lacken är vanlig klarlack med lite krita i så den kan du använda i till de 7-8 första lagren för att få djup i lacken sedan 1-2 lager sidenmatt beroende på hur matt du vill ha

Hej vi har seglat 3 båtar utan öppen akter samt en med delvis öppen o den senaste med öppen akter o nedfällbar bad brygga, vi trivdes fint med att sitta inlåsta därbak innan vi visste hur det kändes att kunna öppna upp, skulle aldrig gå tillbaka till de äldre båtarna igen, det där klättrandet över pulpit o akterstag i vägen kan man vara utan

I hemmahamnen backar jag alltid in mellan Y-bommarna. Frugan tycker det är mycket enklare när vi lägger till att sitta med fötterna på badplattformen och ta tag i bryggan än att klättra över pulpit i fören och behöva kliva ner på bryggan för att kunna hålla fast båten. Det är underbart att sedan kunna kliva av/på båten genom aktern och slippa klättra över pulpiten i fören med bagaget. Det är nog fler grejor som trillat i sjön när det klättrats över pulpit i fören än vad som spolats ut genom en öppen akterspegel. Jag brukar skoja om att när/om jag behöver rollator så ska jag skaffa en skiva som kan läggas mellan brygga o båt så jag kan fortsätta att ta mig ombord.

Skulle säga att fördelen med att det är enklare att få upp någon tar ut nackdelen med att det är lättare att falla överbord. Ingen har ramlat av vår båt (i alla fall inte med flit). Är vädret så att man riskerar att ramla av så sätter vi fast oss. Att saker lättare faller över bord är sant och det har kostat mig en fin skruvmejsel. Men för oss överväger fördelarna helt klart.

Gammal tråd, men jag får då och då frågan hur det gick med arduinolösningen för flödesmätning och hur mycket jobb det var. Det gick väl sådär. De sensorer jag använde var för trånga och begränsade bränslemängden vid fullgas. Så jag plockade bort dem, ytterligare info i denna tråd: Jag bifogar Arduinokoden för flödesmätningen - givetvis helt utan garantier eller supportförpliktelser. Koden blev lite galantare sen också när jag gjorde sumloggen och hade lärt mig mer om hur arduinion fungerar - men den kanske kan hjälpa någon på traven. NMEA_flowsensor_1.2.ino

…en person påverkades.

dagen resulterade i att BB motor kom ur imorgon blir det SB

Nej Man blir aldrig nöjd av alternativ två. I just detta fall är det ju dessutom en hel del pengar "på spel"... då är det väl extra viktigt att bli nöjd? Nu var det väl iofs inte du som skulle bli nöjd... utan frugan... och det kan i många fall vara än viktigare. För ja, man skall gå på det man VILL ha, annars kommer man ångra sig varenda gång man ens ser grejerna... I just detta fall... kapell eller hytt... kapell är en nödlösning ruffiga sommardagar medan en hytt är en permanent sak året om.

Hej och välkommen till MG! Att vara ute några dagar utan toa innebär att man måste vara beredd på ett visst mått av vildmarksliv och är man van vid det så är det säkert ok. Det kräver bla att man kan lägga till vid en ö där man kan gräva ner (djupt) när man gjort ”stort”. Detta kanske inte alltid går så för mig är en toa nödvändig (😉). Det har förts många och långa diskussioner om inom- eller utombordare här. Sammanfattande kan man säga att en utombordare är mer stöldbegärlig men går lättare att byta när den blir gammal. En inombordare är vanligtvis mer långlivad och ger dels en annan (bättre) gång då tyngdpunkten ligger inne i båten men det gör att den också stjäl utrymme i båten. Inombordaren är i vissa fall mer svårmeckad och i andra fall mer lättmeckad. Vad gäller val av båt så föreslår jag att ni tar några vändor på de närmaste marinorna och kollar vilka båtar som ligger där. Prata gärna med några båtägare (vi pratar rent allmänt gärna om våra båtar) och fråga vad de gillar/ogillar med just sin båt. Sen brukar jag rekommendera att välja en motor där möjligheten till service och reservdelar finns i närheten. Det är inte alltid kul att traila större båtar längre sträckor. Förvaring inomhus brukar inte vara nödvändigt (och är ofta dyrt om man inte har egen hall) men man måste se till att tömma vattentankar, toa och toatanken och frostskydda dem. Det bör man fö göra även om man har en inomhusförvaring med värme för ingen vet när strömmen går eller hur lång tid den är borta. Lycka till!

Så här blev det slut! Gott nytt år!

Så går 2024 mot sitt slut Tre månader efter upptagning börjar äntligen inspirationen och lusten att återinfinna sig. Var nere till båten och funderade på vad jag skulle sätta tänderna i och det råkade sluta med att jag rev det gamla pentryt för att ge plats åt något nyare, fräshare och mer användbart (jag har inte användning för två spisar).... Allt som inte var inplastat monterades ner men en del kommer säkert att återanvändas - vad vet jag ännu inte då jag inte har någon plan men just nu är teorin följande: Då vatten och avlopp redan är framdraget kommer jag nog ha ett mindre handfat. Det som sitter idag är väldigt djupt vilket tar upp alldeles för mycket plats i skåpet nedanför. Då jag inte kommer diska där nere så räcker det med ett grundare Överskåpen kopper förmodligen få ett nytt ytskikt och sedan återanvänas. Dock ska jag först se till att det finns en bra skrovbeklädnad eller liknande innanför så att insidan av skåpen blir lika fina som utsidan Bänkskivan kommer bytas. Troligtvis laminat även om det vore både snyggare och mer praktiskt med ett kompositmaterial. Kompositskivor är dock otroligt dyra Jag leker med tanken att bygga en toppmatad kylbox där spisen tidigare var monterad. Kylagreggat verkar dock väldigt dyra och jag har en ny ocvh välfungerande kyl - behöver jag verkligen en till när jag är ensam ombord? Vi får se hur det blir Förvaring. Jag har allvarlig brist på förvaring av torrvaror, bröd, flaskor m.m. så det hoppas jag kunna lösa Intergrerad kaffemaskin? Det är ett i-landsproblem men visst vore det skönt att kunna få en morgonkaffe genom att bara trycka på en knapp Modernare "look". Mycket har hänt med både material och stil sidan 1984 - här hoppas jag kunna modernisera på ett sätt som fortfarande passar till båten Jag misstänker att detta projekt kommer ta en hel del tid i anspråk - dels för att jag inte har någon egentlig plan men också att jag måste lära mig om vilka material jag ska använda - det gäller ju att hitta den där gyllenee medelvägen mellan pris och prestanda. Gott nytt år allihop! /Christian

Välkommen till MG! Jag håller med och mitt svar är liknande. Du kan få båten fin utan att lägga pengar på färg.och du kommer att lära dig en hel del som du kan ha glädje av till ev. framtida båtägande. Skaffa/låna boken Vårda din plastbåt. Den finns troligen på biblioteket. Den finns på antikvariat (äldre upplaga), tex. via Bokbörsen. https://www.bokborsen.se/?f=1&qi=9789189564626 Den finns att köpa ny, https://www.bokfynd.nu/9789172236493/varda-din-plastbat-handbok-renovering-och-underhall/ Invändigt skulle jag först högtryckstvätta och sedan använda något kraftigt rengöringsmedel, tex. Abnet eller Mac A-25. Om det är möjligt skulle jag före tvätt ta bort så mycket trädetaljer som möjligt. Träet skulle jag slipa och lacka/fernissa. Bottenfärgen skulle jag ta bort helt och inte måla på någon ny. Om båten står på trailer behövs ingen bottenfärg och ligger den i en insjö får man ändå inte ha något gift i färgen. Hur mycket som växer på den beror ju på var den ligger. Västkusten är värst! LeFant Paint remover mjukar upp många färglager om du lägger på ganska rikligt med roller och sedan täcker med tunn plastfilm och låter den verka i 24 timmar. Täckfolie finns tex. på Biltema, https://www.biltema.se/bygg/farg/skydda-och-maskera/skyddsfolie/tackfolie-20-m2-2000034365, men även på andra ställen. Även matfolie/gladpack funkar bra. Sedan är det inte svårt att sprapa bort färgen med en spackelspade. På utsidan skulle jag laga i skador med gelkoatspackel. Finns i olika vita nyanser. Om man tejpar över lagningarna med packtejp innan de härdar kan man få dem jämna och tom. blanka uten något större arbete. Gå sedan övrer allt med först grov rubbing sedan finare rubbing och sist polish. En polermaskin underlättar, men båten är inte större än att du kan göra allt för hand. Jag gissar att det tar en arbetsvecka (40 timmar lite utspritt i tiden) att få båten ganska fin om det inte är några större skador som inte syns på bilderna. Kostnad runt 1 000:- kronor. Eftersom man alltid gissar för kort tid, så tar det nog 80 timmar. Lycka till! Mackey

Skulle jag någon gång göra byte till segelbåt skulle jag aldrig göra avkall på öppen akter med badbrygga. Enkelheten att i hamn att backa in samt att kunna gå ut på badbryggan i naturhamn är några av sakerna jag värdesätter mest ombord på båten. Puristerna för segling kan jag förstå resonerar annorlunda.

Det kan vara spridarhylsor som läcker.

Decca utvecklades strax före andra världskriget, främst för militärt bruk. I slutet av 70-talet var det väl beprövat men led av rätt mycket begränsningar som inte gick att påverka. Efter kriget så fick även civil sjöfart möjlighet att hyra mottagare. Det var rätt stora apparater och rätt krångligt att bestämma positionen. En Deccakedja bestod av en mastersändare och två eller tre slavsändare. Från mottagaren så fick man värden i tre olika färger. Dessa värden plottades in längs parabler på speciella Deccasjökort. Där värdena på parablerna möttes befann man sig. Inte sällan så möttes inte alla värden i samma punkt... Denna typ av navigering var inte så praktisk i en fritidsbåt inne i skärgården. Positionsbestämningen påverkades även av att när radiosignalerna från Deccasändarna, som var markbaserade, gick över landområden så "vek signalerna av" och orsakade felvisning av positionen. Deccakedjorna hade även en rätt begränsad räckvidd. På längre avstånd från en Deccakedja så blev avvikelserna rejält stora. I början av 1980-talet gick Decca-patentet ut och det började tillverkas mottagare som var mer lämpade för fritidsbåtar. Dessa små mottagare presenterade resultatet från Deccasändarnas signaler i positionssiffror som direkt kunde plottas in i ett vanligt sjökort. Fortfarande med de felkällor i positioneringen som systemet innehöll. Stockholms skärgård med tre slavar hade rätt hyfsad precision. På Åland var det sämre med precisionen. Söderut längs kusten varierad precision. I Blekinge med endast två slavsändare var precisionen bitvis katastrofal för navigering inne i skärgården. När man passerade från en kedja till en annan så kunde det ibland bli väldigt besvärligt att få mottagaren att låsa på en korrekt position (växlingen mellan kedjor gjordes manuellt...). På 1990-talet började det komma GPS-mottagare som var användbara i fritidsbåtar. De första modellerna presenterade positionen i siffror precis som Deccamottagarna. Inledningsvis med medvetna positionsfel som gjorde precisionen begränsad. GPS-systemet var så mycket bättre och hade global täckning så efter några år lades Deccasystemet ner (sändarna stängdes av).

En fördel är att man behöver inte gå till parken för att mata änderna.

Jag tror snarare att vägen framåt skulle vara att det fanns små, batteridrivna, vattentäta AIS-sändare som kanotister och andra små flytetyg kunde ha. Då skulle nog många skaffa en av ren självbevarelsedrift. Man skulle inte ens behöva registrera dom, utan dom skulle kunna ha ett standardiserat, gemensamt MMSI-nummer som betyder just kanot eller liknande, och för att spara batteri behöver dom inte heller ha speciellt lång räckvidd, kanske bara någon M eller så. Den skulle till och med kunna ha ett MOB-alarm om kanotisten skulle hamna i sjönöd. Kanotuthyrningar skulle till och med kunna låna ut sådana när man hyr kanot.

Har antennen fungerat som VHF-antenn så kommer den även att fungera som AIS-antenn. "AIS-kanalen" ligger inne i det marina VHF-bandet. Det är rätt bra att "kunna se" båtar som kommer bakom öarna när man seglar i skärgården. Ute på öppna havet ser man långt i förväg om korsande fartygstrafik riskerar att mötas i samma punkt. Jag har sett lastfartyg göra mindre kursändring långt i förväg för att passera bredvid mig.

Min antenn är ca en meter (den ligger i båten o jag har inte exakt mått). Antennlängden anpassas till våglängden för att få ut sändareffekten (= ger bäst räckvidd). Det finns även 1/2-vågsantenner på ca två meter som ger lite mindre dämpning men de blir otympliga på en segelbåt (förekommer rätt ofta på lite större motorbåtar - det ska nog även se lite tuffare ut). Din korta antenn har med stor sannolikhet en förkortningsspole längst ner vid antennfästet för att få hyfsad anpassning till frekvensen. En så liten antenn ger alltid mer dämpning och kortare räckvidd. Om antennlängden är alltför missanpassad så "studsar" uteffekten och går tillbaka till sändaren. Om det inte finns skyddskretsar i sändaren så kan den skadas om antennen är alltför missanpassad eller om det saknas antenn. Det är därför man aldrig ska sända med en radio utan monterad antenn. Mottagning är inte lika kinkigt med antennlängd fast mottagningen blir bättre med en korrekt antenn. För att få bästa mottagning och så klart även räckvidd vid sändning så är det en fördel om antennen är lite högt placerad. En bra antennkabel och bra kontakter med liten dämpning påverkar både mottagning och sändningsräckvidd. Även reservantennen bör ha en korrekt längd. Det finns anvisningar på nätet (bl.a. SXK) om hur man kan tillverka en enkel reservantenn av en bit antennkabel som klipps i rätt längd och förses med antennkontakt. Förutom att få rätt längd så är det inte "hightech" att fixa en antenn. Min reservantenn är en teleskopisk 1/4-vågsantenn som har tillhör en äldre handhållen ICOM-VHF (även VHF-en brukar ligga i båten, batteriet är rätt dåligt men med ansluten 12V så är det en utmärkt apparat). Jag har den liggande i båten tillsammans med kabel och antennadapter (inte permanent monterad..) och den har ännu aldrig behövt användas som reservantenn....

Jag bytte från DC till Kabinbåt för 2 år sedan. har inte ångrat mig en dag. Svensk sommar är inte som man tror, den är kall och blåsig.

Absolut, och det framgår tydligt av Utsökningsbalken att KFM kan utmäta egendom som någon för tillfället besitter (brukar), men att egendomen inte kan säljas, och att den ska återlämnas till ägaren, om den rättmätige ägaren bevisar att hen är ägare. Inom entreprebadjuridiken får man lära sig att det som underentreprenör gäller att skruva upp och driftsätta sådant som man levererat till byggplatsen just för att fast egendom inte kan utmätas lika enkelt som lös egendom och fär att det är svårt att bevisa att du som UE är ägare till 500 radiatorer (element) och 600 meter kopparrör som ligger på arbetsplatsen. Om det skulle vara ett genomgående problem att KFM sålde egendom som egentligen tillhörde någon annan skulle vi ständigt läsa om detta i media och på sociala media, men det gör vi inte.

Lyssna på frugan..... Hyttbåt är nr 1 Har själv en Jeanneau 695.

Hittills tycker jag det varit magert med konkreta resultat från AI-hypen, sånt som vanligt folk har nytta av alltså. ChatGPT och Microsofts Copilot är visserligen bra och jag märker att jag använder dem mer och mer istället för att googla efter svar eftersom man får utförligare och bättre resultat från GPT-tjänsterna, det som slarvigt kallas Artificiell Intelligens trots att det inte är fråga om någon intelligens utan maskin-inlärning och avancerade förutsägelser om vad som ska vara nästa ord. Jaja, nog om det. Men nu händer det äntligen nåt som är bra för oss på sjön! Google har skruvat ihop en AI-modell som förutsäger väder bättre och betydligt snabbare än dagens nuvarande system med enorma sammankopplade superdatorer. GenCast ska visat 97.2% bättre resultat än ECMWF’s ENS (dagens ledande prognossystem). Resultatet blir bättre ju längre fram i tiden man prognosticerar. Det vore ju fantastiskt att veta hur vädret faktiskt blir om en vecka eller två. GenCast är dessutom s.k. Open Source så vem som helst kan använda den fritt i sitt eget prognos-system/programvara. Själv kör jag ECMWF i Predictwind och jag hoppas de snart lägger till GenCast. Och även såklart att SMHI och andra prognosmakare som svenska sjöfarare använder tar till sig det här. https://foretagande.se/ny-ai-modell-revolutionerar-vaderprognoser-snabbare-och-mer-exakta-forutsagelser https://feber.se/samhalle/googles-nya-vader-ai-ar-en-hejare-pa-vaderprognoser/474641/ https://deepmind.google/discover/blog/gencast-predicts-weather-and-the-risks-of-extreme-conditions-with-sota-accuracy/ https://www.ecmwf.int/en/forecasts/documentation-and-support/medium-range-forecasts

Har många gånger förstummad stått och sett på när folk tar upp och sjösätter sina båtar utan att köra ner vagnen ordentligt i vattnet. Både ser amatörmässigt ut, riskerar skada båten och blockerar rampen för andra då det tar tid. Ner med vagnen ordentligt. Spola av naven med färskvatten därefter. Lagerna kan man se över/fetta in en gång årligen.

Normalt vänder tillverkarna stefapackningarna bakpå naven med läppen inåt så de skall hålla kvar fettet i navet. När man vänder läppen utåt håller den vatten och skit ute ur navet i alla fall någotsånär. Har man då en fastskruvad eller fastspänd navkopp på utsidan med smörjnippa i kan man pressa in fett där och så pressas det yttersta fetter ut under läppen på stefapackningen. Fördelen är att när det är för mycket fett i navet pressar överskottet ut när man kör. Nackdelen är att man måste smörja regelbundet eftersom navet hela tiden förlorar litet fett. Problemet är hur du skall klara av bromsarna....... här i trakten har de flesta inga bromsar på båtkärrorna eftersom det normala är att sjösätta med traktor. Att få överskottsfett och saltvatten i bromstrumman är inte så bra för bromseffekten.

Billack. Detta duger utmärkt ! Bara du inte sänker ner ditt drev i exempelvis sjövattnen.

Hej Vi har i SXK Västkustkretsen testat Hempel SilicOne på små plattor på ett flertal båtar och det verkar inte växa något på dem under första året. Dock är det mycket jobb före man får bytt färg och så har man risken, som Makro skriver, med siliconsmitta om det inte fungerar. Jag fick en burk Basilicoat på Båtmässan för att testa. Vi har en bad/räddningsstege på bryggan där jag målar stegen med bottenfärg för att man inte skall skära sönder fötterna. I år målade jag med Basilicoat och det fungerade inte alls, se bild, om det hade fungerat på en båt i rörelse vet jag inte. Platsen är Onsala i Norra Halland.

Du har fått många bra tips här. Jag har ett Engbo 34D och skulle bara vilja komplettera med några andra infallsvinklar som kan vara applicerbart vid utebliven kontakt med stoppsensorn. Kontrollera att trådarna har bra anslutning till kontrollboxen. I mitt system sitter de klämda med knappar i en kontakt. Inte särskilt väderskyddat. Jag har varit med om att vissa trådar har hoppat ut kontakten. Kontakten sitter i i överkant på bilden nedan, Kolla att stoppsensorn sitter tillräckligt nära linan. Se den gröna ringen på bilden nedan. Kolla så att inte ankarlinan inte har slitit av kabeln till sensorn. Jag har slitmärken på min kabel vid den röda ringen. Lycka till!

Imponerande arbete! Men förlåt för OT.

Jo, det är enklast och mer än tillräckligt i de flesta fall, eftersom kablarna i båten är rätt korta och just den tabellens tal konservativa 🙂. ------------------------------- Nu blir det kanske lite OT/överkurs, men ändå (och detta vet du säkert redan, men skriver det för allmän info): Amperetalet på säkringen är och kan dock inte bara vara beroende av kabelarean, i synnerhet inte när det gäller kortslutningsström om det är lite längre kablar inblandade. När man t ex dimensionerar startströmsanläggningar är det inte ovanligt att man måste gå ner i säkringsstorlek jämfört med "standard" eller värdet i en tabell för en viss kabelarea om det som den säkringen försörjer har långa kablar. Ett exempel jag sprang på nyligen var en säkring som säkrade av utebelysningen i en ganska stor trädgård, där det var tänkt att ha 1,5mm² och 10A, som ju är det vanliga. Men om man räknade på kabelns inre resistans och max kortslutningsström som kunde bli vid en kortis i lyktstolpen "längst bort" (dvs värsta fallet), så begränsade den långa kabelns inre resistans (som ju blir högre vid mindre kabelarea, men också vid längre kabel) strömmen så mycket att en trög 10A skulle ta på gränsen till för lång tid på sig att lösa ut för att garanterat skydda det den ska. Att gå upp i area var inte möjligt (kabeln vare redan förlagd i marken) och att sätta snabba säkringar skulle bara ge en massa falskutlösningar. Så det fick bli att gå ner till 6A. Vi talar dock nu om kabellängder som sällan förekommer i våra fritidsbåtar 😉

Vi vill bara ha ett tal, alltid samma för samma kabelarea. 😉 Det är ju bra att följa någon standard även om den är gammal, för då har man ju hamnat någorlunda rätt iaf.

350 A låter väldigt mycket på en 35 mm2 kabel. Säkringen är ju till för att skydda kabeln och därmed båten och det gör man ju inte om säkringen är för stor. Instämmer med @Mackey Jag brukar följa den här tabellen: Enligt den ska man inte gå över 315A som kortslutningsskydd för en 35 kvadrats kabel. Kortvarigt kan man överbelasta en säkring t.ex. vid startögonblicket för en kraftig elmotor. Om startmotorn tar 150A så använd en 200-300A säkring som kortslutningsskydd eller byt helst till 50 kvadrats kabel till alla motoranslutningar. Det är tryggare att slippa byta säkringar vid motorstart i ett kritiskt läge... Den vanligaste orsaken till bilbränder är nog kortslutning i en kabel som startar branden. Bilar har väldigt sällan säkringar på batterikabeln. Kabelbrand i en bil är obra, i en båt är det förödande!

Tråkigt svar från mig nu men köp en snipa till. Den är billigare än släpet. Båten skall ju underhållas så det blir dubbelt jobb tyvärr.

Svar på din fråga Lintott Insåg att min GenMaax generator var inte optimal. Den hade för många brister. Går inte in på det här. Den är skrotad på återvinningscentralen i Jordbro som metall. Jag arbetar med små elektriska motorer sedan 1989 och förstod att det måste gå att göra allting betydligt bättre. Övertog min brors Jeanneau 42DS med 540 Ah LFP när han beställde en ny Benneteau 55 som han utrustade med 1400LFP. Tack vare min brors firma www.kimtech.se är det lätt att rita och skapa de delar som vi behöver. Jag försåg hans båt med dubbla vattenkylda generatorer. Närmare 200.000:- är investerat och lätt över1500 timmar för att få allting att fungera. Jag har haft ett antal haverier i verkstaden men inga i båten. Har alltid sett till att det som funkar till 100% i provbänken kan därefter installeras i min båt och/eller min brors båt. Insåg efter ett otaliga haverier att dioderna inte ska sitta i generatorn och inte heller elektroniken som styr laddningen. I början hade jag ingen aning om hur mycket ampere som jag behövde klara av. Har lagt ner tusentals med kronor på diodbryggor och massor av timmar på trasiga diodbryggor. Bilden visar den som klarade av alla mina tester. Vet inte hur många ampere den klarar av. Säkert ett par tusen ampere. Men den höll! Gjorde en liten film ikväll som avslöjar hur en vattenkyld generator ser ut innanför skalet. Vi är ett antal som har vattenkylda generatorer i våra båtar idag. Porsche slutade med luftkylda motorer för 27 år sedan. Jag kallar min generator för Kimpower

Har bara sjösatt V-bottnade båtar (ca 5 m långa) och relativt flatbottnade båtar (Grisslan 6m lång) med utombordare. Vi har aldrig backat längre än till vattnet når underkant navet och det har aldrig varig några problem oavsett långgrunda ramper eller brantare ramper. Rampa snipa har jag ingen erfarenhet av, men gissar snipor kräver lite djupare vatten och att man därför måste bscka så pass långt ut att msn dränker naven. Men det är som sagt bara spekulation.

Du får ett totalt sett betydligt bekymmersfriare båtägande med totalt sett mindre arbetsinsats om du lyfter ur den gamla motorn och plockar isär den och antingen borrar cylindrarna eller byter cylinderfoder beroende på hur den är byggd, sätter in nya kolvar och kolvringar och kolvtappar pch kolvtappsbussningar och ventiler och oljepump och spridare. Slipar vevaxeln till undermått om det behövs. Helt enkelt en vanlig motorrenoverng. Jag gjorde en sådan genomgång på traktormotorn för två år sedan och räknat i problem och arbetstid och krångel var det grovt räknat samma tid som gick åt som skulle gå åt på din föreslagna ombyggnad av Monarken. Till saken hör att jag är timmerman och snickare och aldrig hade helrenoverat en motor förr. Jag fick litet konsulthjälp av en kamrat och av min farbror och så lämnade jag bort bearbetningsarbetet och spridarinställandet till en motorverkstad. Resten var bara vanligt arbete. Efter det har den gamla motorn varit bekymmersfri. Vill du ha det enkelt och välfungerande skall du inte sätta en massa tid på att skapa en båt som inte fungerar ordentligt i vattnet.

Jag har en Nidelv 28 med en "box" I en Toft. Förra ägaren har isolerat den med 50 mm rosa hård "frigolit". Den är ca 60*50*30 och har inga kylelement. Gamla ägaren berättade att han tog med 2 flaskor 1,5 liter med vatten som han frusit hemma. Sen la han båda i boxen. Morgonen efter tar vi en flaska. Och lägger i frysen, sen byter vi varje dag. Har alltid kalla öl och kall dricka i båten när vi är ute. Boxen öppnas ovanifrån så kylan inte kan rinna ut. Så isolera bra och köp öl för pengarna 😉

1. Om man lägger signalledaren till givaren till fast +12V - hur skall då mätaren kunna mäta någon signaländring från givaren ? Om givaren har en extra kabel, dvs tre anslutningar (varav en den vanliga minusen), skulle det kunna vara aktuellt att koppla en av dem till +12V. Men annars alltså inte. 2. Ja, om man lägger +12V på signalledaren från en vanlig givare (och den andra ledaren är kopplad till minus som vanligt) kommer givaren att brinna upp, i alla fall efter ett tag. För en vanlig 10-180 Ohm-givare kommer då utsättas för en ström som ger en effektutveckling på mellan 1-14W i givaren (beroende på hur mycket det är i tanken). Det tål den inte ! Veglia är vanligt på italienska fordon, bl.a. Fiat. Och säkerligen finns de därför i flera båtar också. Men på våra gamla Fiatbilar är det inget annorlunda med dem jämfört med andra instrument/givare - instrumentet är det som skall ha +12V, medan givaren är kopplad mellan "signal" på instrumentet och minus. Nu är ju italienarna inte speciellt konsekventa så det KAN ju fortfarande vara någon mystisk avart din kompis har. Och även om Lucas (han med plusjorden i bl.a. brittiska bilelsystem) lär vara uppfinnaren av mörkret så är jag helt övertygad om att han som uppfann glappkontakten jobbade på Fiat.....

Tak och väggar. Var ingen isolering i taket innan, men tänkte att det kan inte skada. Blir bekläda skivor i taket. Midcabinen kvar men vi (jag, frun och en kompis) klarade av mastercabinen iallafall idag. 31 grader i omgivningstemperatur samt 6 armar rekommenderas och tålamod! Tog oss ca 8 timmar inklusive en snabb lunch. Sen blir det offwhite skrovbeklädnad ovanpå detta, var 51% rea hos Hjertmans mellan den 22-25:e, beställde såklart direkt och kom hem den 23:e.

Tack Georg och alla andra som gav mig råd. Det var första gången för mig. Jag limmade med epoxy (två komponenter), betsade (pulver blandat med T-Röd) och lackade med två komponenter. Många lager. De första utspädda med Balsam Turpertine, Biltema. Jag är supernöjd och har lärt mig en hel del. Nu håller jag med instrumentpanelen och en innerdörr. Mvh, Maria