Ledartavla

Idag är det 20 år sedan jag reggade mig som medlem här på Maringuiden. Har för mig att jag satt och hade lite att göra på jobbet när jag reggade mig. Var med ett tag innan dess och skrev som gäst, vilket gick på den tiden. Vet inte om man ska fira eller fundera på om man är riktigt klok. Jag bestämmer mig för att fira. Det är roligast så. Hoppas vi alla får en bra fortsättning på båt-sommaren!

Hej! Jag börjar med att be om Ursäkt så det är gjort. Den närmaste tiden följer jag en uppmaning i Cornucopia att vara lite obekväm, obekväm på så vis att jag ska lyfta upp kriget och folkmordet i Ukraina lite mera i dagens ljus. Uppmaningen kan läsas här (hoppas jag). Iden verkar vara rätt enkel, prata om kriget och folkmordet i Ukraina överallt även om det är obekvämt. Eftersom jag inte har någon egen vilja så följer jag givetvis denna uppmaning till punkt och pricka. Det jag önskar här och nu är att de av er som inte bryr sig så mycket om kriget försöker ändra på det. Ukraina behöver hjälp och stöd. Här finns några organisationer som är helt okej att skänka pengar till och Cornucopia är en utmärkt nyhetsförmedlare. Enklast är att ge ett bidrag direkt till den ukrainska staten, UNITED24 - The initiative of the President of Ukraine (https://u24.gov.ua/)

Varför är miljörörelsen så ointresserad av att stoppa den rostiga ryska rosneftflottan i Östersjön? https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-tankas-ryska-skuggflottan-fran-fartyg-utanfor-gotland Det verkar bara vara Greenpeace som bryr sig. https://www.greenpeace.org/sweden/agera/oil-is-war/ Jag är ingen greepeaceälskare, men när de vill göra något som jag tycker är bra så tyckte jag det är helt okej att skriva på deras namninsamling mot den ryska skuggflottan. Jag vill inte få olja mellan tårna när jag badar och jag vill absolut inte att Ryssland ska få in pengar så att de kan fortsätta kriga i Ukraina.

Oavsett om det beror på att jag är svårt förändringsobenägen eller för att det finns nya metoder som anses bättre än de antika metoder som de flesta rörmontörer använder idag så är min rekommendation att du väljer en gängtätning som är flexibel och justerbar under arbetets gång utan att det blir läckage. Det kan vara lite meckigt att montera flera gängrördelar så att allt hamna rätt. I min stockkonservativa och bakåtsträvande värld är lin och kladd något som fungerar just på det viset (det kanske även Loctite 577 gör). Om du under arbetets gång upptäcker att du behöver vrida lite på någon del så är det bara att göra det, både i samband med montaget och senare. Sedan kan lin och Unipak ligga evigt länge i en låda och när man behöver det så fungerar det precis lika komplicerat, kladdigt och tidsödande som förra gången man använde det.

Hej! Hoppas jag svarar rätt på mitt inlägg nu. Är första gången jag ställt en fråga i detta forum. Först av allt ett mycket stort TACK för att ni ställt upp och gett olika förslag på lösningar. Detta har verkligen hjälpt oss på riktigt! Denna båten vi har nu är ny för oss sedan i slutet av förra säsongen så mycket att lära. Svaret på vår gåta med gas var varken gasläcka (huvudkranen var avstängd och inte helt rätt symtom för denna gas), eller septiktanken (som ni skrev borde inte den ge tillräckligt med gas även om det luktar illa. Vi har dock neutraliserat doften enligt förslag och skall åtgärda vidare för säkerhets skull). Svaret var istället som flera av er skrev att läckande batteri till bogpropellern under sängen i förruffen. Vi hade bytt 4 batterier men fanns visst fler i båten, totalt 8 st.... Enligt försäljningen var alla batterier i båten nya förra säsongen.... så nu går vår utredning vidare med om det överladdas eller inte. Har köpt nytt batteri. Lite läskigt att sova över fortfarande...

Jag blir förvånad! Vi har fullskaligt krig i Europa och en despotisk ledare i öster som ställer om hela Ryssland till ren krigsekonomi och räknar med att 30 - 40 % av budgeten ska användas för kriget i Ukraina och upprustning av den ruska krigsmakten och samtidigt ser vissa problem med att öva vårt försvar. Det är sällan svårt att se var de militära områdena är belägna och det är sällan svårt att förstå vad som gäller, men det kräver viss ansträngning. https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/skjutfalt-avlysningar/uto/tilltradesforbud-uto-v20-2024.pdf Jag tror att problemet är att de flesta inte har papperssjökort och därför missar en hel del information som är lite knepigare att få fram i plottern. Det kan man inte beskylla Försvarsmakten för kan jag tycka. Som svensk medborgare får man segla genom militära skyddsområden, men som utländsk medborgare får man inte göra det. Sedan har väl de flesta militära skyddsområdena tagits bort jämfört med hur det var förra gången vi var rädda för ryssen. Dags att ta vårt försvar på allvar igen!

I barndomen på 70 talet var det fest varje helg hemma hos nån granne, en av de hade hembrännare i tvättstugan som gick året runt, så sprit var ingen brist, alla bryggde även vin. Vi barn var med, småbarn låg hemma och vaktades genom att ha telefonlinjen öppen, och man ibland lyssnade om de skrek. En granne hade en ombyggd fiskebåt från västkusten, motorn var en tändkula från Säfle, den stod ju mitt i båten, i typ som en garderob nere i kajutan, man gick ner för en trappa bredvid och fick gå runt den för att komma till dörren och komma åt motorn. Startproceduren var att vrida om en kran vid ratten, gå ner till motorn, tända en patron, stoppa i den och skruva på locket, sen dra ut en fjädrande pinne på svänghjulet och stampa till på den. Om motorn startade måste man fort vrida tillbaka kranen vid ratten. Vanligtvis gick det åt 2-3 försök innan den tuffade igång. Denna båt användes flitigt på somrarna för festerna, även då var vi barn med, flytvästar hade vi, användes för att bada, så de var sällan på när vi åkte. Dessa har ju ganska hög stäv, och det var en repstege för att klättra ombord, inte helt enkelt, framför allt för de som tittat för djupt i flaskan. En kväll när vi skulle kasta loss från en kobbe ropade nån ”Är alla ombord” ropade nån annan JA, och vi åkte iväg, kanske var det 15-20 personer på båten ink oss några barn. Vi satt i aktern som var öppen när nån stack upp huvudet från kajutan och undrade ”Var är Offersson ??” Offersson var en liten klen gubbe från Skåne, knappt hörbar för en stockholmare, dessutom stammade han och vartannat ord var en svordom. Efter en stunds letande hörde jag hans svordomar, han hängde fortfarande i repstegen, det var han som lossat repet, men de hade åkt iväg innan han kom upp, han hade halkat på nedersta pinnen och satt nu gränsle över den med halva kroppen i vattnet, båtens fart även om det bara var 5 knop, gjorde att han inte orkade dra sig upp. Man tänker så här efteråt, vad hade hänt om ingen saknat han, resan hem var nog 2 timmar. En annan resa företogs i Augusti, vi var på kräftskiva ute på en ö, då var det bara grannen, morsan, farsan och jag 11 år gammal. Grannen var stupfull, farsan redigt berusad, morsan skapligt onykter. Grannen skulle först försöka få igång motorn, han lyckades inte träffa hålet för patronen trots flera försök ”Akta på dig sa farsan, jag fixar det här” Grannen la sig på soffan och somnade. Farsan lyckades efter några försök få i en patron, sparkade till och fick backtändning (hade inte ställt svänghjulet rätt) Jag satt vid ratten redo att vrida om kranen när takluckan över motorn flög upp och hamnade i sjön, en sån där orange som polisens hundbilar hade på den tiden, det var farsans huvud som slog bort den när motorn slog bakut !! Han la sig på den andra soffan med ont i benet….och somnade. Nu var det jag och morsan kvar, hon är vänsterhänt och kan omöjligt skruva på ett högergängat lock. Vi ställde svänghjulet rätt, morsan tände på patronen, stoppade i den, jag skruvade på locket, morsan stampade till och jag sprang ut till ratten och vred om kranen….vi var igång !! Lossar och lägger ut, tändkulan är tydligen sövande, efter 5 min föll morsan åt sidan, hon sov. Jag styrde själv hem båten i augustinatten. Geografiskt då för er som är intresserade så hände detta i Mälaren nära Stockholm, vi startade på östra sidan av Eldgagnsö mot Hässebysidan, åkte genom Råkarsundet och halvvägs ner i långtarmen, det finns ju en del grynnor och prickar första biten att hålla reda på, men jag var redan då kunnig om vattnen runtomkring, kunde läsa sjökort och båten hade en bra sökarlykta. Väckte morsan när vi var framme, vi la till och gick hem, grannen och farsan kom haltande hem på förmiddagen, ingen av de mindes vad som hänt. Kan väl även nämna att man försökte nå Åland med denna båt, men kraftig motvind gjorde att båten bara stod och stampade, efter 3 timmar såg de fortfarande svenska fastlandet bakom, och vände om. Efter den resan plockades motorn isär och fick bla nya kolvringar, jag mins kolven, lång, stor som en mindre hink och den hade ett helt gäng kolvringar. Tyvärr har vi inga bilder kvar från den tiden eller på båten.

Danmark nekar ryska fartyg tillträde till hamnar. Vill man krångla till det för ryssarna så går det. Endast ryssvänner vill få oss att tro att det inte går att göra något.

Det blev lättare än förväntat. Först lossade jag på den i bilden ovan högra bak 1mm,sen tänkte jag lossa den fram också, men det tog några varv och den var fortfarande inte ens 1mm bort från stöttan. Hm. Så gick jag runt för att kolla vänster bak, den som nästan hade en buckla för all vikt låg på den. Hoppsan den var 5cm ifrån stöttan där! Ojdå, kollade kölen där under den var ju spikrak. Okej så skruva upp vänster bak, mätte med en dunk me lite vatten i som jag la på stegen, justerade lite till bara genon att lossa den fram. Tills dunkens vatten var i våg. Perfekt. Tog inte ens 5min, den rätade upp sig själv.

Jodå, jag lever fortfarande om nu någon undrar. Ingenting blir som man tänkt sig. Har bara bryggseglat några gånger sedan slutet av juli. Båten har legat still och sannolikt blivit bevuxen med en massa havstulpaner. Min gamla mor avled icke oväntat i början av augusti. Det var mycket jobb med att ordna och begravning då vi har en del släktingar som bor både utomlands såsom i Skåne, Dalarna och Härjedalen. Sedan boupptäckning, städning och tömning av lägenheten. Då faller jag illa och får en ful fraktur på underarmen, vänster, tur i oturen. Kunde dock delta i ett veteranbilsrally, men det var svårt att manövrera blinkersen… Väntade i nån vecka på operation, som påbörjades men fick avbrytas då jag inte tålde narkosmedel, blodtrycket försvann. Sedan planerades det in en ny operation där man tog in extra resurser och andra anestesimetoder. Då skrev jag ett testamente och delgav frun alla koder… Men den operationen gick bra. Det blev mycket meccano inopererat. Så nu är jag sjukskriven till mitten av januari-25, och sannolikt sex månader till, planerar att gå i pension i mars. Jag får ännu inte träna armen, inte lyfta, inte vrida. Och jag når inte att peta mig på näsan med vänster hand, och då når jag ju heller inte den delen vi i normala fall sitter på, vilket blir svårt när jag varit på toa, den rena högerhanden får göra det smutsiga jobbet vilket tar emot. Nu kan jag klä mig själv och kan nästan bre smör på brödet. Båten skall snart upp, jag har engagerat en kompis och sonen som får hjälpa till. Drevet skall av och lämnas in för byte av samtliga packboxar etc. @Makro blir litet inblandad i det med kontakten av en bra drevmekaniker. Ja så ser det ut efter operation, ulna var av på flera ställen, radius hade också en fraktur, och låg helt fel, senorna hade lossnat mm. Men studera skruvskallarna noga, visst ser det ut som om det är torx? Så att ensam lyfta av drevet och sedan lyfta in det i bilen är liksom inte aktuellt i nuläget. Så då vet ni varför jag tagit en timeout härifrån, jobbigt att hantera tangentbordet med en hand… Annars mår jag bra… Titanskruvar är dyra, jag får väl en räkning så småningom från ortopedkliniken, en så kallad ”fraktura”.:-)

Jag har ju genom åren gjort en del tester på just detta, och med en viss del erfarenhet (men fortfarande en skvätt av troende) så: - Zinkanoder är oftast gjorda av mycket ren zink, då det är väldigt billigt och incitamentet att använda något annat inte finns. Potentialmätningar jag gjort visar också på i princip obefintlig skillnad, oavsett om det är VP, Watski, Biltema eller Ali. - Magnesiumanoder är väldigt ovanliga i jämförelse och dyra. Antagligen det därför ibland verkar vara även annat än magnesium, då potentialen s.a.s. inte stämmer på alla jag kontrollmätt. - Aluminiumanoder är som nämnts sällan ren aluminium utan innehåller annat för att få dem mindre ädla än ren aluminium - som de annars inte skulle skydda. Oftast rätt lika potential mellan olika fabrikat, men från "noname" har jag i ett (dock bara ett) fall mätt "aluanoder" som verkat vara just bokstavligen aluminium, dvs samma rena aluminium som det skall skydda. Fungerar ju inte. Vill sedan också påstå att jakten på att få en fungerande anod i sötvatten är lite av hysteri och att lägga mycket energi på att lösa ett (oftast) icke-problem. Sötvatten leder ström rent uselt jämfört med saltvatten, och problemet där är bara en bråkdel av om båten ligger i saltvatten. I tester jag gjort fick jag lägga på helt orealistiska felspänningar för att överhuvudtaget få till en märkbar elektrolytisk korrosion i sötvatten. Att anoden inte offrar sig i sötvatten har alltså egentligen mest helt andra orsaker än att det är fel material. Problemet finns helt enkelt inte i samma utsträckning. Zink är f.ö. precis lika mycket mer oädelt än det som skall skyddas oavsett om det är sött eller salt vatten. Visst offrar sig magnesium något snabbare, men skillnaden under samma förhållanden är marginell. "Aluminium" har fördelen att hålla sig ren (se nedan), annars inget egentligt plus mot zink. Nackdelen med zink är möjligen att det i sötvatten gärna bildas en vitaktig beläggning som till viss del kan vara isolerande. Men min erfarenhet är att det inte alls är i den utsträckning att anoden inte alls fungerar. Snarast beror nog förklaringen på att man försökt motivera att den (oftast) nästan uteblivna offringen i sötvatten måste bero på detta, för ögat uppenbara. Har f.ö. enbart zink på min (huvudsakliga) båt, som i princip enbart går i sötvatten. Anoder som då håller i minst 5-10 år (!). I motorn (där anoderna spolas kraftigt) får jag ingen vit beläggning, på propelleraxelcentrum, roder m.m. borstas de varje år efter upptagning då det ibland är lite vitaktigt men även annan "skit". Men det viktigaste är att det inte finns spår av någon korrosion på propeller, axel eller andra metalldelar. Då vet man att anoden funkar, även om den verkar offra sig i snigelfart. För att den inte offrar sig kan alltså bero på väldigt många fler saker än bara anodmaterialet. I detta fall så enkelt som sötvattnets ledningsförmåga.

Det blev en missuppfattning ombord då barnbarna var med. Jag hade pratat om att vi var tvungna att omgående fixa med sugtömning. Äldsta barnbarnet hade hört fel, trodde jag sade ”surströmming” och blev litet besviken när dom inte hade surströmming i den sydbohuslänska ICA-butiken. Jag gillar inte surströmming, men tycker det är bra med sugtömning, och den enda gemensamma nämnaren är väl lukten…. 😀

Nu har fyndet fått en ny ägare! Förhoppningsvis kommer båten i vatten igwn efter 60 år på land. Upplägget blir att köparen får betala en symbolisk slant, när han fått den i sjön swishar jag tillbaks halva summan.

Från min båt är det förbjudet att hoppa iland, det ska gå att kliva iland lugnt o sansat.

Mer sannolikt är att det beror på att de flesta berörda båtägare tycker det är bra att sanera sina båtar från hormonstörande gifter, att de ställer upp på och i förekommande fall varit med om att rösta fram skärpta miljöregler i sina båtklubbar.

Börja öva vid en mack-brygga när macken har stängt. De är ofta väl ”madrasserade”. Då upptäcker du hur den aktuella båten uppför sig.

Okej, så ett försök på att rekapitulera hela bakgrunden, om jag har förstått det rätt, så började det hela med att du betalade för att låta göra en XRF-mätning på din båt för nu några år sedan, detta utan att Transporstyrelsen haft med saken att göra. Resultatet av "din egen" undersökning visade på höga tennhalter och och indikerade därmed att det sannolikt fanns TBT i något färglager på din botten (vilket om jag minns rätt du redan misstänkte på förväg och faktiskt hoppades på). Därefter meddelar du detta frivilligt till Transportstyrelsen, utan att de frågat om det eftersom de inte ens vet att din båt existerar, och du bad dem förelägga dig att sanera båten för att du skulle få en sak att driva juridiskt. Transportstyrelsen, som innan dess inte hade något ärende på din båt, startar alltså nu ett ärende, vilket alltså är efter att du själv skickat in dina provsvar från den undersökning du låtit göra. Transportstyrelsen finner att provsvaren indikerar att det finns TBT på ditt skrov och gör som du ber om och förelägger dig att åtgärda botten och nu efter ett antal för dig förlorade juridiska rundor och där din sak inte vann framgång så har du nu sanerat din båt för att slippa betala vite. Och därför är du nu, med facit i hand, sur över att det kanske funnits ett alternativt sätt att testa botten på istället för XRF-mätningen som du betalade för.........fast då hade du inte haft en sak att driva, eller hur. Denna alternativa metod du refererar till är beskriven i en IMO-guideline (vilket inom IMO-världen betyder att det är en rekommendation/riktlinje och inte är ett tvingande dokument att följa, vilket även framgår av artikel 11 som du ofta hänvisar till, men det har jag utifrån vad du skriver förstått att du inte förstått) som riktar sig till stater/länder med anledning av de inspektioner en stat har rätt att göra på fartyg. Den är alltså en intern guideline för hur en stats inspektörer kan testa. Och nu är du sur på Transportstyrelsen för att de inte meddelat dig om dessa "interna riktlinjer" (som myndigheten kan välja att tillämpa i sin tillsyn om den vill) innan du, utan deras vetskap, beställde och lät utföra en XRF-mätning från privat aktör, vars resultat du sedan själv skickade in till myndigheten. Och du är nu ännu surare över att Transportstyrelsen helt enkelt inte bara ignorerar och blundar för det testresultat som du själv givit dem och tycker de istället ska låta dig göra ett nytt test enligt den andra metoden som du då själv hävdar skulle visa att du inte har TBT på skrovet. ....och där är vi nu! Vari lurendrejeriet ligger är för mig oklart. Ja, jag har sagt det förr, ta professionell juridisk hjälp av någon som kan detta istället och vet hur man skriver och vad som är relevant etc. Ta t.ex. ditt mail till högsta förvaltningsdomstolen i inlägget här ovanför, som är en hel A4 fylld med påståenden om provningsmetoder och IMO och EU etc och i tillägg 3 st bilagor, men essensen av mailet är en fråga på som kommer redan på rad 3 och det är i tillägg en Ja eller Nej fråga, allt annat är bara text som inte har något som helst med din fråga att göra, det är bara utfyllnad. Så jag gissar att du kommer få ett Ja eller Nej som svar på hela den A4 sidan och de tre bilagorna. PS. Artikel 11 avser för övrigt ett lands rättighet till inspektion av annat lands fartyg (annan flagga).

Jag har visserligen inte induktionshäll, men väl mikro, kaffebryggare, AC på 230V m.m. och en inverter som - när allt är igång - med lätthet kan dra 150-200A från 12V för att leverera de kW som förbrukas på 230V. Kablarna är inget problem. Som nämnts sitter invertern precis vid batterierna, och de 50mm² som kopplar in den är gott och väl under 2x 1m i längd. Inte heller är prislappen på en bra "sinusinverter" av lite storlek ett problem idag - om man inte måste köpa de finaste fabrikaten från specialbutikerna förstås.... Batterierna (LiFePO4) är valda bl.a. för att kunna klara lite högre strömmar. Med 150A kontinuerlig urladdningsström per batteri kan de tre (teoretiskt) lämna 450A, och sedan ännu mer i kortvarig toppbelastning. Här är det akterpropellern som är dimensionerande, men det är klart - man vill ju inte skada batterierna eller riskera avstängning om mikron samtidigt råkar gå med förberedande måltid vid en tilläggning. Vilket är fullt möjligt. Därav lite "marginal". Däremot skulle jag inte, trots motorbåt och lite "kraftresurser" både med laddning och batterier, överväga en elektrisk häll eller spis av något slag. Det tär enormt på batterikapaciteten, mycket mer än man tror (och blir tyvärr lätt mer än @raols förträffliga uträkning ovan). Med 230V-bryggare och mikro löser man de korta, snabba behoven väldigt energieffektivt och billigt. Några koppar bryggkaffe eller en mugg te tar kanske som mest 5 min i bryggaren och ännu kortare i mikron. Värma gårdagens grillrester är gjort på några minuter och tar max 4-5Ah, vilket snabbt blir återladdat t.o.m. av solpanelerna. För mer långkok och konventionell matlagning används gasolhällen, men egentligen bara till det. Detta är i alla fall den lösning och kombo i "köket" vi kommit fram till är den mest optimala för vår del.

Den vetenskapliga sanningen är den som gäller här och nu. Den är ett levande dokument som förändras över tid, det har den alltid gjort och kommer alltid att göra, vilket vi vill det eller inte. Sedan finns det alltid extremister som hävdar motsatsen, som de som fortfarande hävdar att jorden är platt, som ett exempel. Det finns fler 😖

Saknar "Other" som alternativ på t ex användning/syfte. Vi är nog många som har båten för semester, men det passade inte in så bra. Sedan känns det väldigt avigt att ange "1" för något man håller med om mest, som är viktigast, och "5" för minst viktigt. Något finns inbyggt i de flesta av oss att viktningen är tvärtom (även om jag förstår att ni tänkt "prioritet", men skriver viktighet istället). Lite senare i frågeformuläret är skalan den omvända. Ok, det är ju bara att tänka, men ändå.... På frågan hur mycket bränsle fritidsbåtarna gör åt per år vore det bra att veta om ni menar Sverige eller t.o.m. worldwide. Och varför inte nämna en siffra för t ex nyttosjöfarten som jämförelse ? Kände mig direkt som en bov i sammanhanget, även om jag bara tankar vartannat år och spenderar min semester i båten istället för att flyga utomlands Vilka "stora satsningar" ? Har inte hört talas om någonting när det gäller elektrisk infrastruktur för fritidsbåtar i mina trakter. Så ser verkligheten ut här, men har jag kanske missat något ? Sedan är det nog inte utbildning som behövs. Kanske ändå, känner väl till elektrisk motor men elektroniska motorer var ett nytt begrepp 😉 . Däremot skulle jag glatt hoppa på tåget om det presenterades en lösning som är rimlig i pris och har storlek samt räckvidd och fart jämförbar med min nuvarande båt. Största hindret för att få fler att gå över till elektrisk drivning är alltså snarast teknik och prestanda. Deplacementbåtar och framförallt segelbåtar ligger inom räckhåll för det som finns idag, men skall el bli ett alternativ för alla andra båttyper inklusive min egen) så räcker inte "utbildning". Räckvidden och farten är en kraftig begränsare, och idag finns knappt en enda modell som skulle kunna ta mig de sträckor som jag behöver. Och med de få som finns skulle jag behöva köra så sakta att sjön hinner ändra sig flera gånger innan jag är framme. Och här finns ingen skärgård att gå in bakom om det börjar dumma sig. Det är inte heller frågan om det GÅR. Det finns alltid entusiaster som kan få saker att funka. Nej, alternativet måste vara rimligt, enkelt och jämförbart. Och inte minst säkert: Det finns ingen som skulle tycka det är förnuftigt att ge sig ut på sjön med bränsle så man precis kommer fram. Så varför skulle det vara mer förnuftigt bara för att det är eldrift ? Man kan göra mycket i miljöns namn, men att tumma på säkerheten är ganska korkat (även om en del, särskilt icke båtmänniskor inte ser problemet). Situationen på sjön är heller inte jämförbar med t ex bil. Det kan snabbt uppstå oväntad situation så planen ändras och mer energi kan gå åt. Och skulle energin ta slut kan man inte som i en bil köra in till kanten och så är faran över.

Eilean som gjort ett antal inlägg i länken hade mycket kunskaper om ankring efter ett antal långseglingar (Han gick tyvärr hastigt bort, rätt tidigt, för några år sedan - även jag har lärt mig mycket av hans erfarenheter). Mina erfarenheter av svajankring, å vi ligger ofta på svaj, är att jag uppskattar att jag bytt från ankarolinaband o kort kätting till kätting hela vägen. Vid val av ankare så ska man, förutom dragkraften, titta på förmågan att fastna vid t.ex. en vindkantring. Om du inte kan lita på att ankaret greppar efter en nattlig vindkantring så sover du dåligt. Olika ankare fungerar olika bra på olika bottnar. Bruce är inte riktigt bra på något men fungerar på de flesta bottnar. Det är väl därför det blivit populärt. Orginalbruce som var tillverkade i smitt stål hade en vass kant längst fram och skar ner i botten betydligt bättre än Fuskbruce som är tillverkade i gjutet stål och är betydligt trubbigare i nosen. Har de väl grävt ner sig så är de rätt likvärdiga. Vid en vindkantring så är Fuskbruce inte lika tryggt p.g.a. sin sämre grävförmåga. (Bruce lär vara framtaget för att förankra oljeborrplattformar där dragriktningen är konstant.) Framförallt på gräsbevuxna lerbottnar så är Bruce helt kass. Det tar med sig en grästuss o kanar sedan längs botten. Danfort som är lätta att handskas med fungerar utmärkt på lösa geggiga bottnar där det lätt gräver ner sig. Ännu sämre än Bruce på hårda bottnar där det bara kasar. Jag har själv ankrat många gånger med hemmasvetsat Danfort i Vänern o kan intyga att det fungerade bra på de lösa bottnarna, på Västkustens hårda lerbottnar med snäckskal var det helt kass. Stockankare är otympliga men utomordentliga för att ta sig igenom hårda bottnar. Plogankare som finns i många varianter är kanske inte lika draghållfasta i lösa geggiga bottnar som ett Bruce men på alla övriga bottnar så vinner nog plogankaret. En stor fördel med plogankare är att de har god förmåga att gräva ner sig efter vindkantring. Drar man fast ett plogankare så det sitter så är det lika tryggt som ett Bruce på lösa bottnar (det är ofta fastare material längre ner dit plogankaret har lätt att ta sig - om man får backa tre meter extra vid fastdragning spelar ingen roll). Titta på bilder av långseglare vad som hänger i stäven... Delta är ett förhållandevis billigt plogankare. Mantus, Rockna, Spade m. fl. har bättre gripförmåga än Delta men kostar lite mer. Mitt egna stävankare är ett 12 kg Ultraankare med 30 m 8mm kätting. Ultra har ingen generalagent i Sverige längre så man får nog leta utomlands för att köpa ett sådant. Att jag fastnade för Ultra var plogankarets förmåga att greppa vid vindkantring jämfört med Bruce. Å så fanns Delta bara i 10 o 15 kg. 15 kg fick inte plats på min båt. Ultra fanns i 12 kg som fick plats... För att ligga tryggt i hårdare vindar så ankra på minst 6m djup och gärna upp till 10m. Då blir kättinglängden tillräckligt tung för att ge en bra fjädring (vid 3m så blir kättingen väldigt stum även om det läggs ut lika många meter kätting). Båten svajar inte så långt ut i sida som med rep/ankarband och rycken blir obetydliga (det är rycken som gör att ankaret draggar). Till akterankare vid förtöjning mot land är ankarolinaband utmärkt. Vid all annan ankring är ankarband kass och vill man inte ha kätting så har rep bättre elasticitet och är att föredra i stället för ankarband. Jag har svajat i byar på 22m/s med denna utrustning utan att ankaret flyttat sig en meter. Andra båtar i samma vik med sämre utrustning draggade frekvent o fick ankra om flera gånger den natten. Efter att ankaret är utlagt så ska kättingen sträckas ut o ankaret backas fast vilket avslutas med lite högre varv på motorn. Sedan kan vi sova lugnt även om vinden ökar eller vrider under natten.

Jag förstår Din frustration. Men, om jag förstår Ditt situation rätt så vill jag påstå att Din reaktion och aktion är missriktad. Låt mig ta ett exempel. Du köper en begagnad båt, i den båten sitter en plotter av märket Simrad. Du anser att plottern inte är tillfyllest enligt Dina önskemål och vill därför ha support. Vem ska Du vända Dig till för att för att få support gällande plottern? Vem har Du i detta fall ingått ett avtal med? Jo, säljaren av Din båt och där har Du leverantören som Du skall söka supporten hos. Du kommer inte att få för Dig tillfredsställande support vare sig från Brunswick eller Navico Group, eller Simrad Group, eller Simrad Sverige, eller BiJaKa, eller Byggplast-Båtprylar, eller Hjertmans. Du är helt enkelt inte kund till någon av dessa leverantörer. Däremot får Simrad Sveriges återförsäljare i Sverige support av Simrad Sverige som i sin tur får support av Simrad Group, som i sin tur och i förekommande fall får support av Navico Group. Båtbranschen är i detta fall inte konstigare än exempelvis bilbranschen. Inte kontaktar man väl Volvo Personvagnar AB om man har funderingar gällande funktionen på ljusreglaget i sin XC40. Företagen stänger inte ner sin supportavdelning, de ger support till sin kund. Sen kan man förvisso ifrågasätta de mjuka värdena i detta "kedjebrev", men i den alltmer globaliserade och nätbaserade marknaden kommer detta agerande och därtill hörande "problem" bli mer och mer vanligt förekommande. Men varför ska Simrad Sverige bekosta support för produkter som köpts exempelvis av Amazon eller Ebay? Förvisso finns det företag som i ren goodwill svarar på både tokigt och slugt, men de blir allt färre fullt naturligt. För en tid sedan läste jag en utredning som ett institut gjort gällande bl.a. goodwill och av den utredningen framgick med all önskvärd tydlighet att värdet av de affärer som goodwill gav var mikroskopiskt om ens mätbart. Många konsumenter sätter tyvärr missbruk av denna goodwill i system. Allt handlar om pengar, i alla led och på alla sidor om bordet.

Nej, detta är inte en bild från Träbåtsfestivalen i Skärhamn. Bilden är exponerad av Carlaförlagets vykortsfotograf någon gång under den mellersta delen av yngre mahognyåldern. Gissa var? Årtal? Innan 1965 det vet jag. Killen i gummibåten är iallafall undertecknad. Motorseglaren med vitt skrov och blå brädgång i bildens vänsterkant hette iallafall ”Laban” och hade hemmahamn i Vänersborg. Folkbåten i mitten var byggd på Hjalmar Olssons varv på Arendal hette ”Trollet IV” och hade nummer 418.

Demokrati är bra...på land. Jag har många gånger sett och hört... besättningar som skall börja MBL-förhandla med befälhavaren under pågående hamnmanövrar, det blir aldrig lyckat. Men när båten är under segel, på gång är det befälhavaren ombord som bestämmer, även rorsman kan ha visst inflytande på hur besluten fattas, och i en fritidsbåt är ju ofta befälhavaren och rorsman samma person. Men om besättningen springer som yra höns på däck, eller nästan sämre då dom sitter blixtstilla i sittbrunnen eller sitter i vägen på däck som oengagerade fripassagerare är det minst lika illa. Det är naturligtvis lätt att skriva, svårare att praktisera, men om man vet med sig att en tilläggning kan bli besvärlig kan man ju hålla sig en stund i hamnens yttre delar och göra en snabb genomgång med besättningen hur dom skall agera, hur man bedömer att båten reagerar etc. Som ett exempel för några år sedan på Åstol, en frisk bris från SV. ett fåtal lediga platser i hamnen. -Är fendrarna uthängda? bra! förtamparna på plats? bra! Befälhavaren/rorsman har tittat upp i skyn på segelbåtarnas vindexar och studerat flaggorna i land. Det blåser friskt från väst, eller sydväst. En snabb breifing med besättningen som är det samma som "familjen"; Vi siktar in oss på platsen mellan Maxi999an där (pekar med hela handen) och den "blåa tyska segelbåten" där, den som är ordentligt avfendrad, vi kommer att driva ner mot "tyskens" bb-sida. Men jag lägger båten och siktar på snipan som ligger i lovart, och driver i sidled med stöd av bogpropellern, och när vi kommer nästan rakt för den lediga platsen kör jag framåt ganska kraftigt, håll i er! är alla med på det? du tar förlinorna, du tar bojkroken och försöker kroka "den" bojen, om vi missar bojen gör inga fåfänga försök att fånga den, då ror vi hellre ut en akerförtöjning med gummibåten senare. Du håller i barnbarnen och hundarna och ser till att dessa inte springer upp på däck. Jag tar törn mot sb-sidan mot "tysken".. är alla med på det, vet ni vad ni skall göra? Förtöjningen går som tänkt, men kanske inte helt överraskande mobiliserar den tyska befälhavaren sin besättning, som med "ordnung unt rettung" genast befinner sig på däck och uppe på bryggan för att hjälpa till, även maxins besättning ställer ifrån sig kaffet, wienerbröden och gammeldansken för att vara stand-by. Mr Murphy, welcome onboard! 'Samma sommar, Syd-Koster, Brevik. regn, måttlig sydlig vind som ändrar riktning. En till synes enkel tilläggning på en lagom smal plats... Några "hjälpsamma" båtägare på bryggan som ger delvis motsägelsefulla instruktioner. Besättningen ombord på min båt har kraftfulla synpunkter hur och var vi skall förtöja det fanns alldeles för många viljor i det.. barn på fördäck, båten driver först åt rätt håll, sedan vrider sig båten med fören mot vinden, ankarspelet är trögt, kättingen vill först inte falla ut, en besättningsmedlem uppmanas att sparka på ankaret (vilket denna gjort tidigare) varvid ankaret fälls samtidigt som rorsman börjar att backa... ja kättingen in i dubbelpropellern, tvärstopp för motorn, ankaret på botten och sitter fast. Nya kommandon från bryggan, dessutom på ett delvis främmande språk som nästan är allenarådande i norra Bohuslän, norsk, sannolikt bokmål. Till slut tar en av männen på bryggan emot en lång lina från oss, och lyckas dra in båten halvvägs mot bryggan, men vi sitter ju fast med ankaret i botten akterut. regnet och blåsten tilltar, åska in över land. En gravt kissenödig hund tas i land över grannbåten, liksom badsugna barnbarn, bra att få dessa i land då blir det lugnare ombord. Då kommer nästa kommando på norska språket från bryggan... "Lossa på konen" då har befälhavaren fått hjärnstopp och tänker ett steg för långt, kona på norsk... vad är det? ju fru, ursäkta, ropar befälhavaren inåt land, "vad skal, min fru göra?" -Naj, icke deres fru, utan konen längst ut på axel, så att dere kan fjerne propellrerne så pass att dere kan få ur kättingen... Alltså på med cyklop och våtdräkt (16 grader i ytvattnet) beväpna mig med propellerverktyget och en planka att låsa propellrarna med, lossa konan, trassla ut kättingen, riva mig på havstulpaner, slå knogarna blodiga i drevet... men det gick väldigt bra ändå. Ja tillslut kommer båten in till bryggan, ankaret med kätting trasslas ut och blir ilagt tre meter bakom båten, det får räcka. Nu är det ett skyfall, åska och blixtar kommer samtidigt. Samtidigt kommer även barnbarnen springande lätt blodiga och blåslagna och gråtande. Dessa hade halkat och slagit sig en hel del när dom hade skyndat sig upp ur vattnet då dom vet att det är direkt ohälsosamt att bada när åskan går. Bamseplåstren var slut, men det fanns glass i frysfacket. Bebälhavaren skulle ha en stor kopp varmt kaffe, men det var bara ljummet, gasolen tog slut. Sedan hade hunden diarré också... det är inte nyttigt att dricka havsvatten, ens för hundar. Om nu befälhavaren kunnat förutse iallfall en del av situationen, och om besättningen lyssnat hade det möjligen gått litet bättre, och bamseplåster fanns att köpa på öns ICA. Ny fyllda gasolflaskor fanns ombord. Sens moral, ha alltid välfyllda gasolflaskor och bamseplåster ombord, man vet ju aldrig vad som kan hända.

Trodde att Arkimedes princip var att när en kropp sänks ner i ett badkar så ringer telefonen.

Hej Jag har inaktiverat dom förhatliga Överlagringsannonserna nu. Detta kan ta upp till en timme för att slå igen för alla besökare. Om det dyker upp nya fulingar som är oönskade så skicka PM eller maila mikael.stavhammar etc. Trevlig måndag!

personen anser att den är offer för en myndighet som missbrukar sin makt - check! ✅ ser inte sin egen roll i konflkten - check! ✅ personen är påstridig och kan hota med anmälan till andra myndigheter, polis, domstol eller att kontakta medier. - check! ✅ personen skickar flera mejl eller brev och dessa skickas med kopior till flera - check! ✅ personen skriver gärna med fet stil och i versaler. - Har ej noterat. ofta använder personen ett juridiskt språk, men den kan också använda starka metaforer. - check! ✅ personen spelar gärna in samtalen - Vet ej personer med rättshaveristiskt beteende söker gärna upp andra med liknande erfarenheter. De kan anmäla sig som ombud för andra om deras eget ärende inte längre är aktuellt. [5] - check! ✅ personen begär ut stora mängder handlingar och ställer detaljerade frågor kring dem.[6] - check! ✅ Sju av nio är ändå inte dåligt, grattis! https://sv.wikipedia.org/wiki/Rättshaverist

Monterat en Sleipner SX80 Akterpropeller i vinter. Drog likt båtbyggaren Nord West monterat till bogisen dubbla 50mm² kablar mellan startbatterier(dubbelmontage) till Skyllermarksplint på aktern där gick jag över till 95mm² sista metern. Extra batteri blir aldrig aktuellt i båten varken i aktern eller fören. Nya brytare (en till bog och en till akter) samt säkring, tidigare gick bogisen över startbatteribrytarna. Mycket kabel på jordplinten blir det. Skaffa ett hydrualpressverktyg(kinamodell funkar), använd dubbel sexkantspressning, montera krympslang, använd riktiga rörkabelskor( fått av ställverksbyggare). Jag hittade 17 meter 50mm² H07V-R på Tradera för 900kr. Sammanlagt 14 meter dubbel 50mm² ger teoretiskt beräknat spänningsfall på 0,8 volt vilket anses acceptabelt för bog o akterpropp.

Fast nu har ju rättssystemet visat dig att det inte föreligger några fel, så då är vi lite tillbaka till en tidigare fråga… Du har fått otroligt många tips. För snart fyra år sedan fick du tipset att åtgärda din båtbotten med hormonstörande färg. Istället valde du en egen väg, lycklig över att själv ordna ett vitesföreläggande såg du dig som en vinnare. Du beskrev verkligen hur kul du hade, det här var t o m roligare än att få segla. Nu kommer räkningen. Du skall därför får TVÅ råd av mig. 1. Slå kostnaden per timme av skoj du haft under de fyra åren, och se det som en avgift för ditt nöje. Som en biobiljett eller liknande? 2. Överväga att lyssna på andra människors råd i framtiden. Önskar dig en fin söndag 🙂 Snart är det sjösättning, och det är båtmässa just nu.

Våren 2016 blev jag kontaktad av två äldre klubbkompisar som funderade på om jag kunde hjälpa dem att uppgradera batterikapaciteten i förbrukningsbanken i deras båtar. Dessa gubbar är oskiljaktiga bröder och har därmed i identiska båtar med i princip identisk utrustning, det den ena hittar på ska även den andra ha. Dessa gentlemän använder sina båtar relativ ofta, sin ålder till trots. Nåväl, det monterades 3 st Tudor 80 Ah Marine & Leisure i båda båtarna, så även en redig landströmsladdare från Mobitronic. Så skulle det vara enligt gubbarna, och så fick det bli. Handlaren som de köpte batterierna av hade sett till att alla 6 batterierna hade samma batchnummer. Förtent gummikabel av grov kaliber, nya polskor och kopplingsplintar monterades också. Den ene gentlemannens son hade den bestämda uppfattningen att plus skulle tas från batteri 1, medan minus skulle tas från batteri 3 och hans pappa ville att vi skulle göra som sonen sade. Den andre av gentlemännen tyckte det var bättre att samma batteri fick bidra med såväl plus- som minuspol. Landströmsladdaren anslöts också mot kopplingsplinten. För två veckor sedan återkom dessa gubbar, jo man kan kalla dem gubbar för den ene har hunnit bli 83 år och den andre 78. Nu funderade de på att montera solceller innan sjösättning, för det var nog så att batterierna upplevdes som lite trötta. Jag tyckte att vi kunde göra ett belastningsprov på batterierna så att de fick koll på batteriernas status innan några beslut skulle fattas. Batterierna sattes på laddning och fick så vara under nio dygn, därefter fick de vila helt bortkopplade från såväl laddare som elsystem i ett dygn. Batterierna hade efter detta dygn en vilospänning mellan 12,6V och 12,7V. Vad visade då belastningsprovet? Jo, båt 1 (den med plus från batteri 1 och minus från batteri 3) batteri 1,2 och 3 kapacitet 18%, 19% och 17%. Båt 2 (den med såväl plus som minus från batteri 1) batteri 1,2 och 3 kapacitet 4%, 13% och 22%. Det finns säkert en massa om och men, men detta faktum är smått intressant ändå (anser jag som inte har doktorsexamen på batterier heller...)

Idag på Båtmässan i Göteborg hade vi storbesök ivår monter av medlemen "Gedda". Han har varit medlem på maringuiden sedan 2004-02-06 nästan på dagen 20-år sedan. Ett stort tack från oss bakom spakarna för alla goda råd du bidragit med genom åren. Passa på att kom in till Båtmässan och snacka båt. Vi finns i monter F02:42

Kanske går att se ägandet av båt som en investering, som möjligen förräntar sig. Om man kan nåt om ekonomi... Jag har gjort tvärtom...använt båten mycket och räknar med att så småningom om sälja den som väl begagnad enligt Blocketpris. Eftersom jag nyttjat min Albin Cumulus -79 under 18 säsonger med i snitt 70 nätter varje säsong, så är jag mycket nöjd vad jag fått för investerade pengar. Vad annat hade gett mig lika mycket, vad gäller teknik, mekanik, upplevelser, trivsel o s v, från tidigt vår tills den höst? Om jag i stället bara varit ute 7 nätter per säsong, så blir försäljningspriset ändå det samma. Tja i det fallet typ ren bitter förlust på ca 100 000 kr. Men nu börjar jag känna mig typ härligt nöjd. Blir väl en säsong till... Kanske med en ny Springer Spaniel. Min kamrat på alla färder och vad jag gjort.... har tyvärr lämnat mig av åldersskäl. Hon hade ett rikt liv, så som jag fortfarande har, kan man säga... Tack Emira.

Ja, det här är ju precis och exakt i linje med vad vi svenskar vill, hårdare tag mot kriminella som bl a använder sig av målvakter för att försöka skydda de ägodelar man har som t ex bilar. Därför har man infört den lag som gör att du kan mäta ut en bil som en kriminell kör, oavsett vem som äger den på pappret.

Jag gillar lin och Unipak, det funkar alltid och går att justera utan att det blir otätt. https://www.bauhaus.se/lin-unipak-rorkitt-lin-13gr

Om raol tillåter så kan ett förslag vara att ha en ankartyngd på 10 kg som får glida ner längs ankarlinan. Vi brukar använda ett av våra fyra ankare som ankartyngd, nu oftast blyplätten som faktiskt köpts för just det ändamålet. Lånat från SXK. En ankartyngd hjälper mycket. IF hjälper lite. Även ankarsegel är bra för att undvika att båten seglar fram och tillbaks och vänder sidan mot vinden. Med sidan mot vinden belastas ankaret onödigt hårt. Ryckdämpare är också bra för att skydda mot onödigt kraftiga ryck, särskilt om man använder ankarband. Om man sätter på ett gäng Bungy-dämpare blir det stor skillnad. Även med kätting är ryckdämpning nödvändig i hård vind när kättingen blir till en stång, så en snubber med en gumidämpare är bra att ha. (Jo, jag vet att det är off topic att nämna kätting.)

Om du använder båtarna som ligger på Blocket som prisreferens så betänk att de i princip aldrig slutligen säljs för det utsatta priset, utan mer eller mindre under detta. De båtar du ser är dessutom annonser som är kvar, dvs de som ännu inte är sålda. Eller lite mer krasst - som har ett pris ingen köpare hittills varit beredd att betala. Vad jag vill säga är att du mycket väl kan intressera dig även för båtar strax utanför budget. Utbudet på begagnade båtar är stort, många säljare hoppas på för mycket och det är oftast förhandlingsläge. Har t ex en båtplatsgranne med just en sådan Comfortina i helt ok skick köpt häromåret - inom din budgetram. Så kontakta säljaren och lägg ett bud du anser du har råd med, när du ser något intressant. (Sedan finns det givetvis undantag både när det gäller båtar och bilar, dvs säljare som sätter ett helrätt eller t.o.m. lågt pris direkt. Ofta för att sälja snabbt. Men då går det också oftast just snabbt, så de annonserna hinner inte många se).

Tänk om någon stjäl de återstående 26 hästarna då..? 😳

Att man skall ta reda på vilken infästning man skall ha på gasolflaskan innan man köper den så man inte köper fel och skyller på Biltema på ett båtforum. Tror jag. 😊

Den lilla glipan skulle jag fyllt med Sikaflex men sett till att maska av ordentligt så det bara fyller hålet. Kolla även under/bakom så inte kletet tar vägen någon oönskad stans.

Nu var det ju en fråga av rent teknisk jämförelse men en aspekt, som iofs beror mycket på var man har sin båt, är att en ny, större utombordare verkar ju intensivt stöldbegärlig och att, när de stjäls, båten blir mer eller mindre förstörd.

Hade tänkt övernatta, besöka restaurang, komplettera förråd i Trosa. Det fanns en del tomma platser, men alla med en skylt "Reserverad dockspot". Och om man skulle vilja boka så måste det göras före kl 10 samma dag. Så det fick bli svajankring i en vik och spendera i Nynäshamn i stället. Sorry Trosa, men ni kan ju alltid höja kommunalskatten.

Dockspot är skit! I helgen som gick fanns det egentligen inga lediga båtplatser i Skärhamn bara ett tiotal Dockspotplatser som var tomma. Hamnvärdarna avvisade minst två båtar från dockspotplats, den ena var en tysk segelbåt på omkring 28-29 fot med en barnfamilj ombord som hade haft en tuff segling från Skagen, med sjösjuka barn (dom fick senare låna en privat plats av en snäll ortsbo). Den andra var en större motorbåt. Hamnvärden berättade ett vissa av Dockspotplatserna var bokade minst ett år i förväg. Under helgen var tre av de bokade Dockspotplatserna tomma, dom var inte avbokade, hamnvärdarna erkände att det var tokigt men kunde inte belägga dessa eftersom man inte visste om någon som bokat skulle komma in mitt i natten eller så… Under lördagen tog hamnkaptenen in en obokad båt på en Dockspotplats med motiveringen att ”kommer det någon först nu får dom skylla sig själva”. På söndagen satte hamnkapten och en hamnvärd upp ytterligare dockspotskyltar, på de platser där träbåtsfestivalens båtar hade legat under helgen. Vi brukar rätt så konsekvent bojkotta dockspot, då vi tycker att det är ett jäkla oskick när dessa ändå är tomma, men bokade och oåtkomliga för dom som i kuling och oväder som verkligen behöver en plats. Det kan ju vara så i kuling och oväder att dom som bokat ligger och trycker i en annan hamn och inte ger sig ut, eller avbokar, det vet man ju inte. Det var en gång för omkring 7-8 år sedan att vi försökte boka en plats i Fjällbacka då undertecknad och en del av den påmönstrade besättningen var till nöd tvungna att besöka vårdcentralen (på en bokad akuttid). Men det fanns inga bokningbara platser, vid ingång tidigt i hamnen tidigt på morgonen var det knôkfullt på vanliga obokbara platser, men flera lediga dockspot. Så jag sket fullständigt i dockspot och lade båten på första bästa plats. Men meddelade hamnvärden, men lyssnade inte på någon argumentation. När vi kom tillbaka efter besöket på vårdcentralen hade några båtar lämnat, och då hade den vänliga hamnvärden rangerat om diverse båtar vid bryggan så att vi kunde ligga kvar, bara behövde flytta litet på förtöjningarna så att dockspotplatsen blev ledig, och ledig var den till dagen därpå. @Wildeside Det blir mer och mer så i en del hamnar att man lägger ut en ”handlingsbrygga” endast för dagsbesök, ibland endast för dagsbesök fram till kl 18, och tillåtet att ligga över natten 18 - 09 dagen därpå. Inte sällan har Coop eller Ica eller båda dessa sponsrat den bryggan.

Fick precis sms från Kjell! Dom har testkört min som jag lämnade tillbaka idag och det är något fel på den, klarar inte effekten enligt spec. Som kompensation så (även fast jag köpte den större) fick jag en check på 300kr för besväret. MYCKET bra service av dom om man jämför andra "båtfirmor".

Men hur välladdat var batteriet ? Batteriet slukar i sig vad det behöver, och om det är fulladdat kommer ju panelen nära nog att inte lämna någon energi alls - eftersom ingen finns som "vill ha det". Vilken råspänning hade du från panelen (alltså inspänningen till regulatorn) ?

Har du inte sett ett enda nyhetsinslag om ryssarnas invasion av Ukraina och hur ukrainska soldater lever, jobbar och strider för att behålla sitt hemland fritt? Ser det ut som skjutbanor där man testar hur det går till att skjuta? Om Sveriges försvarsmakt med trovärdighet ska kunna försvara vår frihet och demokrati (det innefattar att de kommer att försvara även dig och andra försvarsmotståndare oberoende av om du/ni är kritiska till att försvarsmakten finns och genomför skarpa stridsövningar) så krävs det att de kan öva, med skarp ammunition och under så realistiska förhållanden som det går på de begränsade områden där de kan genomföra tillämpade skjutövningar med skarp stridsammunition under fredstid, även om det innebär begränsningar av allmänhetens tillträde till övningsplatser och riskområden.

Tänk vad mina skattepengar kunde ha kommit till bättre användning än till det här tramset 😠

Det är nåt hemmagjort. En vanlig gummimatta som satts dit med korta skruvar eller nåt sånt. Ny gummimatta kan du köpa från Biltema och andra liknande butiker för småpengar. Inget som behövs. Tveksamt om det gör nån nytta alls, men tanken är förmodligen att minska vattenmotståndet en gnutta.

Kanske kan du tejpa mellanrummet först, med tejp som har exakt rätt bredd, och sen bara använda kanterna av den för att placera den andra tejpen?

Min uppfattning (och erfarenhet) är att det oftast går alldeles utmärkt med icke-förtennad kabel. Kanske t.o.m. att det gått lite religion i att man måste ha förtennad kabel överallt så snart användningsområdet heter "båt". Men i elkraftsammanhang går det av någon anledning alldeles utmärkt att ha rena kopparledare till utelampor, stolplyktor och allt som nu är utomhus. Där är det inte förtennad kabel... Kabelns ledningsförmåga blir i sig inte sämre av att den inte är förtennad, inte ens när kopparn t.o.m. svartnat. En rätt pressad kabelsko blir gastät i sin förbindning mellan kabelsko och kabelkardeler, så det blir knappast mer okontakt med tiden i en ren kopparkabel än en förtennad heller. Genom att även förse kabelskorna med krympslang (helst med smältlim på insidan) eller i alla fall en klick kontaktfett eller vaselin när man klämmer ihop dem, ökar man tåligheten och livslängden enormt även på ren oförtennad kabel. Enda problemet som kan bli är om man behöver korta en ren kopparkabel som suttit utsatt så kopparn oxiderat. Då måste den skalas tills ren koppar finns (eller möjligen tvättas/betas i därför avsedda vätskor). Men har den blivit så illa kanske den borde bytas. För visst finns det utsatta ställen som motiverar förtennad kabel, men de är inte så många egentligen. I både den nuvarande och förra båten har jag i huvudsak icke-förtennad kabel. Även i maskinrummet, som i mitt fall dock kanske är av det "torrare" slaget. Efter 20 år hade jag fortfarande inga problem med oxidation av kopparkablarna i den förra båten. Enda undantaget är kabel som går "utomhus", t ex till lamporna under peket. Här vore det faktiskt dumt att inte sätta dit förtennad kabel redan från början. (Såg förresten att min webbläsares stavningskontroll (FF) rödmärkte ordet "förtent" men gillade "förtennad")

Det är just detta som är problemet för många båtägare: "Jag är ingen Victronsäljare, men köp deras produkter och bestäm själv vad den ska göra så är problemet ur världen." Det krävs en del grundläggande kunskap om batterikemi och "burkarnas beteende". För dem som inte vet "vad de ska bestämma" åt de intelligenta laddarna så riskerar de att alltför tidigt behöva byta batterier. Jag tror att de flesta medverkande i tråden har rätt i sina tankar om hur problemet med sönderladdade batterier kan minimeras, de gör det bara på olika sätt. ( @patrikflink @IngemarE @Seawolf @ChristerN för att nämna några..) De som läser och tar åt sig av råden här kommer garanterat att hitta någon modell som passar dem och den installation de har. För båtägare som inte orkar sätta sig in i hur batterikemi, "burkar" eller laddningsinställningar ska hanteras så är mina enkla råd: Ladda fullt på hösten, koppla loss batterierna, låt dem stå kvar i båten och ladda fullt igen på våren. Blybatterier tål den hanteringen. När/om det sker kortare besök i båten under vintern så är det inte skadligt att låta batteriladdaren var ansluten under kortare tider. Sen får man klura ut hur batterierna ska skötas under sommaren. Även då blir det samma problem för batterierna vid långvarig laddning utan kunskaper. Då vill man kanske ha batterierna anslutna hela tiden för att strömförsörja en del grejor i båten. Jag har löst det genom att bara använda solcellerna och ställa in MPPT-regulatorn "snällt" (men nu är jag tillbaka i det krävs kunskap om inställningar..) för att t.ex. kunna ha igång kylen även när vi lämnar båten.