Ledartavla

Ser bra ut! Jag brukar rekommendera att man sätter ner ”equalisation voltage” till samma som absorption så att om man råkar slå på Equal så händer inget farligt.

Ingen vits. Skadan är dåligt lagad och den enda vettiga lösningen är att göra om och göra rätt. Laminatet rör sig i en båt och en spackel-lagning har ingen förmåga att följa med. Det spricker i kontaktytan med det gamla laminatet och när det väl börjat blir det värre med tiden. Första bilden visar hur det ser ut när fukt kommer in under gelcoaten och får härja med frosten. Lösningen är att ge tusan i spacklet tills man fixar sista finishen och fylla skadan med nytt laminat istället, med breda skarvar mot det gamla. Då sitter det bra och följer med när laminatet flexar i vågorna. Det är inte SÅ mycket mer jobb än att spackla, och så slipper man göra om jobbet efter några säsonger.

I båten! Behövs lite mer information för att kunna ge ett vettigt svar.

Som påminnelse har jag testat detta. Två gången. I tron på att vara modern och följa experterna, installerade jag Cteks system mellan startbatteri och förbrukningsbatteri, för att kunna ladda "snabbare". Det ledde till många kokta batterier på några år. Skriver lite om det här. https://www.maringuiden.se/forum/topic/107987-cetek-d250sa-och-smartpass120-kokade-mina-batterier/ När jag framförde problemet till en båtelexpert som föreläste för Kryssarklubben trodde han mig inte. Där var det viktigast att toppa upp laddningen av sina AGM-batterier.

Ser ut som om den behöver packas upp och monteras.

Ja, så snart laddspänningen överstiger cellens egen-EMK (som inte ens fulladdad i vila är över c:a 2,15V) så kommer den laddas och batteriet blir så småningom utjämnat och alla celler fulladdade. Om det är friskt, vill säga. Men om det är någon/några av de seriekopplade cellerna som halkat rejält efter är det som sagt tveksamt om batteriet kan betraktas som friskt längre. Visst kan man stressa bort både sulfatering och annat och förlänga livet lite till på dem i vissa fall, men det skall i så fall göras utanför båten och lite mer kontrollerat. Men det bästa är nog att batteriet får en långsam och lugn laddning till fullt lite då och då så även de en aning långsammare hinner ifatt, utan risk att de snabbast fulladdade cellerna riskerar att börja gasa. Detta är också i praktiken det som sker när de flesta laddare sänker laddspänningen till trygga nivåer (men över batteriets vilospänningsom fulladdat), t ex 13,8V. I synnerhet om det sedan får stå med den spänningen ett tag. Och egentligen kan man fundera på hur laddtillverkarna tänker med en så hög utjämningsspänning som 16-17V. Om nu några celler är lite "efter" så innebär det att de friska får proportionellt mer än 1/6 var av pålagd spänning. Då kommer det koka gas friskt i dem ! Fast å andra sidan kanske det just blir utjämnat, då man försämrar de som var bra så de blir lika usla allihop 😉. EDIT: Men du nämner ju också skiktad batterisyra p.g.a. stillastående batteri (borde inte gälla t ex AGM). Viss kokning gör ju att den rörs runt, så visst finns där en poäng. På batterer till solceller i t ex ett hus kanske. Men inte i en bil eller båt som rör sig. Om man istället syftar till att skjuta bort sulfatering och annan beläggning som gör vissa celler "tröga" så är det - enligt min erfarenhet - oftast betydligt högre spänning som skall till. Och egentligen är det ren misshandel av batteriet det handlar om då, som inte skall utföras med annat tillkopplat och i synerhet inte inne i en båt. Men liksom en del andra här på forumet har även jag ibland fått liv i hopplösa batterier på det sättet. Fast jag skulle aldrig mer lita på dem, och det är ingen procedur jag vill rekommendera eller ta ansvar för. Nej, man når full laddning även vid betydligt lägre spänning. T.o.m. ner till lite över 13V. Men det tar betydligt längre tid. Det är annars en vanlig missuppfattning att blybatterierna just kräver spänning nära gasningsspänningen kring 14,4V för att bli fulladdade. Anledningen att man ofta vill ligga nära eller ibland t.o.m. lite över den gränsen (i synnerhet kanske om man tillverkar laddare) är istället att ju högre spänning man lägger på, desto mer ström slukar batteriet i sig. Och därmed laddas det fullt fortare vilket ju laddtillverkarna gärna tycker är bra. För att ösa på spänning är ju i princip det enda sättet att få ett bly/syrabatteri att sluka i sig mer ström och därmed öka farten på laddningen. Visserligen vill ju vi båtmänniskor också ha snabbast möjliga laddning. Men om de 10-15% snabbare man kan få genom att höja de sista tiondels volten i värsta fall halverar batterilivslängden är det inte lika självklart längre.

Ett mycket enkelt alternativ som jag använder ofta. En spillbit av tunnare plywood (6mm t ex) funkar utmärkt. Skär gärna upp galonen med kniv först utefter det tilltänkta hålets kant för att undvika att hålsågens tänder sliter sönder det när du börjar såga.

Precis så gjorde jag i min båt förra året.

Bra variant. Ett annat alternativ är att limma i en bit trä i det befintliga hålet. Den behöver ju inte passa då bra, bara den sitter ordentligt och ger centrumborren styrning. Och ytterligare ett alternativ är att skruva fast en bit trä eller metall ovanpå hålet. Se bara till att hålsågen är tillräckligt djup. Invändig styrning utan centrumborr funkar också. Se som sagt bara till att hålsågen är tillräckligt djup. Vad som är enklast beror väl lite på vad man råkar ha liggande och hur man kommer åt.

Nej man borrar i ett annat trä eller plyfabit med rätt håldiameter.Sedan spänner man eller skruvar fast den biten ovanpå.Då har du yttre styrning till hålsågen utan centrumborr.tror inte du kan mislyckas.Lycka till. Ronnie

Varför inte använda en hålsåg?

Hade Gyllenhammar fått som han vill så hade vi varit delägare i Norsk oljeindustri och Volvo hade troligen inte varit Kinesiskt.

Nytvättad med tryckspruta från BT (vattnet avstängt). Gick förvånansvärt lättare än jag trodde att skölj av med den, rekommenderas. Gick igenom dreven med nya anoder och färg samt fetta lite. Kontrollerade motorerna också. Återstår lite poleringen och bättra på bottenfärgen, sen är vi redo för det rätta element! @Kenneth_S här ser du mitt kapell som åkte på för en vecka sedan.

Eftersom det finns fullgoda ersättare från det japanska landet Japan så hade inte jag tvekat. Honda, Yamaha, Suzuki, Tohatsu.... Listan är lång.

Planerar att ta av presenningen i helgen och kanske påbörja en förmodligen långdragen men behövlig polering Första vårrustningen för min del..

BB fribord idag innan jobbet. Om man får sin bil som spegelbild så får man vara nöjd finishen. Tar resten i helgen och frun bottenmålar då.

Den framme i fören ser ju väldigt stygg ut och kräver nog en grundlig större reparation, dvs sannolikt med att kapa bort skadat område och bygga upp med nytt laminat. Då måste nog även relingslisten demonteras och relingen i sig behöver nog ingå i reparationen för den är nog ochså skadad. Skadan på sidan ser mer ut som djupare repa och räcker nog med spackling, slipning och polering. Eventuellt måla på lite ny topcoat bruten till rätt färgkod om man vill få det riktigt snyggt. Den nuvarande spacklingen ser ju lite ful ut, så det blir lite slipjobb först för att släta till den innan ny spackling av repan. Om den är riktigt riktigt billig är det kanske värt det om man vet hur man gör. Annars låt bli att köpa!

Säkerhetsventil

Alla tre batterierna är "våta blybatterier". Det avdunstar alltid lite vätska ur dem när de blir varma i samband med laddning. Du ska ha samma tillsyn/underhåll på alla tre med tillsyn av vätskenivå och påfyllning av dest vatten. Den förseglande dekalen är nog bara för att se om någon öppnat batteriet, men garantin är inte så lång på den typen av batterier. De enda batterier som inte går att fylla på är AGM o liknande där vätskan är absorberad i en matta.

Jag förstår inte rådet att lägga på mera glasfiber om det inte är så att material (mer än enstaka milineter) är bortslipat i samband med montage eller demontage av bärplanet. Då kan det vara rekevant att bygga upp mera tjocklek, men inte annars. Om du inte tycker det är jättehemskt att fiskarna ser din båtbotten omålad så är mitt råd att bara lägga på ett lager polyester för att binda ev lös/blottad glasfiber. Rengör noga med rikligt med aceton. Slipa med 40-papper. Torka bort slipdam med ren trasa. Torka av med aceton. Pensla på ett ganska tunnt lager polyester. Både gelcoat och polyester tar upp en liten del vatten genom osmos, så jag skulle inte lägga mera möda på det än som jag beskrev innan jag bestämt om jag skulle bygga ett nytt trimplan eller återställa skrovet utan trimplan.

Riktigt snyggt!! 👍🏼🙌🏼 Ska börja med våran om en månad ungefär och sätta innertak + vägg. Hoppas hoppas vi lyckas lika bra 😊

Tack har pratat med Nobelius Tusen tack för hjälpen Anders

Oljepluggar har en egen standard. Biltemas slagskruvmejsel har en sådan bit. ofta räcker det med handkraft då slagskruvmejseln är ganska tjock. Men om det inte räcker så använd en slägghammare. Vanlig hammare är för lätt. Så har jag fått bort och hjälpt andra. Rör o domkraft går nog oxå bra. Men har du rätt spets på skruvmejseln ?

Du får nog beskriva lite närmare vad som händer och inte för att få några seriösa svar överhuvudtaget. Nu är det ungefär på nivån "det är fel på min bil, behöver tips på vem som kan laga den". Är den stendöd, verkar den leva men går inte få någon kommunikation, "låter" det något ur den, verkar den snurra men det kommer ingen info/bild o.s.v. ? Vad är det för modell, ålder, vad har du för display för att visa radarbilden, ev. felmeddelanden, finns det ens spänning fram, drar den någon ström.....? Men bara genom att titta på bilderna ser det ju ut att ha varit en del fukt i den. Och är den mer än ett par år gammal (vilket den nog verkar vara) så lär det kosta mer än den är värd att få reparerad. OM nu felet är inne i radarn.

Tack @IngemarE för att du svarade. Och det med en betydligt tydligare förklaring än vad jag kunnat ge. (Ibland är det bra att slita med byggjobb och hjälpa grabben en hel dag. Men trött i kroppen blir man =jag.) Jag har lärt mig att även många ”proffs” tänker helt fel när det gäller laddning av bly/syra batterier. Och dessa sprider sina ”lärdomar” vitt och brett så det är inte konstigt att många av oss tar åt sig den uppfattningen.

Nu svarar jag eftersom jag tycker det också, kanske @ChristerN har en kompletterande åsikt 😉 Ja, den kan skippas. Dels för att den gasar batteriet och förkortar livslängden, dels för att ett (friskt) blybatteri helt enkelt inte är i behov av detta. Utjämning görs f.ö. kontinuerligt redan vid en lägre spänning på blybatterier, men det tar ju längre tid. Men tid finns ju när det gäller solpanelsladdning. Och om det skulle ha behov av rejäl utjämning så är det något i batteriets kemi som inte är riktigt bra. Att med (inte så) milt våld då försöka återställa det (snabbt) med hög spänning är inget som skall göras i båten. Sedan kan dessa höga spänningar vara stygga mot annan elektronik i båten (även om de bör vara designade att tåla det). Sedan är det ytterst sällan det i praktiken ens är möjligt att initiera denna mode (som alltså skall ge en riktigt hög spänning) med en solpanel som energikälla, ens manuellt. Batteriet (även ett fulladdat) kommer nämligen då försöka dra mycket mer ström/energi än vad solpanelen kan ge, och spänningen kommer därför aldrig nå upp dit. Om inte batteriet redan är kasst, vill säga. Just på en solpanelsregulator är alla "smarta" funktioner och spänningsmoder ofta rätt irrelevanta, eftersom energitillgången är begränsad och spänningen därför kommer dippa ner till en nivå där jämnvikt råder mellan pålagd laddspänning, strömmen batteriet vill sluka i sig och energin som panelen kan lämna.

"Så skulle jag också ha gjort" skulle min far ha sagt. Vilket han brukade göra titt som tätt, när han tittade på.

Sticksåg. Något innanför tänkt cirkel sen använder en sån där rätt bred halvrund rasp från BT och raspar innåt. Blir jämnt och fint. Hoppade du slöjden i skolan?

En bekants Forbina 10000 brann upp och sjönk mitt under färd för 4 år sedan. Varför? Troligtvis hade en slang/rör gått av och sprutade på turbon, diesel maskiner såklart. Ingen explosion, men lika illa. Sköter man inte grejer så är allt farligt, i fallet ovanför så gjordes all service och underhåll av välkänd marina med goda kunskaper, otur helt enkelt. Inte för att jag är någon expert inom brandutveckling ect, men dessa går nog inte på bensin iallafall.

Beror på hur frun är, men jag kan säkert göra resan med frun!😂

Tack så mycket

Har aldrig haft problem med kapellet eller rutorna på mina båtar. Men kapellet är lite tajtare när det är kallt, men efter en 1 timme så formar det sig igen med solens hjälp. Speciellt om det är nytvättat.

Jag har dålig erfarenhet av att montera på kapellet när det är kallt. Rutor har spruckit när jag har spänt upp kapellet mot bågarna. Det är lätt att en gammal ruta spricker när den är kall. Det mjukgörande medlet åker ur rutan efter några år i solen. De funkar ofta bra när de är varma men dåligt är kapellet blir kallt. Om jag monterar kapellet när det kallt brukar jag låta kapellbitarna ligga i bilen hålla sig varma tills precis innan monteringen. När sedan kapellet är monterat brukar den tåla kylan rätt bra.

Uppföljning: Fått svar från Suredrive som ville ha 1200 USD + 200 USD frakt för deras koppling till VP2000-serien. Sen tillkommer väl moms och tull på det vilket gör den lösningen ca 50% dyrare än vad jag hade uppskattat initialt. Väntar på svar från DB Marine på pris och tidsåtgång (de var väldigt hjälpsamma över telefon) då de enligt uppgift gör konverteringen till hex-hylsa på mellan 6-8 veckor normalt, vilket blir problematiskt för oss då båten måste tillbaka i vattnet om 4 veckor.

Nej, jag kan inte se att något talar emot att HVO ska funka bra i ditt fotogenkök. Det som talar emot är möjligen att HVO har högre flampunkt än fotogen. Fotogen, 40 - 70°C HVO, 60 - 100°C Flampunkten är den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger så mycket brännbar ånga att den kan antändas. När du förvärmer med etanol kan inte ensraka tiotals grader påverka tycker jag och i vår värmare funkade ju antändningen så det borde funka i ditt fotogenkök också.

HVO har funkat bra vid några tester av värmaren i vinter. Det blir samma temperatur som med fotogen både på den inblåsta luften och på avgaserna och värmaren startar som vanligt. Sot bör vara ett mindre problem med HVO jämfört med fotogen, men jag borde låna en sottalsmätare och kontrollera detta. Den enda skillnaden jag märkt är att avgaserna inte luktar fotogenavgaser är mer eller mindre luktfria. Det återstår att se om det blir några negativa långtidseffekter, men det har jag svårt att sa att det ska bli.

Så här har jag löst det på några olika drev. Ett grovt rör, inne i röret ett lite kortare rör som stöd för en grov flatmejsel, en domkraft för att skapa lagom press mot oljepluggen samt en skiftnyckel för att vrida mejsel o oljeplugg.

Jag var uppe i båten någon av mellandagarna och fixade litet. Nyårsdagen var jag där och mätte på ett förmodat elfel. En storm hjälpte mig att täcka av en av presenningarna, jag den hamnade för långt bak så det vara bara att ta ned den. Så har det fortsatt, mest småjobb än så länge. Till helgen åker dom andra presseningarna av.

Vi har småbörjat lite invändigt. Pressen är det som åker av sist när det mesta är klart eftersom den ställningvi har inte stör tvättning, polering och vaxning av skrovet och det går att jobba med däcket under den.

Ja, eller ludd från rollern.

Så här blev det slut! Gott nytt år!

Någon mer som har stora problem med att Skippo tappar positionen i främst lägre hastigheter? Har alltid varit väldigt nöjd med appen men nu är den hopplös. Hastigheten går ner till noll en stund för att sedan hoppa igång en stund och håller på så. Fungerar oftast över 7 knop men inte under det när man snurrar runt bland öar och grund. Använder en iPhone 14 Pro och en iPad 10th, samma på båda.. Testat att ladda hem Seapilot nu och se om det blir samma problem där och då alltså hårdvarubugg.

Jag har haft Ceteks DC/DC omvandlare i min båt under en längre tid och funnit att de har överladdat mina Victron AGM batterier, så att de har gått sönder . Jag har avverkat två batteriabankar för totalt ca 16 000kr, på fem år. Jag har haft kontakt med Cteks support nyligen men de anser att batterier skall tåla att överladdas. Jag kan naturligtvis ha fel. Men efter några års eliminering av andra felorsaker hittar jag ingen annan förklaring. Bakgrund: Setup 1: Om ni har läst mina tidigare inlägg så har varit en stark förespråkare för Cteks D250SA/Smartpass120 system. De är snyggt förpackade och har många smarta funktioner. De kopplas mellan startbatteriet och servicebanken för att hålla uppe laddningen på servicebatterierna, fastän startbatteriet har blivit fullt och generatorn har lagt spänningen på float. Jag installerade mina D250SA/Smartpass120 i båten våren 2018 tillsammans med en solpanel. 2019 bytte jag också ut servicebatterieran till två st 125Ah Victron AGM Super Cycle batterier. Dyra grejor på 3500kr/st. I början av säsongen så låg jag mest inkopplad och körde bara korta turer. Under semestern brukar vi ligga några dagar i rad i naturhamnar med bara korta resor i mellan utan tillgång till landström. Det är vid dessa tillfällen som Ceteks prylar skall göra sin rätt med sin höga laddningsström även om starten är full. Tyvärr tog strömmen slut redan tredje dagen. Då förstod jag inte att servicebatterierna var trasiga: Jag antog att kylskåpet drog för mycket ström och att solpanelen laddade dåligt. Detta ledde ett antal olika uppgraderingar genom åren med nytt kylskåp, solpaneler, ny batterimonitor och ytterligare solpanelsregulatorer. Fram tills nu ligger jag på över 50 000 kr i investeringar. 2021 så skaffade jag ett Biltema-instrument som kunde mäta hälsan på batterierna och då mätte jag att mina service batterier hade tappat all kapacitet. Setup 2: Jag bytta då till tre stycken Victron110Ah AGM Deep cycle. De var lite billigare . Jag ändrade elsystemet så att solpanelerna låg på servicebanken men nätladdare laddade fortfarande startbatteriet. Jag stängde också av AGM-läget där absorptionsspänning ligger på 14.7V. Detta efter kontakt med Ceteks support. Ni ser ett förenklat kretsschema nedan. Jag fick också ett godkännande från Ctek support av mitt nya schema. I år har jag också haft en Victron BMV-712 batterimonitor där jag kan logga spänning och ström över tiden. Detta har hjälpt mig att hitta felet. Vid årets båtsemester återupprepades problemet med att batterierna inte höll längre än två nätter i naturhamn. Nu kunde jag lätt mäta att nattens förbrukning låg på måttliga ca 30Ah och att solpanelerna på totalt 177W, underhöll båten under dagen och fyllde på med några 100 Wh per dag. Det visade sig åter igen att batterierna har blivit trasiga. Vid en senare 20C-mätning fann jag att batterierna låg mellan 3Ah och 11Ah. CCA och inre resistans var ok, till skillnad mot tidigare. Med BMV-712 kunde jag mäta att Ctek laddaren gick upp i absorptionspänning på 14.5V vid starten av en båtresa på 2.5 timmar, fastän jag hade legat med landström innan och batterierna var fulla. Laddströmmen låg under 0.5A vilket borde ha stängt av laddningen. Kurvan nedan visar en båtresan från Grebbestad till Lilla Kornö. Start 11:52 och slut 14:26. Den sista spänningshöjningen på kurvan kommer från att jag har kopplar in landströmmen. Det blev en låg ström då också men ändå 14.5V! Vid den här spänningen gasar batterierna. Om man har öppna celler kan man bara fylla på med batterivatten i slutet på säsongen. Victrons batterier är slutna och kan inte fyllas på. Om man man läser Victrons rekommendationer skall man inte ladda med absorptionspänningen för länge för då kokar batterierna. Enligt Cteks support skall ett bra batteri tåla att ligga på 14.5V även om det är fullt. De anser att Victron har dålig kvalité på sina batterier. Slutsats: Cetek 250SA håller laddningen i absorptionläge för länge och har ingen bra metod för att detektera att batterierna är fulla. De stänger inte ens av vid en svansström under 0.3A. Detta leder till onödigt långa stunder där spänningen ligger över 14.5V. Vid den spänningen gasar batterierna. Om man sätter laddaren i AGM-läget blir det ännu värre. Då kokas batterierna i 14.7 V istället. Cteks temperatursensorerna gör inte heller någon nytta. Mitt tips är att inte använda D250SA/Smartpass120 för batterier från Victron. Nu åker Ctek ut ur båten. Nästa gång blir DIY LifePO4 från EVE och laddare från Victron.

Bra svar Mackey och Janken! Karman-virvlar låter rimligt, det är några år sen jag läste flödesdynamik. Min första tanke var att sätta något styvt eller gummistropp mellan vanten som dämpare. Om jag inte minns fel är egenvärden / självsvängningsfrekvenser bland annat relativt längden på strängen och eventuellt att det då är möjligt att likt vissa broar designa så den värsta resonansen sker vid lägre vindhastigheter så den resulterande kraften blir lägre vid resonans? Som broar byggs! Kanske är omöjligt, kanske bara ändrar tonen på oljudet, men definitivt alldeles för komplicerat och stökigt. (När man inte tänker på vind och självsvängning) En annan, enklare lösning är att ta inspiration från skorstensdesignen och linda en tunn (1-2mm), icke lastbärande, lina som en spiral längsmed hela vantet för att ändra profilen och få avlösningen ur synk. Det borde lösa/minimera problemet. Killgissar en stigning på ca 1 varv per 100mm? Tankar? En vinande rigg hade drivit både mig och min sambo till vansinne! Angående vantskruv Mackey så upplever jag att dom i the rigging doctor avstår från den lösningen då han inte verkar gilla kompromisser, han vill göra det "helt" i dyneema av principskäl, inte för att det nödvändigsvis inte går eller är bra? Samt att nya produkter har kommit med lägre töjning än tidigare. Bifogat en bild på databladet för Liros d-pro static där töjningen enligt utsago är under 1% vilket är samma/pyttelite bättre än vanlig 1x19 rigg wire? Är töjningen linjärt proportionell mot lasten? Nås maxtöjning precis innan brott? Eller töjs den max tidigare? Räkneexempel: vant 10 000mm, 1% töjning ger 100mm töjning. En normal vantskruv för 5mm wire går att dra ihop ~90mm? Är töjningen linjärt proportionell mot lasten borde således en spänning på 20% av brottslasten resultera i ~20mm töjning. Monteringen av vanten vid påmastning kommer vara enklare också då dyneeman väger mindre och inte har naturliga böjar i sig som wire, så den initiala spänningen/sträckningen kommer vara högre vilket ger mer gänga kvar på vantskruven när man väl börjar sträcka upp ordentligt jämfört med wire. Någon som har en idé hur man skulle kunna mäta spänningen i ansatta dyneema-vant? Inte analyserat det så mycket men en riggspänningsmätare för vajer borde ge fel resultat? Men man kanske kan konvertera om man förstår skillnaden?

Oj! Så många killgissningar i en och samma tråd Favoriten är den om partialriggen som är helt dragen ur tomma luften Men det har ju påpekats redan. Viktskillnaden tror jag också är strunt. Då skulle riskerna för ett rigghaveri alltså öka i takt med antal gastar på railen? Nä! Röstjärn och infästningar klarar nog en viktskillnad på några procent i riggen. Den påfrestning på riggen som kommer från vikten på stående rigg i en rekordelig kulingbroach måste vara promille av den totala belastningen. Dock skulle jag vilja ta upp det faktum att Dyneema låter! Jag skulle inte rekommendera Dyneema i vanten om man har tänkt sig att kunna sova i båten eftersom spänd dyneema sjunger, svänger vibrerar redan i ganska svaga vindar. Oj så många nätter jag har tvingats kliva upp när jag glömt att släppa häckstaget. Vaknar mitt i natten av en brummande malande ton i hela båten. Jag har testat att sätta dämpare på staget i form av mjuka syntetbollar och det hjälper litegrann men det sjunger ändå. Samma med rodriggar. Dom sjunger inte som Dyneema men dom sjunger dom med.

Rutskurna skivor används inte för ökad styvhet utan för att möjliggöra laminering över böjda former. "Bryggor" av ren plast blir spröda, i synnerhet med polyester som matrisplast. Ett hårdare distansmaterial ger ett styvare laminat, med eller utan rutmönster.

Enkelt svar ja. Håller med, om man tror att Trumps favoriserande av Putin och Ryssland är bra för Sverige och Europa är det enkla svaret ja. Om man istället tror att Trumps agerande är förkastligt, fel eller farligt för Sverige och Europa är det enkla svaret Nej! Moraliskt tycker jag svaret är självklart "NEJ! DET ÄR INTE OKEJ." oavsett hur Sverige och Europa påverkas. De länder som stöttar Ryssland ska självklart motarbetas på alla vis. Köp inget amerikanskt, res inte till USA och sälj amerikanska aktier och akriefonder med amerikanska aktier (globalfonder). Nästa alla äger amerikabska aktier via sitt premiepensionssparande och/eller sin tjänstepension. (Se nedan.) Några länkar att använda om man är intresserad av Rysslands krig i Ukraina och politiska skeenden kring detta. https://cornucopia.se/, en svensk blogg som beskriver kriget dagligen. https://m.youtube.com/@JakeBroe, en veteran från US Air Force som rapporterar om kriget (och numera även amerikansk politik) dagligen med sina amerikanska ögon. https://m.youtube.com/@INSIDERUSSIA, en ryss som bott i USA rapporterar om kriget med ryska kunskaper och infallsvinklar flera ggr per vecka. Obs! Att byta ut sina amerikanska aktier eller globalfonder kan påverka din ekonomi och bör diskuteras med någon kunnig person om du inte själv bedömer att du har tillräcklig kunskap.