Ledartavla

Inte sällan matas just NMEA-interfacekretsarna i instrumentet från bussens matning. Dessutom kan i värsta fall instrumentet ge felindikering om det upptäcker att NMEA-spänning saknas på bussen. Men visst KAN det finnas instrument som skulle fungera. Men nu har du plötsligt en sensor med i systemet, och dessa brukar oftast vara försörjda från bussen. Min rekommendation är att lägga tankemöda och pengarna på en standard men enkel NMEA2000-buss, som de flesta någorlunda insatta kan förstå och känna igen, samt bygga ut i framtiden. Och ansluta det du behöver till den med dropkablar.

Såhär blev det iallafall till slut. Riktigt nöjd, och tacksam för alla bra tips!! Tack å bock!

Tyvärr så tillför inte Cteks system så mycket. Du kan lika gärna ha ett skiljerelä. Det största risken är att Ctek S250SE är att den laddar sönder ditt bodelsbatteri. Efter en reklamation av min S250SA erkänner Cetek att man måste ha batterier som tål överladdning. Nya täta batterier skall helst inte överladdas https://www.maringuiden.se/forum/topic/107987-cetek-d250sa-och-smartpass120-kokade-mina-batterier/ Om du vill satsa på DCDC-omvandlare mellan start och service hade jag kört med Victron Orion XS 50A och separat solpanelregulator. Där får du flera trevliga funktioner som förhindrar kokning av servicebatteriet. Ctek har inga sådana inställningsmöjligheter.

För många år sedan upptäckte jag att det fuktade i underkant på rodret. Jag insåg att det kommit in vatten i rodret, att det kunde frostskadas under vintern och borrade därför ett dräneringshål (det var långt innan Internet kunde rådfrågas...). Sedan dess har jag sett till att ha dräneringshål som rensas varje höst. Jag har aldrig pluggat igen hålet på våren. Trots det så har jag aldrig behövt plasta samman något sprucket roder. Roder tillverkas av två halvor som plastas samman med hjärtstocken emellan. Det är nog näst intill omöjligt att få skarv och genomföring för hjärtstock helt tät (det har ju visat sig genom att alla har vatten i rodret vid upptagning). Enligt min uppfattning så är det därför onödigt att plugga dräneringshålet, det kommer i alla fall att komma in vatten mellan roderhalvorna. Om roderhalvorna delar på sig så beror det nog på att det stått kvar vatten och frostsprängt, att rodret helt enkelt är dåligt ihopplastat eller att det utsatts för yttre våld från grundkänningar. En kombination av dessa orsaker påskyndar så klart sprickbildning.

I så fall förstår jag faktiskt inte poängen med produkten, helt ärligt. Jag har solpanelerna via en solcellsregulator till förbrukningsbanken och laddar startbatteriet via generatorn. Ett skiljerelä håller de separerade då generatorn inte laddar. Enkelt, tydligt, billigt och sköter sig själv.

Att hävda att allemansrätten gäller på kajer inne i stan är nog lika framgångsrikt som att hävda att allemansrätten skulle gälla på Stockholms stads bilparkeringar...

För några år sedan gjorde jag ett experiment med en solpanel. Jag kopplade en solpanel via en vanlig regulator (ej MPPT) till ett blybatteri med cirka 60% laddning. Testet gjordes i första halvan av augusti i Stockholmstrakten. Jag mätte ström och spänning till batteriet och räknade ut effekten. När panelen riktades rakt mot solen vid klarblå himmel fick jag ut märkeffekt. När jag la den platt mot marken fick jag ut cirka halva märkeffekten. När solen sedan gick I moln sjönk effekten till cirka 10% av märkeffekten. Året efter köpte jag mycket större solpaneler.

Ett mycket enkelt alternativ som jag använder ofta. En spillbit av tunnare plywood (6mm t ex) funkar utmärkt. Skär gärna upp galonen med kniv först utefter det tilltänkta hålets kant för att undvika att hålsågens tänder sliter sönder det när du börjar såga.

Bra variant. Ett annat alternativ är att limma i en bit trä i det befintliga hålet. Den behöver ju inte passa då bra, bara den sitter ordentligt och ger centrumborren styrning. Och ytterligare ett alternativ är att skruva fast en bit trä eller metall ovanpå hålet. Se bara till att hålsågen är tillräckligt djup. Invändig styrning utan centrumborr funkar också. Se som sagt bara till att hålsågen är tillräckligt djup. Vad som är enklast beror väl lite på vad man råkar ha liggande och hur man kommer åt.

Ser bra ut! Jag brukar rekommendera att man sätter ner ”equalisation voltage” till samma som absorption så att om man råkar slå på Equal så händer inget farligt.

Har i jobbet sett liknande korrosion på rostfria propelleraxlar, det blir som långa myrgångar rätt in i metallen. Läckström (elektrolytkorrosion) hos dig eller båtgranne eller brygga är nog som nämnts tidigare boven. Där jag sett dessa problem innan på rostfria prop.axlar (ganska få gånger) så är det fartyg med 220V system eller högre. Problemen har oftast upphört efter att ägare låtit utföra diverse felsökningar och åtgärder i elsystem inkl. landströmssystem. Att isolera skruvar och muttrar tar bara bort symptomet och inte orsaken. Risken är att det efter att du isolerat skruvarna blir något annat som ryker nästa säsong. Så mitt tips är att se över systemet (och då inte bara ankarspelet).

Hydroscand lär väl ha, tänker jag? https://www.hydroscand.se/se_se/butiker

Poängen är kanske att man vill begränsa laddningen så mycket som möjligt? Min första tanke var, varför vill man inte ladda med hela generatorns kapacitet utan bara med max 20 A. Om det dessutom är så att solcellerna begränsar generatorns möjlighet att ge laddning är ju produkten fulländad som laddbegränsare. (Viss ironi kan förekomma.) Så har jag det också, men det är nog bara vi som inte använder motorn så mycket som vill ha så mycket laddning som möjligt när motorn går. Nu frågade ju inte TS om produktvalet, men mitt råd är ändå att skaffa en solcellsregulator och ett skiljerelä. Victron SmartSolar MPPT 100/20 verkar kosta under tusenlappen och ett skiljerelä från 100:- kronor och uppåt beroende på teknik och fabrikat. Biltemas skiljerelä för 300:- kronor funkar bra och är lätt att installera (behövs ingen åtkomst/sladd till generatorn).

Nu var årets första batteri byggt. Att sätta ihop EEL-DIY kit var verkligen inte svårt. Om man är lite osäker finns det flera youtubers som visar hur lådan skall skruvas ihop. Dock ingen med de nya coola interna anslutningarna. Det gäller bara att ha koll så att man inte kortsluter några celler. Det kan vara bra med att dra åt muttrarna på polerna med momentnyckel. 6nm är rekommenderat. Kändes rätt mycket. Med ett färdigt kretskort för att hantera balanseringskablarna var det enkelt att inte göra bort sig med alla anslutningarna. Mina kit hade fått uppgraderade interna kablar med mjuka laminerade kopparbalkar. 314Ah EVE MB31 cellerna från NKON var perfekt balanserade på 3.29V. De brukar motsvara ca 30% Så man behöver bara ladda upp dem så är det klart. Mjukvaran i JK B2A8S20P har blivit uppgraderad sedan förra året. Nu har den en Smart Sleep funktion som stänger av batteriet om ingen ström lastar och om spänningen är under en förutbestämd nivå. Den prövar att starta om efter en förinställd tid. Det ser ut som Jikong har hittat en funktion för att minska risken för oavsiktlig urladdning under vintern. Nu gäller det att komma på hur man skall uppgradera firmware i mitt gamla batteri. En låda av den här typen känns mer båtmässig men alla skruvarna var rätt magnetiska så jag tror inte att de är rostfria. Jag får se nästa år om jag måste byta ut några mot en bättre kvalité. . Så här snyggt blev det:

Då lämnar jag tråden för i år och önskar Er alla en riktigt bra båtsommar (återkommer 2026).

Mina uträkningar och exempel gällde med en optimal regulator, så den aspekten är redan inkluderad. Men visst är det värt att kolla upp typen av regulator. Att sedan en regulatortyp KAN ge 20-30% mer än en annan innebär dock inte att de alltid gör det. Och ingen regulatortyp kan ge mer effekt ut än vad panelen ger in i den 😉

Ursäkta men jag brukar ha lite otur när jag tänker, men jag har för mig att man skall räkna med propellervarvet dvs utväxlingen på drevet. Hur långt skulle propellern komma i fast material per varv och hur långt kommer den i vattnet. Skillnaden är vad jag fått lära mig kallas slip. Det är möjligt att jag är ute och cyklar i mina tankar. Men någon förståsigpåare kanske kan rätta mig om jag har fel.

Det är väl inte tryck du skall kolla, oljan har ju inte runnit ut. Du bör skapa vacuum i växelhuset, vattnet har ju tryckts in. Vissa läckor kan ju vara åt båda håll så det kanske duger med att trycksätta.

Inte heller detta kan man vara säker på. Det kan mycket väl hålla ok spänning men vara sulfaterat eller åldrat på annat sätt så inre resistansen blivit hög och/eller kemin ändrats. Jag var vid båten idag med ett nygammalt startbatteri som jag var lite tveksam till om det skulle funka fast spänningen var nåra 12,7 V, det gjord det inte.

Nej, det kan du inte vara säker på. Mätinstrumentet mäter med väldigt låg ström. Resistans som utgörs av okontakt, oxid o.s.v. är inte alltid ett konstant värde vid alla strömmar. Inte heller detta kan man vara säker på. Det kan mycket väl hålla ok spänning men vara sulfaterat eller åldrat på annat sätt så inre resistansen blivit hög och/eller kemin ändrats. Har batterier som står urkopplade/urplockade i garaget under vintern då "sommarbilarna" är på vinterförvaring. De har i princip alltid haft ok vilospänning. Likaså står de ofta urkopplade när bilarna inte används. Men nu i höstas fick jag ånglås på den ena och starten kördes lite längre än vanligt (totalt kanske 15-20s istället för 2-3). Då dog batteriet.... Visade sig vid kapacitetsmätning/urladdning efter fulladdning att det bara hade 8 av sina påstämplade 62Ah i behåll. Slängde det dock inte direkt, och det har stått och hållit sin vilospänning tämligen normalt i vinter. Toppladdade och kollade nu igen innan beslutet att förpassa det till sortergården: Fortfarande lika kass kapacitet. Mät spänningen vid fotogenwallasen vid startförsök, vilket jag inte ser att du gjort (om jag inte läst tråden väldigt illa). Då har du facit.

Måla bottenfärgen ganska snabbt efter epoxyn. Om epoxyn inte är genomhärdad så biter bottenfärgen fast bättre och risken att den flagnar minskar.

Ingen vits. Skadan är dåligt lagad och den enda vettiga lösningen är att göra om och göra rätt. Laminatet rör sig i en båt och en spackel-lagning har ingen förmåga att följa med. Det spricker i kontaktytan med det gamla laminatet och när det väl börjat blir det värre med tiden. Första bilden visar hur det ser ut när fukt kommer in under gelcoaten och får härja med frosten. Lösningen är att ge tusan i spacklet tills man fixar sista finishen och fylla skadan med nytt laminat istället, med breda skarvar mot det gamla. Då sitter det bra och följer med när laminatet flexar i vågorna. Det är inte SÅ mycket mer jobb än att spackla, och så slipper man göra om jobbet efter några säsonger.

BB fribord idag innan jobbet. Om man får sin bil som spegelbild så får man vara nöjd finishen. Tar resten i helgen och frun bottenmålar då.

I båten! Behövs lite mer information för att kunna ge ett vettigt svar.

Som påminnelse har jag testat detta. Två gången. I tron på att vara modern och följa experterna, installerade jag Cteks system mellan startbatteri och förbrukningsbatteri, för att kunna ladda "snabbare". Det ledde till många kokta batterier på några år. Skriver lite om det här. https://www.maringuiden.se/forum/topic/107987-cetek-d250sa-och-smartpass120-kokade-mina-batterier/ När jag framförde problemet till en båtelexpert som föreläste för Kryssarklubben trodde han mig inte. Där var det viktigast att toppa upp laddningen av sina AGM-batterier.

Ser ut som om den behöver packas upp och monteras.

Ja, så snart laddspänningen överstiger cellens egen-EMK (som inte ens fulladdad i vila är över c:a 2,15V) så kommer den laddas och batteriet blir så småningom utjämnat och alla celler fulladdade. Om det är friskt, vill säga. Men om det är någon/några av de seriekopplade cellerna som halkat rejält efter är det som sagt tveksamt om batteriet kan betraktas som friskt längre. Visst kan man stressa bort både sulfatering och annat och förlänga livet lite till på dem i vissa fall, men det skall i så fall göras utanför båten och lite mer kontrollerat. Men det bästa är nog att batteriet får en långsam och lugn laddning till fullt lite då och då så även de en aning långsammare hinner ifatt, utan risk att de snabbast fulladdade cellerna riskerar att börja gasa. Detta är också i praktiken det som sker när de flesta laddare sänker laddspänningen till trygga nivåer (men över batteriets vilospänningsom fulladdat), t ex 13,8V. I synnerhet om det sedan får stå med den spänningen ett tag. Och egentligen kan man fundera på hur laddtillverkarna tänker med en så hög utjämningsspänning som 16-17V. Om nu några celler är lite "efter" så innebär det att de friska får proportionellt mer än 1/6 var av pålagd spänning. Då kommer det koka gas friskt i dem ! Fast å andra sidan kanske det just blir utjämnat, då man försämrar de som var bra så de blir lika usla allihop 😉. EDIT: Men du nämner ju också skiktad batterisyra p.g.a. stillastående batteri (borde inte gälla t ex AGM). Viss kokning gör ju att den rörs runt, så visst finns där en poäng. På batterer till solceller i t ex ett hus kanske. Men inte i en bil eller båt som rör sig. Om man istället syftar till att skjuta bort sulfatering och annan beläggning som gör vissa celler "tröga" så är det - enligt min erfarenhet - oftast betydligt högre spänning som skall till. Och egentligen är det ren misshandel av batteriet det handlar om då, som inte skall utföras med annat tillkopplat och i synerhet inte inne i en båt. Men liksom en del andra här på forumet har även jag ibland fått liv i hopplösa batterier på det sättet. Fast jag skulle aldrig mer lita på dem, och det är ingen procedur jag vill rekommendera eller ta ansvar för. Nej, man når full laddning även vid betydligt lägre spänning. T.o.m. ner till lite över 13V. Men det tar betydligt längre tid. Det är annars en vanlig missuppfattning att blybatterierna just kräver spänning nära gasningsspänningen kring 14,4V för att bli fulladdade. Anledningen att man ofta vill ligga nära eller ibland t.o.m. lite över den gränsen (i synnerhet kanske om man tillverkar laddare) är istället att ju högre spänning man lägger på, desto mer ström slukar batteriet i sig. Och därmed laddas det fullt fortare vilket ju laddtillverkarna gärna tycker är bra. För att ösa på spänning är ju i princip det enda sättet att få ett bly/syrabatteri att sluka i sig mer ström och därmed öka farten på laddningen. Visserligen vill ju vi båtmänniskor också ha snabbast möjliga laddning. Men om de 10-15% snabbare man kan få genom att höja de sista tiondels volten i värsta fall halverar batterilivslängden är det inte lika självklart längre.

Precis så gjorde jag i min båt förra året.

Nej man borrar i ett annat trä eller plyfabit med rätt håldiameter.Sedan spänner man eller skruvar fast den biten ovanpå.Då har du yttre styrning till hålsågen utan centrumborr.tror inte du kan mislyckas.Lycka till. Ronnie

Varför inte använda en hålsåg?

Hade Gyllenhammar fått som han vill så hade vi varit delägare i Norsk oljeindustri och Volvo hade troligen inte varit Kinesiskt.

Nytvättad med tryckspruta från BT (vattnet avstängt). Gick förvånansvärt lättare än jag trodde att skölj av med den, rekommenderas. Gick igenom dreven med nya anoder och färg samt fetta lite. Kontrollerade motorerna också. Återstår lite poleringen och bättra på bottenfärgen, sen är vi redo för det rätta element! @Kenneth_S här ser du mitt kapell som åkte på för en vecka sedan.

Eftersom det finns fullgoda ersättare från det japanska landet Japan så hade inte jag tvekat. Honda, Yamaha, Suzuki, Tohatsu.... Listan är lång.

Så här har jag löst det på några olika drev. Ett grovt rör, inne i röret ett lite kortare rör som stöd för en grov flatmejsel, en domkraft för att skapa lagom press mot oljepluggen samt en skiftnyckel för att vrida mejsel o oljeplugg.

Strukturen på bilden får man om man stryker få lager så att inte lacken fyller träets ådring.

Planerar att ta av presenningen i helgen och kanske påbörja en förmodligen långdragen men behövlig polering Första vårrustningen för min del..

Ja, det är billiga dumma drop in-batterier med inbyggd BMS som inte går att kommunicera med. Så ingen data från den eller möjlighet att stänga av. Fabrikat Eco-Worthy. Dessa finns numera med BT-BMS så man kan kommunicera med den. Jag får se vad de kan leverera i sommar. Har de gått sönder pga inaktivitet nu under vintern så ger jag upp ang. billiga 100Ah LFP-batterier som kostar ett par, tre tusen spänn. Som någon vis man sade: "buy quality and cry only once."

Detta med att LFP ska ha låg självurladdning verkar icke korrelera med verkligheten. I alla fall inte de allra billigaste märkena. Enligt gängse råd tog jag ur batterierna i oktober, med 60% SoC. Lät dem stå hemma i en hylla i rumstemp. Kollade häromdagen, de höll 12,01 Volt. 12,4 är 10% SoC enligt någon tabell. Fast det är förvisso svårt att fastställa SoC mha Voltvärde eftersom litiumceller håller nominell spänning ända tills de är urladdade. Det enda jag kan komma på är att BMSen drar en hel del ström i vila. Fast det verkar konstigt och osannolikt. Det går tydligen inte att bara ställa sina halvladdade litiumbatterier i källaren på hösten och ignorera dem till våren. De behöver lite omsorg under vintern.

Utöver limning hade jag slipat ned utsidan och lagt på väv/matta i några lager för styrkans skull.

Det brukar hjälpa att snedställda skruvmejsel och sedan slå ett bestämt slag på hörnet av mejselspåret. En del förordar en slagskruvmejsel.

Jag gillar inte båtklubbsupplägget själv. Har mycket hellre ett kund/företag-förhållande och slipper lokala småpåvar som bestämmer vansinnigheter. Och så är man fri att sjösätta när man vill.

Lathet eller? Googlade: https://marine-diesel-engine-manuals.com/

Detta är inget svar på trådskaparens fråga.

Nu får man väl skit som vanligt men. Beställt både det ena o andra från aliexpress.com men dom allvetande brukar döma ut kina grejor eftersom det är bättre att köpa samma skit i från en svensk butik med flera hundra om inte tusen procent påslag på priset. Finns ganska mycket bra grejor från Ryssland med men det törs man väl inte nämna på ett forum. Problemet är att hitta det man söker efter på sidor på andra språk. Så nu kan alla PK människor börja hacka på det här inlägget.

Om man är glad i att såga och borra kan man bygga en låda formplywood. Med några möbelmuttrar och gängad stång får man rätt tryck på cellerna. Fördelen är att den är billigare och att det är enklare att komma åt batteriet efteråt. Nackdelen ät att den bli lite större och är mer exponerad för väta och smuts. BMSen har förvisso lackade kretskort men man vet ju hur blandade metaller ser ut i en båt efter några år. Den passar bättre i en skyddad miljö.

Ja, eller ludd från rollern.

Som medlem i Svenska Kryssarklubben är det gratis inträde på söndag den 9 mars. https://sxk.se/artiklar/kryssarklubben-pa-afs Gratis kan det ju vara värt att besöka mässan, kanske?

Hej. Detta var snart tre år sedan, men inget svar. Detta irriterade mig så till den milda grad att jag var tvungen att regga mig enkom för detta! Bilderna är nämligen väldigt tydliga och visar en komplett installation av Eberspächer X2 på en Albin-båt från tiden det begav sig. Varianter av denna fanns även på Albin Vega samt massor av bussar och lastbilar. Så till frågorna: 1. Den lilla "pipen" är en dräneringsslang för att leda bort eventuellt kondensvatten i avgaskröken. 2. Det är en Hardi bränslepump av membrantyp som används som extern bränslepump. Düsk Kvalität! Den behövs om dieseltanken är monterad lägre än bränsledoserpumpen (den lilla klumpen som "tickar".). Den skall vara av samma typ som används till förgasare eller som matarpump, dvs. ha ett lågt tryck, ca 0,2 Bar, och tåla diesel. Hardi tillverkar fortfarande samma typ av pumpar i Tyskland och är mycket lämpade för ändamålet, men dyrare (ca 1200 kr 2024) än andra lösningar. Man kan fråga sig om det är värt att hålla liv i dessa, men visst är de kult och det brandgula höljet ger mig Televerket-vibbar. Glödstift går fortfarande att hitta men solenoidpumpen kan det bli problem med eftersom det måste vara rätt mängd "per sprut". Å andra sidan är det en mycket enkel konstruktion och bör inte gå sönder med mindre än att den korroderar. Så, nu känns det bättre. /Limoncello

För durk och skott skulle jag använda 10mm divinycell eller bonocell. Längsgående förstärkningar mot botten kan med fördel göras i tjockare distansmaterial. Sedan beror tjockleken på de lager grp du lägger på hur stor belastningen på detaljen är, svårt att ge rek utan veta hur långt det är mellan stöd för tex durken. Och så grundgrejen igen, det är avståndet mellan grp lagren som ger styrkan tillsammans med grp lagrens tjocklek. Styrkan i distansmaterialet är snudd på försumbar.