Ledartavla

Tänk på att Skyllermarks levebröd är att sälja kopparkabel.

Ingemar! Stort tack för att du tog dig tid att svara både klokt och utförligt! Ovärderligt med tips och andras infallsvinklar. Klokt det där med att sätta ”utfarten”/gardenauttaget i ankarboxen. Har en sådan som är ganska djup och medger en sån. Var lite nervös att jag skulle råka slå sönder den där inte när ankaret stuvas men när jag kikar lite närmre så borde det gå att sätta den en bit upp och reducera den risken. I synnerhet om man låter slangen sitta kopplad på. och tack för input avseende val av pump. Ska kolla upp shurflo och undvika tanken om att dyrare alternativ alltid är förenade med högre kvalité. var och pillade lite på båten igår. Kanske lite för hårt då jag vred loss skrovgenomföringen.. kanske var ett tecken på att det var dags att byta ut den ändå. nu inhandlat en ny (samma dimension 1/2”) men nu i brons. Blir att sika fast denna när temperaturen medger.

Kul grej!

Skiljerelä från Biltema är redan avhandlat i denna tråd.

Köpte dessa och efter lite pill fick jag ut samtliga spridarbrickor. Nu är alla delar återmonterade och motorn startade utan probelm! Tack för all hjälp!!

Tack Ingemar! Detta tål att upprepas! Jag har försökt förklara exakt detta flera gånger men många har svårt att tro mig utan litar istället på diverse tillverkare av laddare mm som försöker förklara laddningen på andra sätt, sätt som framhåller deras produkter som ”de enda som fungerar”, typ.

Det är en som heter "Sterling Power Products 350W"

Inte den bästa bilden kanske, men i alla fall en principskiss som lättare kanske kan ge förståelse för laddförloppet av ett bly/syrabatteri. Det är ju hela tiden batteriet som bestämmer vilken laddström det vill dra i sig, beroende på pålagd spänning och framförallt hur upp/urladdat det är. Inte minst visar grafen hur snabbt laddströmmen sjunker till ganska låga värden, och hur lång tid det egentligen behövs för att ladda batteriet. Något som alltså inte är mycket att göra åt, det är batteriet själv och dess kemi som bestämmer. Graferna gäller också ett helt urladdat batteri, är det halvladdat (som det oftast är) så är det ett ännu brantare strömfall första timmen än grafen visar: Den svarta kurvan är det teoretiska idealet, där man inte har något spänningsfall och en spänning nära gasningsspänningen. Oftast når denna ändå inte upp till generatorns maxström, inte speciellt länge i alla fall. Den blåa kurvan är mer realistiska förhållanden, med kabelresistanser o.s.v. Här ser man en påverkan på laddströmmen (eftersom spänningen över batteriet säckar vid hög ström) men bara i början. Sedan jämnar det som synes ut sig och totala uppladdningstiden blir bara marginellt längre. "Dubbel laddning" om man minskar kabelresistansen är som synes helt sant - men bara precis i laddningens inledningsskede. Den orangea kurvan visar förloppet om man har en lite lägre spänning, som är snällare mot batteriet. Initialströmmen blir inte lika hög och laddtiden till fulladdat förlängs. Men inte mer än kanske 10%. Om det flerdubblar sina batteriers livslängd kan det ju definitivt vara värt det. Den gröna kurvan visar förloppet vid laddning från en batteriladdare. Dessa har en begränsad maxström som ofta är lägre än batteriet vill ha initialt, vilket kapar inledningspeaken och smetar ut den i tid. Ännu extremare är fallet med laddning från solpaneler, då det kan vara deras maxström som begränsar under en mycket stor del av laddförloppet. Den låga strömmen gör även att kabelarean blir mindre viktig (inom vissa gränser förstås). Men fullt blir det till slut i alla fall. För att få ett hum om vilken ström vi talar om så är laddströmmen efter ett par timmars laddning av ett urladdat batteri ofta redan då nere på kring C/10 till C/20. För ett 100Ah alltså 5-10A ett par timmar in i grafen. Vad man också kan förstå ur grafen är att det är rätt liten laddning (arean under kurvorna = laddningsmängden) man får i och man "kör motorn en kvart för att ladda batterierna" som man ser en del göra. Likaså att generatorns påstämplade laddströmsvärde har väldigt lite (eller inget) med den verkliga laddströmmen att göra (så länge den är tillräckligt hög). Det är batterierna som bestämmer.

Varifrån får du kravet på bara 0,1V spänningsfall i hela kablaget vid 120A ? Batterierna ändrar f.ö. sin egenspänning mångfalt mer än så vid dessa strömmar. Sedan kommer du inte ha 120A i laddström oavsett om generatorn kan lämna det. Det är som sagt blybatterierna som bestämmer hur mycket de slukar i sig av det som finns tillgängligt, och maximalt skulle jag tippa på att du kommer ha 40-50A om de är väldigt urladdade. Och bara första timmen kanske, sedan sjunker det ytterligare. Mycket mer rimlig dimension är inte ens 50mm² (0,16V@120A & 4m) utan snarare 35mm² (0,23V@120A & 4m) mellan motor (vanligen ansluten på starten, generatorns anslutning är sällan gjord för så grova kablar) och startbatteri. 35mm² ger inte mer än 0,1V vid den mer rimliga maximala laddströmmen 50A och de längder du talar om. Sedan skall kabeln också dimensioneras för startmotorns ström, men även här är 35mm² tillräckligt. Du har ju inte 120 "egna" A från generatorn till förbrukarbatterierna, du har bara en gemensam laddkälla under motorgång.

Hej! Då jag också är på g att köpa en AQ26HT har jag kollat på detta Finns en tråd här där det installerats sjövattenkran fast på en AQ28.

Den här? https://nimbusstockholm.se/bat/axopar-37-xc-cross-cabin-2024/

Den angivna maxströmmen som en generator kan ge är just max - under alla tänkbara perfekta förutsättningar. Inte minst högt varvtal och att den får maximal kylning o.s.v. Anledningen till att begränsa strömmen är ju just för att den normala driften i en båt är långt från detta optimala driftläget, dvs att generatorn rent krasst oftast inte klarar att lämna den påstämplade strömmen utan att fara illa. I synnerhet de exempel du nämner innebär ju ofta just puttrande på låga varv, och det går alltså inte ihop med det påstämplade strömvärdet på en standardgenerator. Därav "intresset" - att helt enkelt bibehålla en fungerande generator och inte elda upp den. Tänk också på att energin måste tas någonstans ifrån, och en hårt lastad generator på låga varv går hårt åt remmen. Och är det en segelbåt med liten motor kommer det märkas vid körning (i synnerhet på låga gaspådrag), då den laddenergin som du efterfrågar motsvarar ett par hk. Många olika aspekter alltså, så vill man göra det enkelt begränsar man strömmen och lever med att man inte laddar så snabbt som (teoretiskt) skulle kunna vara möjligt. I min installation gläds jag istället åt att det ändå laddar 4-5 ggr snabbare än de gamla AGM, trots enkelheten och den till c:a 60A strömbegränsade standardgeneratorn (stämplad med 120A) 😉. Vill man däremot maximera laddningen till nära den teoretiska maxgränsen som BMS sätter, så går det naturligtvis. Men det är (ofta) en mer omfattande ombyggnad, där det förutom generatorbyte kan vara aktuellt med uppgradering av andra saker som remdrivningen (se bl.a. @Lintotts tips ovan).

Min erfarenhet är att det med Östersjö-vatten från Stockholms skärgård börjar lukta om vattnet lämnas stående i toaskålen. Jag brukar därför spola i lite färskvatten om vi ska ligga still flera dar utan att använda toan. Jag tror inte att problemet de flesta har med sina båt-toaletter är att det bildas kalk-avlagringar i slangarna utan urinsten. Står vatten med urin stilla i slangar så bildas urinsten längs innerväggarna i slangen och pga att man bör ha en böj på septikslangen för att inte innehållet inte ska komma tillbaka i toan så står det i dessa installationer nästan alltid vatten med urin i slangarna. Jag har hört om någon som en gång varje år tar ut slangen mellan toa och tank och slår den ett flertal gånger i bryggan och därefter spolar igenom slangen. Det lär lossna väldigt mycket sägs det. Själv spolar jag in Biltemas Casette Tank Cleaner och låter en del av blandningen stå kvar i slangen någon vecka i slutet av säsongen. Det tar bort åtminstone en del av avlagringarna både i slang och tank.

Ursäkta att jag kapar tråden men: Det pratas om sklijerelä. Vågar man köpa ett från Biltema/JULA? TS: Har du funderat på att ha en brytare mellan start/förbrukningsbank? Förtydligande: Alltså att kunna koppla ihop bankarna med en "huvudströmbrytare". Om en cell ryker i startbatteriet kan man då koppla ihop allt och kanske starta maskin...