Ledartavla

Delar @Lintotts synpunkter, men vill också lägga till att du bör ha säkring även på pluskablarna som går från batterierna till skiljereläet. Sedan är det betydligt enklare att använda ett spänningsstyrt relä (Biltemas kostar mindre än hälften av vad andra tar och fungerar lika bra) än ett som styrs från laddlampeutgången D+. I synnerhet nyare generatorer (du har ju motor från 2018) har elektronik som styr laddlampeutgången och fältlindningen matas på annat sätt. Inte som på gamla generatorer, där fältlindningsströmmen matades till generatorn via laddlampan. På en sådan "nyare" generator (ny och ny, hade en sådan Denso redan på en Yanmar 2015) fungerar inte relästyrning via D+ såsom är ritat på schemat, då laddlampeutgången bara jordas när lampan skall tändas, det kommer ingen plusspänning ut här när den släcks. Det GÅR att fixa genom att att koppla ett extra relä, men då är det bättre att sätta dit ett spänningsnivåstyrt. En annan sak är att generatorn brukar vara ansluten till startbatteriplus redan på motorn (startmotorn), samt att både starten och generatorn lär ha minus i godset på din motor. Således skall det nog vara en minuskabel till startbatteriet från motorblocket, och den extra minusplinten för startbatteriminus kan du därför skippa. Gasollarm/länspump är bara ritade med en säkring, men jag skulle här satt en säkringshållare för flera (4-6 st). Det finns mer i en båt som kan behöva permanent plus, t ex minnesbackup till stereon.

Det där är Skyllermarks exempelschema och det är rätt bra. Det finns ett par småpunkter som jag skulle vilja ändra på i deras schema (jag tycker det är rätt märkliga missar de gjort...) För det första så vill jag kunna bryta alla plusanslutningar ut från batteriet. Jag vill sätta en separat strömbrytare efter säkringen på kabeln till gasollarm/länspump. (Å så ska det så klart vara säkringar även till gasollarmet och länspumpen). Denna strömbrytare står normalt tillslagen hela säsongen men bryts i samband med upptagning så det inte finns några småströmmar som tömmer batterierna under vintern. Då slipper du skruva loss polskor för att göra allt strömlöst. För det andra så vill jag ansluta solcellsregulatorn till "konstantströmsbrytaren" så att du kan slå av den stora huvudströmbrytaren när du lämnar båten och ändå ha solcellsladdningen igång. Att tänka på vid avsäkring av systemet är att säkringarna ska skydda de kablar som ligger bortom säkringen. Säkringen dimensioneras mot kabelarean på anslutningen. Då bränner du inte av de kraftiga matarkablarna om du skulle få en skada på kabeln (det är en enorm brandrisk om det blir kortis i en grov kabel som inte är avsäkrad). Sen sitter det mindre säkringar i säkringsboxen som dimensioneras mot de kablar som finns bortom den boxen. Huvudsäkring ska sitta nära batteripolen (jag vill minnas max 30 cm). Om det inte går att montera så nära så ska batterikabeln ligga i ett separat kabelrör (vanlig kabelslang som används vid installationer i hus fungerar jättebra).

Gammal grundkörningsskada, eller så har man tappat båten tidigare. Man ser ju att det går sprickor framåt och bakåt längs kölstocken. Man ser ju också i skadan att laminatet har delaminerat (glasfiberlagren har släppt från varandra). Du måste ta reda på hur långt det har delaminerat. Hörs tydligt om du knackar på skrovet. En sån skada kan med lätthet behöva slipas upp med en diameter på en meter. Eller mer. Då ska det slipas ner till sista lagret glasfiber. Slipar man inte upp hela det mjuka partiet (delaminerade ytan), utan bara lagar hålet som syns. Så kommer lagningen till slut lossna som en stor kaka, då de flexar för mycket runt om. Det är ju en Sea ray 240 de handlar om och inte en liten roddbåt, rätt stor belastning det handlar om. Så kör på om du har koll på laminering med polyester. Om inte, ta hjälp av någon som kan. Så du slipper otrevliga överraskningar mitt i sommaren.

Oj ett håååål 😉 okej så här gör man med hål i skråvet Ta en vinkelslip och slipa igenom skrovet. Så du får en rejält fasad kant och all plast är torr och frisk. Sedan lägger du laminering i lagrer tills du är i samma nivå. det fins videos på YouTube som visar precis hur du skall göra. men du behöver se till att träet är torr innan du plastar in det. Plast ruttnar inifrån.

Kad 43 varvar ur i friläge

Drev backslag? Kollat inflödet till sjövatten pumpen? Sitter en liten kylare mitt på sugslangen rengjort flödet där? Då innebär det att kompressorn matar på hela tiden? Mätt upp turbotrycket? Verkar som du får för lite bränsle till spridare.

Nu har jag provat med några olika geggor. Biltemas Multibond Transparent uppges duga för utomhusbruk. Den visar sig vara betydligt mjukare efter härdning än många andra, vilket jag vill ha för att kunna skära isär så småningom.. Nu ska jag bara försöka få reda på via Biltemas kundservice ifall den ska klara typ motortvätt också....

Varför är det omöjligt att ha elementen på ett dygn eller ett par dagar? Då behöver du oroa dig för resultatet.

Nr 1 är en kylvätskereservoar, inte expansionskärl. Reservoaren tar emot pverflödet men är inte under tryck. Ett expansionskärl är trycksatt vid värme. Luftfilter finns ej, men ett flamskydd. Lyfter man flamskyddet finns däremot ett filter till tomgångsventilen. Som ibland sätter igen Vinterkonservering är inga problem på dom där när dom har sötvattenkylning. Kör igenom 20 liter 50/50-blandat glykol/vatten så är det klart sen. Men tänk på att C68 inte tar sjövatten från drevet 🙂 Nummer 7 har inget med motorn att göra. Laddreläet, som sitter under drevoljebehållaren (nr 6). Dessa har en förmåga att börja leda ström genom plåthöljet. Och bör därför inte sitta monterat mot dom rören (oljerören som går till oljefiltret). I övrigt bra maskin som håller så länge dom sköts rätt.

Är det du som har mätt eller har de varit inlämnade och mätts av en firma ? Som jag uppfattar mätvärdena så är mätnoggrannheten inte bättre än 10 bar, eftersom alla tryck är jämna tiotal (dvs en nolla på entalssiffran). Så i verkligheten kanske det bara skiljer några få bar mellan dem. Och översatt till procent så är även 10 bars skillnad (om det skulle vara så mycket) bara 4%. Jag hade levt med det.

Anledningen till att man använder polfett, vaselin eller annat fett är att man vill hålla fukt ute från kontakterna som kan få dom att korrodera. Det är inte fråga om att fettet ska leda någon ström utan det måste naturligtvis finnas tillräckligt bra metallisk kontakt mellan dom två kontaktytorna så att dom kan leda strömmen. Men man vill inte att fukt ska tränga in från sidorna och få kontakterna att börja korrodera.