Ledartavla

Jag har ju genom åren gjort en del tester på just detta, och med en viss del erfarenhet (men fortfarande en skvätt av troende) så: - Zinkanoder är oftast gjorda av mycket ren zink, då det är väldigt billigt och incitamentet att använda något annat inte finns. Potentialmätningar jag gjort visar också på i princip obefintlig skillnad, oavsett om det är VP, Watski, Biltema eller Ali. - Magnesiumanoder är väldigt ovanliga i jämförelse och dyra. Antagligen det därför ibland verkar vara även annat än magnesium, då potentialen s.a.s. inte stämmer på alla jag kontrollmätt. - Aluminiumanoder är som nämnts sällan ren aluminium utan innehåller annat för att få dem mindre ädla än ren aluminium - som de annars inte skulle skydda. Oftast rätt lika potential mellan olika fabrikat, men från "noname" har jag i ett (dock bara ett) fall mätt "aluanoder" som verkat vara just bokstavligen aluminium, dvs samma rena aluminium som det skall skydda. Fungerar ju inte. Vill sedan också påstå att jakten på att få en fungerande anod i sötvatten är lite av hysteri och att lägga mycket energi på att lösa ett (oftast) icke-problem. Sötvatten leder ström rent uselt jämfört med saltvatten, och problemet där är bara en bråkdel av om båten ligger i saltvatten. I tester jag gjort fick jag lägga på helt orealistiska felspänningar för att överhuvudtaget få till en märkbar elektrolytisk korrosion i sötvatten. Att anoden inte offrar sig i sötvatten har alltså egentligen mest helt andra orsaker än att det är fel material. Problemet finns helt enkelt inte i samma utsträckning. Zink är f.ö. precis lika mycket mer oädelt än det som skall skyddas oavsett om det är sött eller salt vatten. Visst offrar sig magnesium något snabbare, men skillnaden under samma förhållanden är marginell. "Aluminium" har fördelen att hålla sig ren (se nedan), annars inget egentligt plus mot zink. Nackdelen med zink är möjligen att det i sötvatten gärna bildas en vitaktig beläggning som till viss del kan vara isolerande. Men min erfarenhet är att det inte alls är i den utsträckning att anoden inte alls fungerar. Snarast beror nog förklaringen på att man försökt motivera att den (oftast) nästan uteblivna offringen i sötvatten måste bero på detta, för ögat uppenbara. Har f.ö. enbart zink på min (huvudsakliga) båt, som i princip enbart går i sötvatten. Anoder som då håller i minst 5-10 år (!). I motorn (där anoderna spolas kraftigt) får jag ingen vit beläggning, på propelleraxelcentrum, roder m.m. borstas de varje år efter upptagning då det ibland är lite vitaktigt men även annan "skit". Men det viktigaste är att det inte finns spår av någon korrosion på propeller, axel eller andra metalldelar. Då vet man att anoden funkar, även om den verkar offra sig i snigelfart. För att den inte offrar sig kan alltså bero på väldigt många fler saker än bara anodmaterialet. I detta fall så enkelt som sötvattnets ledningsförmåga.

Ett nytt DPH-drev kostar c/a 160.000:-. Jag kan i min vildaste fantasi inte förställa mig hur båtägare är funtade som kan snåla ett par hundra kronor på anoder som i vissa fall kan göra så att drevet fräter sönder. Filter och en del annat kan man kanske förstå, men anoder, otroligt! Ingemar

Så var säsongen över och nya förbättringar på gång. Fick provat vår nya akter/heck propeller med framgång denna sommar. Den underlättar tilläggning med bravur även vid 7-8 sekundmeter. Påväxt av havstulpaner ställde till det ordentligt vilket gjorde att normala 32 knop på maxvarv endast blev hälften 16 knop vid 2700 varv. Trodde först att de nästan nya turborna redan hade gett upp. I år valde vi p g a att bottenfärgen VC17 förbjöds att inte måla hela botten vilket visade sig ge en massa extra bekymmer, som syntes vid upptagning då stora delar av kölen fulla med mattor av havstulpaner. Under semestern rensades propellrarna, som till i år slipats ner omlackerats och sedan målats med Internationals svarta skyddsfärg. Efter rensning ifrån havstulpaner gjorde båten ca 25 knop. Det blir att slipa lite av botten denna vinter. Bytet av olja blev snabbare i år då jag sög med hjälp av en köldmediecylinders fulla vacuum. I höst/vinter ska remspännarhjulen bytas på SB motor , nyare varianten av remspännare (men begagnad ) där ett lager gett upp nya hjul inköpta på Winparts, och BB motor ska få en helt ny remspännare (VP:s). Vidare så läcker det lite olja ifrån ventilkåpan på BB motor som i år ska genomgå ventilspels kontroll så det blir troligen tätt som det blev på SB motor. Konserveringen är lättast när dreven är avplockade då man lättare kan köra ut sjövattnet för att sen cirkulera runt sötvatten som blir varmare och varmare. Där efter sugs glykolen in ca 10 liter för KAD44P/DP-E. Dreven har en trimkolv var som läcker och ska bytas ut så alla kolvsprintarna ska plockas loss. Lagom till det så provade jag vårt SKF hydraulverktyg med stor framgång. Trimkolvarna vars sprint sitter låst på insidan innanför avgasröret gick även den att få loss. Krävde dock 700 bars tryck på den ena, ja det är så att man är rädd för att aluminiumet ska spricka. Ytterligare ett större projekt i vinter är att bygga in en hydropresstank till vattensystemet samt att förse varmvattnet med en blandningsventil. Kommer att förbättra avsäkringen av varmvattenberedaren och dess avtappnings funktion.

Inte alls konstigt. "Aluminium" är inte ett enda ämne, utan i praktiken är det olika legeringar, som har olika egenskaper och framför allt när det gäller vilken galvanisk potential de har. Aluminiumanoder fungerar, och dessutom bra både i saltvatten och bräckt till nästan sött vatten, vilket inte zinkanoder gör (bara bra i saltvatten).

Mahogny är inte ett vattentåligt träslag.

Jag har flera gånger funderat på att testa HVO I vår Wallas 1800 Sail eftersom jag tyckte mig ha kommit fram till att HVO är likvärdigt eller bättre än fotogen. Har någon testat HVO i fotogenvärmare? Så här säger chatGPT och det är detsamma jag kommit fram till. Värmevärde och sottal för HVO och fotogen. 1. Värmevärde : HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja) har ett värmevärde som är mycket likt det för fossila bränslen som diesel och fotogen. Det ligger på ungefär 43 MJ/kg (megajoule per kilogram), vilket gör att det har en energitäthet jämförbar med traditionella bränslen. HVO kan fungera som ett fullgott alternativ till diesel och ibland även fotogen i vissa applikationer. Foton har också ett värmevärde som ligger runt 43-46 MJ/kg , beroende på vilken kvalitet och typ av foto som handlar om. Detta innebär att foton och HVO har snarlika värmevärden och mycket därför kan användas för att generera energi på liknande nivåer. 2. Sottal : HVO har lägre sotbildning än foton. Eftersom HVO är ett biobränsle framställt av vegetabiliska oljor och animaliska fetter, förbränns det på ett renare sätt än fossila bränslen. Detta innebär att det produceras mindre sot och färre artiklar, vilket gör det bättre ur ett miljöperspektiv. Lägsta möjliga sottal och ren förbränning är två av de stora fördelarna med HVO. Fotogen , å andra sidan, särskilt vid förbränning i äldre motorer eller dålig förbränningsoptimering, producerar mer sot och partiklar. Sottalet för fotogen är vilket generellt högre än för HVO betyder att det bildas mer under förbränning, och detta kan leda till högre underhållsbehov och negativa miljöeffekter. Sammanfattning: Värmevärde : HVO och fotogen har liknande värmevärden, båda runt 43-46 MJ/kg, vilket innebär att de är lika effektiva när det gäller att generera energi. Sottal : HVO har ett lägre sotal än foton, vilket innebär att det produceras mindre sot vid förbränning och därmed är renare och mer miljövänligt. Den största skillnaden mellan de två bränslena alltså i sot- och partikelsläpp, där HVO är mycket bättre ur ett miljö- och underhållsperspektiv. PS Det är mest för att det är roligt att testa jag undrar. Vi använder typ fyra liter Campingparafin årligen.

Ett annat val är 35 mm kopparrör, koppar luktar inte heller och ingen lukt går igenom. Löddelarna kan limmas med epoxi och de är 38 mm utvändigt så sanitetsslangen passar. Korta slangstumpar för enklare anslutning och för att undvika spänningar kommer att lukta med tiden, men är lätta att byta ut.

Nu har jag testat Campingparafin resp. HVO i en fotogenlampa. Jag ser ingen skillnad på flammorna måste jag säga. Jag vill påstå att själva förbränningen är likadan för fotogen som för HVO. Det som skiljer är då att HVO har lite högre flampunkt så det skulle kunna bli svårare att tända värmaren, iaf. teoretiskt. Nu är det ju både en värmespiral och en elektrisk gnista i en Wallas 1800 så det lär ju inte påverka viljan att börja brinna. Då återstår nog bara att testa i verkligheten i själva värmaren. Tillägg: HVO tycker jag dessutom luktar mindre, både som vätska och när man eldar det.

Så kom hon äntligen i vattnet för skarpt test av akterpropellern. Gick på tvärs ut från kajen mellan två segelbåtar lekande lätt. 6 sekundmeter rakt i sidan när vi backade in emellan Y-bommarna till vår plats. Akterproppen gjorde den tilläggningen enkel utan trimmade drev. Fjärrkontroll sköttes av gasten på badbryggan som hade full koll och var det var till belåtenhet. Får sätta upp kamera över aktern uppe i targabågen så blir det ännu enklare framöver. Fick också ett svar på varför bogpropellern sackade efter 10 sekunders drift förra säsongen. Nu ligger den på en separat brytare vilken är helt ny och den sackar inte ens vid 30 sekunders drift. Ska masta på targabågen i morgon.