Ledartavla

Om raol tillåter så kan ett förslag vara att ha en ankartyngd på 10 kg som får glida ner längs ankarlinan. Vi brukar använda ett av våra fyra ankare som ankartyngd, nu oftast blyplätten som faktiskt köpts för just det ändamålet. Lånat från SXK. En ankartyngd hjälper mycket. IF hjälper lite. Även ankarsegel är bra för att undvika att båten seglar fram och tillbaks och vänder sidan mot vinden. Med sidan mot vinden belastas ankaret onödigt hårt. Ryckdämpare är också bra för att skydda mot onödigt kraftiga ryck, särskilt om man använder ankarband. Om man sätter på ett gäng Bungy-dämpare blir det stor skillnad. Även med kätting är ryckdämpning nödvändig i hård vind när kättingen blir till en stång, så en snubber med en gumidämpare är bra att ha. (Jo, jag vet att det är off topic att nämna kätting.)

Eilean som gjort ett antal inlägg i länken hade mycket kunskaper om ankring efter ett antal långseglingar (Han gick tyvärr hastigt bort, rätt tidigt, för några år sedan - även jag har lärt mig mycket av hans erfarenheter). Mina erfarenheter av svajankring, å vi ligger ofta på svaj, är att jag uppskattar att jag bytt från ankarolinaband o kort kätting till kätting hela vägen. Vid val av ankare så ska man, förutom dragkraften, titta på förmågan att fastna vid t.ex. en vindkantring. Om du inte kan lita på att ankaret greppar efter en nattlig vindkantring så sover du dåligt. Olika ankare fungerar olika bra på olika bottnar. Bruce är inte riktigt bra på något men fungerar på de flesta bottnar. Det är väl därför det blivit populärt. Orginalbruce som var tillverkade i smitt stål hade en vass kant längst fram och skar ner i botten betydligt bättre än Fuskbruce som är tillverkade i gjutet stål och är betydligt trubbigare i nosen. Har de väl grävt ner sig så är de rätt likvärdiga. Vid en vindkantring så är Fuskbruce inte lika tryggt p.g.a. sin sämre grävförmåga. (Bruce lär vara framtaget för att förankra oljeborrplattformar där dragriktningen är konstant.) Framförallt på gräsbevuxna lerbottnar så är Bruce helt kass. Det tar med sig en grästuss o kanar sedan längs botten. Danfort som är lätta att handskas med fungerar utmärkt på lösa geggiga bottnar där det lätt gräver ner sig. Ännu sämre än Bruce på hårda bottnar där det bara kasar. Jag har själv ankrat många gånger med hemmasvetsat Danfort i Vänern o kan intyga att det fungerade bra på de lösa bottnarna, på Västkustens hårda lerbottnar med snäckskal var det helt kass. Stockankare är otympliga men utomordentliga för att ta sig igenom hårda bottnar. Plogankare som finns i många varianter är kanske inte lika draghållfasta i lösa geggiga bottnar som ett Bruce men på alla övriga bottnar så vinner nog plogankaret. En stor fördel med plogankare är att de har god förmåga att gräva ner sig efter vindkantring. Drar man fast ett plogankare så det sitter så är det lika tryggt som ett Bruce på lösa bottnar (det är ofta fastare material längre ner dit plogankaret har lätt att ta sig - om man får backa tre meter extra vid fastdragning spelar ingen roll). Titta på bilder av långseglare vad som hänger i stäven... Delta är ett förhållandevis billigt plogankare. Mantus, Rockna, Spade m. fl. har bättre gripförmåga än Delta men kostar lite mer. Mitt egna stävankare är ett 12 kg Ultraankare med 30 m 8mm kätting. Ultra har ingen generalagent i Sverige längre så man får nog leta utomlands för att köpa ett sådant. Att jag fastnade för Ultra var plogankarets förmåga att greppa vid vindkantring jämfört med Bruce. Å så fanns Delta bara i 10 o 15 kg. 15 kg fick inte plats på min båt. Ultra fanns i 12 kg som fick plats... För att ligga tryggt i hårdare vindar så ankra på minst 6m djup och gärna upp till 10m. Då blir kättinglängden tillräckligt tung för att ge en bra fjädring (vid 3m så blir kättingen väldigt stum även om det läggs ut lika många meter kätting). Båten svajar inte så långt ut i sida som med rep/ankarband och rycken blir obetydliga (det är rycken som gör att ankaret draggar). Till akterankare vid förtöjning mot land är ankarolinaband utmärkt. Vid all annan ankring är ankarband kass och vill man inte ha kätting så har rep bättre elasticitet och är att föredra i stället för ankarband. Jag har svajat i byar på 22m/s med denna utrustning utan att ankaret flyttat sig en meter. Andra båtar i samma vik med sämre utrustning draggade frekvent o fick ankra om flera gånger den natten. Efter att ankaret är utlagt så ska kättingen sträckas ut o ankaret backas fast vilket avslutas med lite högre varv på motorn. Sedan kan vi sova lugnt även om vinden ökar eller vrider under natten.

Vi har genom åren haft Bruce, CQR, Delta och idag Rocna Vulcan på helt olika båtar och i olika vatten så en jämförelse går inte rent tekniskt att göra och dessutom är minnet kort. Innan vi köpte Vulcan ankaret kollade jag in bla Steves YT videos. ==>> Varför välja något annat än senaste 3:dje generationens ankare om vikt och säkerhet är viktigt? Ett modernt ankare förväntas bla kunna sätta sig igen efter en vindkantring om det finns vingelutrymme i viken. Priset för nytt ankare är försvarbart mtp vad reperationer kostar. Vi låg på svaj i 30 timmar och kände oss trygga med fästet, 2:andra morgonen hade vinden ökat och ankaret släppt. Draggade 1 Nm på slät botten på 4-6 m djup och Vulcan ankaret tog inte, troligen dyig botten. (Hade ute 8mm kätting 5 ggr djupet.) Nu sätter vi alltid ankarlarm, även i bleke 😉 Köpte i våras Ultra ankar ring som ankartyngd som vi använt ibland för att bla minska på svajradien i populära vikar.

Balmar har gjort sig kända för sina generatorer och laddningsregulatorer. Supporten har fallerat efter jag köpt deras prylar och nu ser jag ett mönster. CDI Electronics acquired Balmar, a leader in high power DC charging systems for the boating industry. Recently acquired by Dometic, CDI Electronics of Huntsville, Alabama has been a leading provider of alternators, ignition systems products, battery monitoring systems and other technology for the boating industry for more than 30 years. Dometic har säkert finansiella muskler så på sikt kan Balmar kanske få ett nytt liv med förbättrade produkter för idag ligger de efter på utvecklingssidan. Tar nog lite tid innan supporten av Balmar produkter fungerar igen. För 2 år sedan startades det en FaceBook grupp, Rod Collins är en tung deltagare i gruppen. Om jag skulle köpa prylar idag hade Wakespeed WS500 eller Arco Zeus varit intressanta som laddningsregulatorer. Generator helst med externa dioder för att få bort stor mängd med värme.

Har en gång haft en Johnson 55hp sent 70-tal där först tändningslåsets stoppfunktion låg sluten p g a skadat tändningslås. Fick ingen gnista o dylikt. Monterade då en separat stoppknapp vilket jag tror att du också har. Efter ett par år fick vi problem med att den bara gick på en cylinder vilket visade sig att kabeln in i tändspolen var av precis där den går in i själva tändspolen. Gick att skarva men tror inte att du har det problemet. Är det brytare eller CDI-tändning med powerpack? Har du CDI o powerpack så får du mäta pickupen under svänghjulet/startkransen för att se om den funkar, går att indikera med mätinstrument vid rotation på svänghjulet. Elschema är bra att ha tillgång till. Vi hade en Haynes bok på vår Johnson som även täckte Evinrude motorerna .

Men även andra material än tyg kan bli mögligt. Köpte en båt en vår för många år sedan och där var förre ägaren inte jättenoga med någonting. Under provkörningen var tex alla "plaståttor" och stora delar av skrovsidorna i tyg helt genommögliga. Han hade torrbollar i ruffen men hade inte stängt någon ventil vilket resulterade i en hel del mögel.

Om du behöver lufta vid turbon, är luftledningen igensatt någonstans. Det brukar vara slanganslutningen på expansionskärlet, som har ganska liten diameter. Likadant med ledningen från termostathuset.

Olja i cylindrarna förstår jag, men varför hälla olja i dieseltanken och sedan destruera dieseln? Svar: Nej, vi använder inte olja varesig i cylibdrarna eller i tanken. Vi fyller inte ens upp tanken eftersom jag inte tror på kondensmyten. Däremot använder vi dieselbakteriedödande medel, gärna en dubbel dos inför upptagningen. Vatten kan dessvärre komma med i bränslet när man tankar. Vi har använt alla typer av diesel utan några problem med "dieseltroll". Någon gång ibland med några års mellanrum tar jag oljesugen och suger i botten på tanken och ibland finns det en skvätt vatten där, men oftast inte.

Du ska kanske läsa mina erfarenheter av olika ankartyper och val av ankartåg innan du kommer med dina sarkastiska kommentarer! Där finns nog en hel del för TS att lära sig av. Har du själv erfarenhet av olika ankartyper att bidra med eller är du bara, som vanligt, ifrågasättande till mina inlägg? (Om jag bara kunde begripa vad du har emot mig...)

Viktigast i sammanhanget tycker jag att al inltid aktivera typ "ankarvakt" i mobilen och/eller plottern. Jag aktiverar båda delarna när jag ligger på svaj. Flyttar plotter in i kajutan. På på Då kan man s a s utvärdera allt eftersom, allt som har med ankringen att göra, oavsett ankartyp, vind, botten o s v. Alternativet är att en av besättningen tilldelas uppgiften Ankarvakt hela natten. Minns mycket väl de gånger ankaret släppt, kätting till SKK gått av p g a rost (3 ggr i Vänern) o bristande tillsyn. SKK- boj som draggade o s v. Klubbojars kättingar som drabbats av rost o s v. Bristande årlig tillsyn. Alltså. Detta med val av ankare, som är beroende av bottenförhållanden mm. Satsa på 2 oberoende ankarvakter! Välj det ankare du tror på och alltid lång ankarlina, gärna med några meter kätting.

Delta verkar generellt vara dåligt på att gräva ner sig i mjukare bottnar, i de tester jag sett. Inte dålig på nåt, men inte bra på nåt heller. En medioker allrounder. Det finns en kille i nordvästra USA som oerhört grundligt och vetenskapligt testar ankare av olika vikt och modell på olika bottentyper, med hållkraft, hur snabbt de fäster igen efter en dragriktningsändring på 180 grader, och hur snabbt och bra de sätter sig första gången. Här är en sammanfattning för ankare i viktklassen 8-12 kg, dvs ungefär den vikt som tråden handlar om. Ju högre staplar, desto bättre. Och färgerna talar om vilken bottentyp det gäller, med förklaringen överst. I de flesta fall i svenska vatten bör det handla om de bottentyper som markeras med lila (sandig lera/gyttja), blå (sand) och ljusgul (mjuk lera/gyttja). Man ser t ex att delta-ankare är väldigt dåligt i mjukare lerbotten.

Exempel på några? Javisst men en rund järnklump skulle inte vara något bra ankare utan det är formen på ankarstocken och flyna som avgör hur bra ett ankare är vid viss bottentyp. Allmänt sägs ju Delta vara bra för svajankring så jag väntar på svar på vilka som är bättre och på vilken sorts botten de är det.

Kul! Det kan faktiskt vara min far som sålt båten till Kungen. Jag vet att han iaf. var ute med Karl XVI Gustaf och demonstrerade en jättestor båt (tyckte man då, på den tiden).

Jag tillhör också den skara (vi är många här) som navigerat många år med sjökort, kompass och bestick. Men sedan många år ligger sjökorten undanstuvade. Använder bara "appar" på olika mackapärer. Kanske framförallt den i plottern, men även på dator vid navigationsplatsen och på telefoner och plattor. På plattor och telefoner använder vi Navionics som vad vi har märkt har väldigt bra sjökort. Dessutom får vi upp AIS och djup från båtens NMEA2000 nät vilket är smidigt. Då har man samma information på många ställen. Jag kan dessutom via telefonen (eller någon av de andra mackapärerna) styra autopiloten så jag kan sitta där jag ser bäst eller är skyddad från väder och både navigera och styra båten. Så, jo jag vågar navigera efter en app! Skulle faktiskt inte våga navigera utan appar, men skulle kunna det om jag blev tvungen.