Ledartavla

Men det går att läsa av via telefonen! Man behöver bara ta en bild på stickan som man sedan tittar på i telefonen när man kommit hem.🙏

Enda nackdelen som jag ser det är att TS får svårt att koppla in den lösningen på NMEA2000 😝.

Först gör du rent ordentligt med aceton. Svart Sikaflex är ju bra, finns även i små förpackningar, eller "brukar finnas". Biltemas svarta marintätningemedel är också bra. Med allt sådant här kladdigt tätningsmedel är det ju då bra att maska först. Engångshandskar är bra, liksom, en kopp med vatten och några droppar diskmedel i. Med någon form av speciell skrapa, spatel eller en glasspinne eller en vanlig bordskniv doppas i diskmedelsvattnet formar man sedan fogen innan den stelnar, man kan ju stryka ut den med ett vått finger också. Man brukar ju inte lyckas få det snyggt första gången... Tänk då på att ny tätningsmassa inte fastnar speciellt bra med redan härdad massa.

Gissar att du menar att strömmen kommer upp i 15A resp 7-10A, inte avser kapaciteten som laddats i över tid (Ah) ? Ah är kapacitet/energi, Ampere x tid/timmar, medan bara A är strömmen 😉 Det du beskriver är dock helt normalt och inget fel. För att ladda ett bly/syrabatteri lägger laddaren/generatorn på en spänning högre än batteriets vilospänning, t ex 14,0V. Inte så hög att batteriet börjar gasa (vilket en del laddare gör i alla fall) men så hög som möjligt för att få batteriet att dra i sig så mycket laddström så snabbt det går. Det är nämligen batteriet själv som bestämmer hur mycket laddström det vill sluka i sig, och den faktiska laddströmmen har sällan så mycket att göra med det som är stämplat på t ex en generator (i ditt fall 55A) - så länge denna är högre än strömmen batteriet vill ha. Ett rejält urladdat bly/syrabatteri drar precis som du skriver i sig en hel del ström initialt. Typiskt de värden du nämner. Men detta sjunker sedan ganska snabbt, och för att ladda i de sista 10-20% kan laddningen behöva stå på upp till ett dygn. De som "startar motorn för att ladda batterierna" och kör 15-30 min får alltså sällan i mer än 5-10% kapacitet under denna tid. Fast de flesta vet nog inte om det, och det känns ju bra.... Den ändringen i kablaget du talar om kommer bara förbättra/snabba upp laddningen marginellt, och dessutom mest bara i början. Skulle inte tro att det handlar om mer än 3-10%. Det tar helt enkelt tid att ladda ett bly/syrabatteri, och måste få göra det - om man inte vill höja spänningen till marginalen med risk att radikalt förkorta batteriets livslängd. Skillnad är strömladdade batterier som har annan kemi, t ex Litium, där man kan forcera in strömmen/energin på ett annat sätt.

Den lilla glipan skulle jag fyllt med Sikaflex men sett till att maska av ordentligt så det bara fyller hålet. Kolla även under/bakom så inte kletet tar vägen någon oönskad stans.

Som redan skrivits i tråden så är bly/AGM-batterier trögladdade. Därför är det klokt att komplettera elinstallationen med lite solpaneler. Solpanelerna ger kanske inte så många A men batterierna med sin måttliga aptit på A kan oftast suga åt sig det mesta från solpanelerna. Solpaneler är även bra för att sköta den sista toppladdningen som tar väldigt lång tid för en generator att fylla på. Solpanelerna jobbar ju alla dygnets ljusa timmar. När/om du byter till LFP-batterier så kommer du att få det omvända problemet - det laddar så mycket att du måste begränsa laddningen för att inte elda upp generatorn som lätt överbelastas vid laddning av LFP. Min 80A generator laddar LFP med över 60A och kommer raskt upp i 100 grader.... Å ska du byta till annan batterikemi så kan det finnas idé att uppgradera dimensionen på kabeln från generatorn till batteriet (eller via startmotorn). Med den högre laddspänning som ett LFP-batteri suger i sig så blir spänningsfallet lite högre än för nuvarande blybatteriladdning.

Jag har den perfekta nivågivaren/mätaren. En graderad trälist som jag stoppar ner i tanken via påfyllningshålet, när jag sedan tar upp stickan syns det exakt hur långt upp den blivit våt. Bara att läsa av antalet liter som återstår. Listen är tillräckligt tunn för att klara en svag böj på slangen ner till tanken.Verkar dessutom inte slitas då jag haft samma list dom senaste 40 åren.

Det beror ju även på hur välfyllda tankarna ombord är och var i förhållande till tyngdpunkten dom är monterade.. Jag klistrade på märkningar för lyftpunkler en höst efter upptagningen, då jag nästan hade kört bränsletankarna tomma. Hösten därpå tänkte jag som så att dieselpriset knappat blir lägre till våren varför tankarna toppfylldes innan upptagning. Ja då stämde ju mina markeringar dåligt. Men vad jag sett och erfarit gör alla kranförare ett försiktigt provlyft någon decimeter ovan vattenytan först och i bland behöver man inte ens lyfta så mycket för att se om båten är dåligt balanserad i slingen.

Hur mycket ström ett batteri slukar i sig mer exakt varierar stort beroende på tid sedan laddstart, laddspänning och batteriets urladdning/status. Även andra faktorer såsom ålder o.s.v. Så både @Hybros och TS värden är fullt rimliga och kan betraktas som normala och förväntade. (F.ö. orsakar de nuvarande 5m 20mm² bara ett spänningsfall på kring 0,06V vid 15A, så att byta ut den kabeln är för TS bortkastade pengar).

Ja!

Om du har med dig en kamrat som mastat av någon segelbåt tidigare så är det det inte så besvärligt. Man måste bara göra saker i rätt ordning - annars kan det hända olyckor. Jag hade en 32-fots segelbåt tidigare, den mastade jag o frugan av ensamma (pensionärspar). Med nyköpt båt så skulle jag absolut vilja ta ner masten för att kolla skicket på samtliga komponenter (även det bör ske med någon som vet vad man bör kontrollera i en rigg). Scampi har mastheadrigg med enkla spridare och masten står på däck. En sådan mast är väldigt lätt att lyfta av. En sling runt masten som hissas upp till spridarna sedan är det bara att lossa vant o stag samt lyfta ner "stolpen". Masten har bra balans med ett sling under spridarna (det kan vara lite krångligare med master som har dubbla spridare..).

Jag har liknande tankgivare från Oceanics Systems som har samma anpassningsbarhet (De hette tidigare Offshore Systems så det har nog varit någon rekonstruktion av företaget.). Givarna är självkalibrerande och visar nivån med enstaka procents felvisning (kan hoppa någon procent upp/ner). https://osukl.com/product/water-level-sensor-for-tank/ Bara att koppla in N2K och välja hur visningen (i procent) ska ske på presentationsinstrumenten. Det går även att få dem kalibrerade med literangivelse från tillverkaren om man skickar in tankmåtten. Mina var bara krångliga att få på ändstycket efter kapning sedan har de fungerat jättebra för vattentankar och en variant som är avsedd för bränsletank (har även vattenlarm inbyggt). Som svartvattentankgivare var den kass. Jag misstänker att det fastnade rester på givaren. Den har ersatts av en Maretrongivare som är helt kontaktlös men krångligare att kalibrera.

Innan du lägger tid på det problemet - är det ett reellt problem? Hur mycket differens är det på positionerna? Positionen från VHF används väl bara för att bli hittad vid ett eventuellt SOS-anrop och är den positionen någorlunda rätt så lär det inte bli något problem (du hinner nog driva längre innan hjälpen hinner fram än vad felvisningen är). Det viktigaste är att plotterpositionen är korrekt vid navigering i tränga farvatten. Men om du vill jobba med att få exakt samma värde så börja med att kolla att båda enheterna är inställda på samma positionsformat (VGS84).

Hej! Värm försiktigt med varmluftspistol till lacken bubblar sig, testa på en träbit först så att du kan få en uppfattning om hur mycket du kan värma utan att det blir skador. Ja när lacken bubblat sig skapar du med någon typ av skrapa. Därefter slipar då rorkulten len och fin med finkornigt sandpapper. Om möjligt spara slipdammet. Blanda slipdamm från rorkulten, eller annan mahognybit, med epoxylim, lägg igen skadan med detta lim, slipa rent och lacka alltihopa med lämplig lack, jag brukar använda Internationals Goldspar, men det finns säkert tåligare lack, såsom tvåkomponentslack. Skruvhål kan man borra upp och sedan slå i klen bit rundstav, typ blomsterpinne, men den skall ju betsas med mahognybets. Lättast är nog så att fylla upp med magognydamms blandat epoxylim.

Svårt att ge ett högkvalitativt svar utan att titta på skadan med egna ögon. Det är nog inte lätt för nuvarande ägare att kunna redovisa allt som båten varit med om under dess 45-50-åriga historia med sannolikt rätt många ägare. Det kan i bästa fall vara inplastade balkar till propellerhylsan som tillverkats av bonnjärn och börjat rosta. Rost har större volym än järn och spränger loss en inplastning. Det kan även vara en grundstötning som hjälpt till att slå loss förstärkningsbalkarna. Brottet verkar kraftigare i bakre delen än i främre, precis som det blir vid en grundstötning när akterkanten av kölen trycks uppåt. Balkarna sitter bultade tillsammans med kölen så det är inte så konstigt om de slås loss vid en grundstötning. Eller en kombination av bådadera... Om du absolut vill ha båten så ska du låta en kunnig besiktningsman ge ett utlåtande men bered dig på att det blir en del jobb att reparera skadan. Antingen det är rostiga balkar (då bör nog hela balken friläggas och plastas om) eller grundstötningssprickor så kräver det en insats. Det finns många Scampi och det går nog att hitta ett exemplar som du inte behöver börja med att reparera. Jag avråder från att köpa detta exemplar om du inte får ett väldigt lugnande besked från en besiktningsman.. Å att propelleraxeln vibrerar är helt normalt för Scampi. Axeln är så lång att det inte går att undvika. En exakt uppriktning av motorn kan minimera vibrationerna men att få bort dem helt är nog omöjligt.

Precis som nämnts är det inte bara båten i sig utan även prylarna man lyfter med och dess dimensioner som bestämmer lyftpunkterna. Samt bunkerstatus på båten. I vår båtklubb (med egen traverskran för oss under 8 ton och med båtvagn) är det också ett tydligt önskemål om uppmärkta positioner. Men första gången vi lyfte båten fanns naturligtvis en förståelse för att vi inte visste alls (rak axelbåt med ett flertal tankar på totalt uppåt 1000 liter). Efter denna första gång så sitter dock numera små markeringar (liten bit eltejp i underkant på fenderlisten) på ungefärligt ställe, som passar just vår traverskrans lyftoks storlek. Men det stämmer aldrig exakt, då man aldrig har exakt lika mycket bränsle o.s.v. i båten. Så ett eller två omtag med lite finjustering emellan är "standard" även hos oss, för närmare än så här kommer vi inte.

Maretron har en dopplergivare för N2K som inte bygger speciellt mycket. https://www.maretron.com/products/tlm100-tank-level-monitor-40-depth/ Jag har en sådan i svartvattentanken och den visar nivån i procent. Den behöver kalibreras med specialprogramvara som nog bara finns på båtvarv/marinor (ett närliggande varv hjälpte mig med det). I svartvattentanken är det problematiskt med nivåmätning då vanliga givare kan hänga upp sig men dopplermodellen fungerar utmärkt. För att inte mäta mot väggarna i tanken så installerades den med en "Focus tube".

Riktigt samma kan ju inte bli, sen beror det ju på avståndet på lyftoket eller bredden mellan gafflarna om man lyfter med truck. En sublift däremot borde kunna ha tillräckligt avstånd. Det beror ju också på om det är enkel eller dubbelmontage av motorer, men 28:an har väl bara enkelistallation? Bakre slingen brukar hamna alldeles i framkant på motorn och den andra där oket tar slut. Om den som lyfter har gjort det förr gör man ett provlyft och ser hur båten "väger" och det brukar vara det samma på de flesta DC-båtarna med drev. Kan man sätta så glest som på bilden ska det inte vara några problem med att båten väger över. Ska du lyfta själv?

Personligen tror jag knappast den utgör någon större förbättringspotential, eftersom laddströmmen redan är s.a.s. i "rätt härad". Om man drar nytt så kan det väl vara bra att dra om det så, men känns inte som prio på en installation som redan gör sitt jobb.

Det har du redan fått svar på, men en 50mm2 kabel är overkill, det behövs inte, som att skjuta mygg med grovkalibirg luftvärnskanon. 🙂 8mm2 är i mitt tycke ingen tunn kabel, vi har olika referenser, jag anser i båtsammanhang att 1,5 mm2 och klenare, är tunna kablar. Något du inte tycks ha fått svar på är om det är vanligt att kabeln från generatorns B+ går till startmotorns solenoid och därifrån vidare till batteriet, ja det förekommer, på Volvo-Pentas inombordare brukar det vara kopplat så. Hur det är på yanmarmotorer vet jag inte. men sannolikt likadant då motortillverkarna vill spara in på kostnader för dyra kopparkablar och för att förenkla installationen. Personligen kan jag ju tycka att kabeln från generatorn skall ha så få kopplingspunkter som möjligt, eftersom det i varje sådan punkt, förr eller senare, blir bristfällig kontakt, med oxid och så. Så det kan vara en hel del vinst med att ha en ny fräsch 8mm2 kabel från generatorn till eventuellt skiljerelä/skiljediod, huvudbrytare/batterifrånskiljare och sedan till batteriets pluspol. kabeln mellan generator och batteri är nog en av båtens viktigaste kablar. Sedan ser man till att kopplingspunkerna är rena, man kan skydda dessa med vaselin eller liknande.

Undrar fortfarande hur TS mäter strömmen. Mäter han till ett batteri eller alla tre samtidigt? Mina tre AGM glufsar vardera i sig 15 A vid laddning om de är halvtomma. Använder Schunt med tillhörande instrument. Men ett instrument liknande detta tycker jag är guld värt om man vill mäta strömmar som flyter genom kablar, utan att lossa någon. Bara att sluta tången runt en kabel, med instrumentet inställt för strömmätning och DC (likström). En del instrument klara bara att mäta AC (växelström). Att bryta strömmen för att koppla in ett traditionellt mätinstrument förstör t ex generatorn om motorn är igång. Har hänt att kablars krokodilklämmor lossnat med följd att generator gått sönder.

Jag köpte en 250 mm Wema S3 för två år sedan och satta den in i min låga vattentank. https://wema.co.uk/products/fuel-sender?variant=29703057735 Den har inte högre upplösning än 12%. Det tyder på att jag inte har fått någon av den nyare modellen.

Jag vet inte men gissar att motorns elektronikbox har ganska exakta värden för förbrukning per varvtal och tid och att boxen räknar ut förbrukningen med dessa uppgifter och kommunicerar denna med din läsare. Gissar att din bil också kan visa medelförbrukning och momentan förbrukning. Dessa värden kommer förmodligen också från elektronikboxens kalkylvärden och är sällan helt korrekta. Förmodligen Gobius som består i sin enklaste modell av två sensorer som visar typ fullt eller typ tomt (beroende på var man fäster dem på tankens utsida). Sen har de även mer avancerade modeller med fler sensorer och då får man fler värden. Funkar ungefär på samma sätt som spolarna med lindningarna, ju fler lindningar desto fler värden, fast de sätts på utsidan av tanken.

De mäter troligen med mikroradar. Det kan bli väldigt exakt. Gobius har en sådan för båtbranschen som heter Gobuis C som verkar vettig. På plasttankar kan man sätta den utan hål och på ståltankar kan man montera den i samma hål som en tidigare analog givare suttit. Men, problemet med den i vår båt är att den ser ut att bygga för mycket uppåt för att få plats. Jag har dock bara tittat på bilder och inte mätt ordentligt.

Hur och vart mäter du strömmen 15 A?

Motorn fram, som ordentlig tyngd. Frågan är om nuvarande ägare och den före detta lagt märke till alla dessa långa och förmodligen djupa sprickor? Kanske aldrig lyft på durkarna? Som det ser ut för mig, så har det varit en ordentlig grundstötmning. Köp dig inte bekymmer. Detta bör åtgärdas och ser ut att bli rätt omfattande. Men jag kan ha fel. Det minsta Du bör göra är att anlita ett varv och en besiktningsman innan köp.

Idiotiskt? Tänk lite större vännen. Att ha sittbrunnen full av fall, winschar och annan skit är ganska besvärligt, det finns gott om fördelar med att ha allt vid masten men är man trångsynt och ser andra människor som idioter förstår jag att man inte ser längre än näsan räcker. Jag uppskattar min sittbrunn med utrymme och tycker ändå den är för liten. Att fylla den med snören som.man drar i ett par gånger om dagen känns bara dumt. Jag går hellre fram och gör det jag skall, så som jag seglar så är det någon gång per dygn medan utrymmet i sittbrunnen används hela tiden. Större delen av tiden sitter jag bekvämt i sittbrunnen och kan använda ytorna till att t ex ställa ett glas öl.

Verkar vara ett känt problem sedan april i år enligt inlägg i Victron Community: 2024-04-10 Orion XS safe VHF antenna distance? 2024-08-06 Servere RF noise on VHF band from Victron Orion XS 12/12-50A DC-DC battery charger Att montera ferritblock 12 mm från kjell.com verkar ha löst problemet för en drabbad. Är det tre eller fem stycken som behövs? Kan detta fungera även för er som har problem? Men problemet att störa ut kanal 16 borde Victron åtgärda och byta ut felaktiga enheter vilket kanske är samtliga som Victron har levererat.

Är bilden i instruktionsboken otydlig?

Det är lite som att svara på "hur långt är ett snöre"... Var slingen ska placeras för att båten ska balansera bra påverkas av hur stort (långt) lyftoket är och blir därför individuellt för olika kranar. Aquador 28 har väl en inombordare med drev? Då ligger rätt mycket vikt i bakre delen av båten så aktre slinget ska placeras rätt långt bak och sedan styr oket var främre slinget hamnar. Om det är en van kranförare så brukar de "ha på känn" ungefär var aktre slinget ska placeras. Sedan provlyfter man lite ur vattnet o ser hur båten balanserar. Blir det baktungt så sätts båten ner igen o slinget flyttas lite bakåt o.s.v. När det blivit bra balans på lyftet så ska du ta några foton av hur slingen placerats så blir det enklare nästa gång.

I sak har du rätt, jag tror inte heller att det är speciellt svårt att laga eller ersätta den, jag är mest orolig för att det finns fler saker som man inte känner till som behöver ses över, har behövt göra saker nästan varje sommar nu och skulle vilja ägna mer tid åt att njuta än att mecka. Sen sitter den ju så att man behöver ju ta loss kylaren samt insug med mera för att komma åt, och då ser man ändå inte om det finns något som läcker under motorn, eller andra otätheter. Hade jag haft tillgång till en varmhall där man i lugn och ro kan mecka under vinterhalvåret hade det varit en annan sak. /Wahlis

Är man som jag lite pedant så finns en oro med Kiwigrip (och alla andra halkskydd som rollas på) att det kan bli spår efter rollern och ojämn struktur vid applikationen. Så jag hade köpt lite mer än jag behöver och testat mig fram på någon provyta tills jag vet att jag blir nöjd. Kiwigrip kan du styra strukturen på i ditt val av roller och applikationsteknik (spädning, timing osv) men det har du säkert redan sett på deras hemsida. Av detta följer dock att svårighetsgraden i att få en homogen struktur stiger om större sammanhängande ytor ska målas. Lättast är nog att dela upp jobbet i lagom stora sektioner om möjligt. Är själv lite i valet och kvalet då det snart börjar bli dags att fundera på halkskydd på en 37-fotare där jag bytt distansmaterial och laminerat om däcket. Vad jag gillar med Kiwigrip är att det är en hyfsat snäll och miljövänlig produkt som enligt uppgift från de jag pratat med som har egen erfarenhet ska hålla riktigt bra, och senare ska vara lätt att bättra. Den går även att köpa i vitt och sedan bryta i valfri kulör hos färghandlaren. Att slipa halkskydd är monotont och tråkigt men tar ändå inte alltför lång tid. Någon kvadratmeter i timmen kanske? Om du har tillgång till fräscha papper hela tiden, köp en hel låda av god kvalitet. Kanske kommer du undan med att bara slipa ner de synliga ytorna? Kiwigrip läggs på ganska tjockt så det kommer antagligen inte märkas ifall du har halkskydd kvar under.

Har ingen åsikt eller erfarenhet men har för mig att YT-kanalen Sailing Magic Carpet II visade att de la på det i någon video för ca 6 månader sedan. Har ingen aning om det är bra och de har fortfarande inte sjösatt (lång historia men kanalen är sevärd) så de har nog inte så stor erfarenhet själva än men killen i kanalen är så otroligt pedantisk (pga honom jag tittar på den) så det är förmodligen bra gissar jag. Hittar du avsnittet får du också tips på hur man lägger på det.

Här kommer ett sent svar men så här fick jag min sprayhood i fint skick, från att ha varit ganska svart av mögel på insidan/undersidan: Först tvätt med vanligt kulörtvättmedel, rotborste och lite varmt vatten ute på utebordet. La en presenning under så inte det skitiga träet skulle skita ner sprayhooden. Detta tog bort den ytliga smutsen. Sedan på med Vanish Oxi-clean(?) (den rosa burken). Gnuggade in med lite varmvatten. Väntade 10 minuter. Gnuggade igen med ganska mjuk rotborste och vände på den och gjorde samma sak på andra sidan (den som var typ ren ändå), sedan vänder tillbaka och gnuggar med rotborste igen och tillbaka till rena sidan och gjorde samma där igen. Sedan spola av grundligt överallt – vända och spola, vända och spola. Gick åt ungefär en burk Vanish (rosa burken). Resultatet blev bra! I princip allt svart gick bort från undersidan av sprayhooden (dvs den smutsiga sidan). Tittar man noga nu kan man ana något gråsvart där på vissa ställen men i princip blev den helt ren! Kanske om man låtit medlet verka ytterligare en stund innan avspolning så kanske det också gått bort men jag tror att det är så lite kvar att man inte kommer se det/tänka på det när sprayhooden är på båten. Försökte verkligen också undvika att det skulle komma Vanish på rutorna men helt gick det inte att undvika, särskilt inte då jag vände på den flera gånger under behandlingen och när allt spolades av. Nu efter ha använt sprayhooden i sommar kan jag notera att plastrutorna klarat sig (inte värre än innan alltså) samt att sömmarna hållit. (En söm har gått upp några centimeter men det tror jag beror på annat.) Tyget i sprayhooden verkar inte heller ha blivit skörare, inget som jag märkt i alla fall.

Fortfarande ute efter drygt 2.5 år. Kom dock inte längre än till Kap Verde men här.är ganska skönt. En kväll i Mindelo med kompisarna

Vad du Vestergren ser i den här tråden är ett klassiskt exempel på hur konservativa vi seglare är. Jag har seglat i 50 år nu och som båtägare i 30 år. Nästan alltid när någon gör något på ett nytt sätt säger alla: "så kan man inte göra, det fungerar inte". När det sedan visar sig att det fungerar så säger de: "Nå kanske det fungerar, men det är inte rätt". Tio år senare gör alla på det nya sättet... En gång i tiden var rullsegel oanvändbara, genaker löjliga, plotters farliga.. (var själv kraftigt emot plotters som jag ansåg att får människorna att tappa koncentration) Jag är ingen expert på generatorer, så jag kanske missar poängen, men i verkliga livet när LiFePO4 batteriets BMS slår av så har man ju fortfarande en massa saker som drar el. Kylskåp, autopilot, instrument etc., borde inte dessa "dämpa" effekten av BMS. Har själv blybatterier och när de blir oanvändbara så köper jag LiFePO4 batterier, och om generatorn pajar så köper jag en ny 😉