Ledartavla

12.25 mätte det "bästa" efter övningen. Satt i ett nytt 86Ah Biltemabatteri idag och motorn hoppade igång bara jag tittade på nyckeln. 😍🙏

Nej, Kundtjänstpersonalen är faktiskt dumma på riktigt. Fick nu ett svar till, då de inte förstod det jag svarade: "Jag kan nog inte ge dig ett bättre svar utan får ta detta vidare med våra prisansvariga. Har du något exempel som jag kan ta vidare till dem så ska jag be dem kika på det, så återkopplar jag till dig därefter." Observera att detta trots att de i förra svaret själva skickade bl.a. det som jag klippte ut ovan. Och så efterlyser Kundtjänstnissen "exempel". En Kundtjänstnisse som dessutom inte skriver under med namn, inte ens ett fejkat. Ja, anmäl. Jag kommer göra det när jag fått svaret från deras "prisansvariga", då inget svar från dem kan förklara att de kan bryta mot lagen på detta sättet.

Hjertmans har ju inte förstått något alls. Regler https://www.konsumentverket.se/for-foretag/prissattning-och-ta-betalt/prisinformationslagen/ Det tidigare lägsta priset som tillämpats under de senaste 30 dagarna ska anges i omedelbar närhet till det nedsatta priset med en stil och storlek som är lätt att läsa. Det är absolut inte lätt att läsa vilket lägsta pris varorna haft de senaste 30 dagarna på min telefon eller på min platta. På datorns stora skärm syns det iaf. Detta gäller varje gång prisinformationen visas. Ytterligare referenspriser än det tidigare lägsta pris som tillämpats under de senaste 30 dagarna är typiskt sett inte tillåtna. Det är alltså inte tillåtet att ha med något annat pris än nuvarande pris och varans lägsta pris de senaste 30 dagarna. Förbannade jävla frigolitskallar! Jag vill kunna lita på båtbutikerna, inte jaga dem och anmäla dem till konsumentverket.

Jo, men du kan inte säga att den laddar "något lågt". Det bestämmer batterierna och allt tyder ju på att de inte ville ha mer. Och du skall absolut inte höja spänningarna på regulatorn, snarast sänka. Koppla istället på lite förbrukare (som nämnts tidigare) och se på regulatorn vad panelerna kan ge i bidrag när solen brassar på. DÅ får du ett riktigt maxvärde.

Om du frågar mig, så absolut glasfibermatta. Och det redan vid ganska små saker, i alla fall gör jag så men man kan säkert göra på många sätt. Kanske håller med glasfiberarmerat spackel också, men det är inte svårare att göra det ordentligt med matta och polyester. Och med en grov raspning är vidhäftningen inga problem, och då har man samma material i alltihop. Men, det är som sagt en senare fråga. Det som bekymrar mig med TS båt är att för att få en skada så det går hål här måste båten nästan ha blivit torpederad...... Nja, kanske inte riktigt. Man kan ju gå på något vasst i vattnet också så den blir uppriven a la Titanic. Men detta på ett ställe där det i alla fall brukar vara åtminstone 1,5-3 cm homogen glasfiber. TS borde i alla fall ställa frågan till säljaren. Inte för att reklamera kanske, men för att om möjligt få en hint om vad som kan ha hänt så man lättare förstår hur det kunnat uppstå - om säljaren vill berätta.

Nja.... Det är ju nu du har möjlighet att se var vattnet kommer ifrån. Inte med båten på land. Blir lite fundersam på att du nu ens överväger någon genomföring - ser du ett hål under motorn eller tror du bara det är ett hål där eftersom det finns (?) vatten under motorn/i kölsvinet ? Antar att du har vatten i kölsvinet nu ? Har du båten i havet så smaka på vattnet om det är salt. Då kommer det ju utifrån och är i vart fall inte färskvattensystemet i båten som läcker (eller pytsar ut lite ibland, t ex från säkerhetsventilen på en VVB - om du har det). Torka då absolut torrt/rent med en svamp eller så, vid genomföringar, i kölsvinet samt under propelleraxeltätningen. Sedan tar du en tuschpenna, vattenlöslig (inte permanent) och ritar en ring kring ev. misstänkta genomföringar. Rita lite streck på ett eller flera pappersark och tejpa upp hängande under axeltätningen, men utan att vara i kontakt med den. Påritade pappersark kan också tejpas på andra ställen som skulle kunna läcka vatten. Du kommer nu snabbt se om det varit vatten på de "ritade" ställena, även om det torkat upp. Strecken är då alldeles utsmetade och suddiga. Ok, det var alltså läckage redan förra året. Och den har inte varit uppe ur vattnet sedan dess ? Förstår inte riktigt, fast det är ju inte så väsentligt kanske....

Härligt att höra! Killar med den service-nivån vill jag gärna rekommendera och det är roligt att höra att han fortsätter på den nivån.

Jag fick väldigt snabbt, trevlig och kunnigt bemötande av Christian. Fick veta att den modell av fjärrkontroll som jag har (bifogad bild) hade stora problem och sedan byttes ut. Christian tipsade om en Sleipner Side-power fjärrkontroll. Den kostar dock 4500 kr så går lite i tankarna att testa koppla in en universell budgetvariant vilket jag sett en hel del på forumet gjort. Gällande varför mina knappar i panelen är helt döda var såklart omöjligt för Christian att svara på utan mer info, där fick jag tipsen att jag kunde använda vilken återfjädrande brytare som helst, då viktigt med en slutande brytare åt båda hållen. Får se om jag, trots att jag är novis på el, kan felsöka och mäta lite mer kring panelen.. Alla kablar är rätt kopplade enligt Engbos manual och ser åtminstone inget kabelbrott eller liknande, vet inte hur troligt det är att en sådan panel bara lägger av? Återigen - stort tack för tipset!

Tomas Billing, Stefan Järudd och Fredrik Karlsson äger BiJaKa AB, som äger Hjertmans Sweden AB, som äger Hjertmans Denmark AS, Norway Marine Supply AS samt Byggplast & Båtprylar Sverige AB, som äger Sea Sea Båttillbehör AB och Båtaccenten Handels AB. Lite komiskt i fallet Hjertmans och Marknadsföringslagen är att Tomas Billing är styrelseledamot i Centrum för rättvisa...

Båtens, eller snarare skrovets lägsta punkt ligger i den nedsänkningen där propelleraxeln går ut genom skrovet. Denna är rätt så grund, så när det fyllts på där kommer vattnet fram under motorn. Om det nu hade varit en liten läcka i hjärtsockshylsan hade det vattnet runnit framåt i liksom en kanal i plasten en nedsänkning på skrovets insida där skeddan sitter på utsidan, detta syntes ju tydligt då det var enkelskrov akterut på 2700, men på 2600 är detta under akterruffens durk. Eftersom det gick att ha en akterspegelsgivare till ekolodet på insidan av skrovet är det solitt utan distansmaterial i skrovets botten (annat är det i däcket) Det är ganska tunn plast i den båten, men bottenstocken är ju homogen, men jag vet faktiskt inte hur bottenstocken är upplagd. Jag har ju svårt att se annat än att en sådan läcka 10cm upp på skrovets insida härrör från en skada. En torped, ja 👏 eller om man kört på någonting som ligger i marvattnet. Men det är ju då lättast att gissa på en grundstötning, eller om någonting strax under vattenlinjen skadat båten vid tilläggning längsides, eller transportskada i kran eller på lastbil eller trailer. En felaktig uppallning när båten torrsats… Men skrovsidorna flexade ju ganska mycket, och när båten stod på land gungade den när man rörde sig inne i den, trots att den under de första åren jag hade den vintertid ståendes i tillhörande vagga. Kanske långsökt men då en utmattningsskada när skrovsidorna flexat gentemot bottenstocken. Ja det är bara gissningar. edit: Jag har för övrigt ett endoskop, bor i Göteborg. Det kan du få låna om du bor i närheten. Men skärmen är rätt liten, men med litet träning kan man förstå vad man ser på skärmen… Jag använde det för att leta en liten oljeläcka på min motor.

Nej, ftycket där vattnet komer ut är det samma som vattentrycket från ytan ned till hålet. Det är ju rätt blygsamt, 0,5 meter vattenpelare = 0,05 bar vilket är en tredjedel av trycket i en uppblåst balong. Eller ännu tydligare. Sätt ihop ett par tre sugrör så att de blir 0,5 m långt, fyll med vatten och känn trycket när du håller det lodrätt och håller för nedre änden. Inte jättevåldsamt!

Var inte så säker på det. Du vet var det tränger ut men det kan komma in på ett helt annat ställe och följa en dålig laminering till där du ser vattnet komma in. Sitter läckan vid hopplastningen av skrovhalvorna så kan det ha blivit en miss vid sammansättningen och ihoplamineringen. Att det gick så lätt att få stopp på läckan tyder på att det inte är ett hål som går rakt igenom skrovet, då skulle det varit högre vattentryck. Om det kryper längs hoplamineringen så kan det komma från vatten som står någonstans längre fram i kölsvinet och sakta tränger igenom. Hur vattnet än kommer in i båten så är det inte bra med vatten inne i laminatet. Det frostspränger och vidgar sig alltmer för varje vinter. Skadan bör letas upp och tätas så laminatet håller sig torrt.

Hej! Jag ska se om det är något jag bör ändra enl. tabellen ovan, för något lågt laddar den. det var vid 12-13:00 på dagen som jag testade och helt utan skuggor.. Jag ska åka ut och ställa in så BM-1 har rätt ah på batteribanken och sen testa mer. "En annan sak där… du har väl inte permanent kopplat ihop AGM med vanliga batterier i samma batteribank, för det är inte bra. Helst skall det vara likadana batterier med samma kapacitet och gärna tillverkade samtidigt." nej, dom är kopplade som två individuella men båda får laddning via skiljerelät från generator (som fungerar) och solpanelen, samt landström.

Många av oss har säkert haft små läckor på mer eller mindre konstiga ställen och det går att leva med under förutsättning att man förstår vad som är felet och varför det läcker. En läcka som förefaller vara ett "hål" rakt igenom skrovet, men som jag inte alls kan se eller förstå hur den ser ut eller har uppkommit, skulle jag inte släppa till i höst. Jag skulle skaffa, köpa, låna ett endiskop, en sådan där inspektionskanera på en "slang". Det finns massor av varianter och prisklasser. Enklast är väl en som kan kopplas till mobilen. Med den kan du iaf. se lite bättre vad som läcker och kanske i bästa fall förstå om det är allvarligt eller inte. Om det är en spricka kommer den att fortsätta växa ungefär som sprickan i vindrutan efter ett stenskott så det är bra att kunna hålla koll med kamera på hur den utvecklas under sommaren. Är det ett gamalt hål för en genomföring som dåligt lagad är det inte lika känsligt Du bör kunna täta med Sikaflex eller någon MS-polymer genom att sätta en klick på fingret och trycka i hålet/sprickan. Gör jobbet noggrannt och tryck i så mycket du kan längs hela sprickan. Vattentrycket borde inte trycka ut sika/ms-polymer. Så länge det inte börjar läcka igen har mycket troligt inget förvärrats. Hoppas du få koll på läget och läcket. Tillägg: Nu verkar det ju som du har mera koll än vad som framgick från början, men jag lämnar kvar mitt inlägg ändå.

BEP-reläet (liksom billigare men funktionellt likadana motsvarigheter från t ex Biltema) bryr sig inte om batteritypen. Det känner, som beskrivits ovan, av motorbatterispänningen, och om denna går över ett tröskelvärde (13,7V) så sluter det och kopplar ihop batteribankerna med varandra. Detta händer t ex då generatorn laddar, varvid förbrukarbanken då också kan laddas "automatiskt" av generatorn. När motorbatterisidan sjunkit till 12,8V kopplar reläet ifrån, och separerar då batteribankerna igen. Observera att om du t ex har solpanelsladdning på förbrukarsidan och batterierna är så fulladdade och inget förbrukas så det blir mer än vad panelerna kan ge, så kommer inte reläet att koppla isär när motorn stängs av. Detta eftersom de 14V eller så som förbrukarsidan håller ju är samma som motorsidan (de är ju ihopkopplad), och det är på motorsidan reläet känner av spänningen. Detta är inget fel, men kan verka förvillande. Så snart något börjar förbrukas som är mer än panelerna orkar leverera, dippar spänningen och reläet kopplar så småningom ifrån. Tanken är ju att det skall separera bankerna vid förbrukning för att inte ladda ur motorbanken så motorn inte kan startas, och den funktionen uppnås ju i alla fall. Detta bör svara på din fråga 6. Det är alltså inget avancerat och intelligent "skicka ström hit eller dit" utan mycket grundläggande och enkel funktion. Som dock uppfyller behovet 😉 Du har en boostspänning på 14,4V inställd i regulatorn. Eftersom solpanelerna ligger på hela tiden och regulatorn inte vet om förbrukningen är batteri som tar laddning eller "riktiga" förbrukare (dvs den skulle kunna gå upp i boostspänning även med fulla batterier), skulle jag sänka Boostspänningen till 14,0 eller max 14,2V. Annars finns risk för gasning av batterierna med bl.a. förkortad livslängd som följd. Ja, teoretiskt blir laddningen liiiite långsammare, men i praktiken blir det i princip ingen skillnad eftersom solpanelerna ändå kommer ge max vad de klarar ända tills batterierna är nästan fulladdade. @Georg_Ohm påpekar att det inte är bra att ha olika batterityper (vanliga och AGM) permanent sammankopplade, vilket är helt riktigt. Men jag fattar det som att de är i olika batteribanker, och då är de bara sammankopplade när reläet tycker det finns laddning tillgänglig. Det är inget problem i så fall.

Jag har den mindre startmotorn, tror jag? På bilderna ser du skruvarna

Nu hittade jag, tack för hjälpen. mvh Conny

Ja, frågan var riktad till dig då jag saknade mattan i din beskrivning. Men som med så mycket annat så förutsätter den som vet hur saker ska vara att alla förstår mer än de verkligen gör. Jag får ibland skäll för det här på MG 😉. Och jag brukar också använda matta till även mindre reparationer men har bara åtgärdat ett par båtbottnar och någon akterspegel och lite annat. Håller med. Och TS efterfrågade också nödvändig torktid vilket ju inte är så lätt att yttra sig om innan man sett skadan urtagen och ”ren”.

Har ingen skiss men har skruvat loss startmotor på andra motorer. De brukar sitta med tre skruvar med sexkantskalle (törs inte skriva bult...). Sen är det bara att dra startmotorn rätt ut ur hålet. Ett spärrhandtag med hylsa och förlängning brukar vara ett bra verktyg för att komma åt. Innan du skruvar på startmotorn så ska du koppla loss minuskabel från batteriet, därefter pluskabeln från startmotorn och klena kabeln som styr solenoiden. Startmotor o solenoid är en enhet och ska inte delas (i alla fall inte förrän motorn demonterats). Att bryta strömmen innan skruvande är jätteviktigt. en kortslutning mellan pluskabeln vid startmotorn och godset i motorn ger mycket effekt och kan i värsta fall svetsa fast verktyget du kortslutit med.

Hoppar in lite trots att det kommit många bra förslag. Om det nu är en spricka i den tjocka botten på båten så finns ju @IngemarEs beskrivning av hur man åtgärdar sprickan. Gott så men jag har en fråga om den. Ska man inte använda glasfibermatta vid lagningen eller räcker det med spackel, oavsett sprickans storlek/bredd? När det gäller torktid som krävs beror det ju på hur stor sprickan är och en mängd andra faktorer men det enklaste svaret är att det är bättre ju längre det får torka. Förslagsvis fräses dåligt material bort direkt efter upptagning på hösten och sen någon gång tidig vår kan förhoppningsvis lagningen påbörjas. Om det krävs värme för torkning och/eller härdning kan denna behöva skapas tex med en byggfläkt och att man stänger in området som ska lagas med något så att värmen stannar i området. Ligger man i en hall på vintern blir detta så klart lättare.

Jag har informerat butiken. De kände inte till problemet och det visste inte om det fanns något utbytesprogram. Så det blir de långa vägen med att först göra en ordentlig felbeskrivning och troligen skicka in den. Beskrivningen kan jag göra nu men jag plockar inte ur den förrän efter säsongen såvida jag inte får en ersättare innan. Jag skall testa Victron direkt också.

Det här var en intressant tråd. Jag imponerad av @IngemarEs support. Är trådskaparen säker på att inte båten är på väg att sjunka! Är det länspumpen som håller båten flytande? Jag har vänner som hade plockat upp båten för mindre fel. 🙂

3000W är lagom men räcker strömmen till för att att driva den invertern? Min BMS klara dock bara 200A så väntar med detta till nästa år. Jag tänkte att jag stoppar ytterligare ett batteri. Som jag skrev här https://www.maringuiden.se/forum/topic/108941-victron-orion-xs-50a-stör-min-vhf/ så hör jag ett störande ljud när motorn går och Orion laddar med ca 40A och uppåt. Efter monteringen av ferriter så har problemet minskat så att det går att hantera med squelchen. Ljudet går dock igenom ibland. Kommer nog plocka in några fler ferriter. Om du inte hör ljudet så har jag kanske otur eller så har du en nyare modell. Det ser i alla fall ut som du har fått en märkning till på lådan. Den hänvisas till detta certifikatet, https://www.victronenergy.com/upload/documents/Certificate-Automotive-ECE-R10-6-Orion-XS.pdf Min låda: Din låda:

Ja ok. Så detta behöver då @JonatanB inte läsa... Ja jag gjorde antagandet om att ingenting kom ut ur regulatorn. Men om nu någonting går in i densamma var tar det då vägen? Det är ju moderna grejer så i princip ingenting kyls bort i någon kylfläns, bara väldigt litet. Om nu Jonatan börjar om, kopplar bort allting från batteriet utom BM-1 och gör en tillfällig inkoppling till regulatorns utgång till batteriets pluspol och shunten, och därefter låter BM-1 berätta vad som händer? Tack! 1g Paracetamol och hett kaffe samt då den skotska grejen kan ta ned tempen och lösa upp det som samlas i luftvägarna. Nu kan jag nästan prata iallafall en förbättring.

Kul att skrämselpropagandan inte bet på dej, önskar dej en trevlig seglats. Seglade till Gotland med en stortriss i min ungdoms glada eller om det va galna dagar, eller så va det glada och galna dagar. Men hur som så överlevde alla den resan och på den tiden så va det papperssjökort, kompass, nödraketer, flytväst, radarreflektor, mycket mat och vatten som va utrustningen.

Jag ska hålla er uppdaterade, tack för alla tips. På måndag går det av stapeln!

Diskussionen är nu väldigt svår att följa. Liksom @IngemarE försöker jag trassla upp några av kablarna. • Panelen laddar inte batterierna. hur vet du det? • MPPT säger under PV 14V och som högst 1A Med MPPT menar du regulatorn? Och PV är panelen? Om det stämmer går det ju då in iallafall 1 A i batteriet, det är väl ett acceptabelt värde om det nu inte är mitt på dagen under molnfri himmel. • Mäter jag direkt på panelens kablar bortkopplade från MPPT säger den 19-20V och 0A Ja då ser det ut som om panelen funkar 19-20 volt brukar vara ett bra värde när panelen är obelastad. 0A? Hur har du mätt det? Är det en kortslutningsmätning med multimetern inställd som amperemeter, enligt min bild? Isåfall borde det vara några ampere. Men noll… då funkar inte panelen, om du nu mätt på rätt sätt. • Nya batterier för året (AGM). Har egentligen ingenting med saken att göra, men det är bra! AGM ger litet högre vilospänning 13,2 volt det är mer än vad ”vanliga” batterier ger. Då måste man berätta det för regulatorn och även för BM-1. • Ingen förbrukare kopplad på MPPT, allt hämtar från batterierna. Om ingenting är kopplat till regulatorns utgång är det inte meningsfullt att mäta där, det brukar iallmänhet inte vara någon spänning ut utan belastning. Om du mäter spänningen på ditt AGM- batteri innan du kopplar in det till regulatorn och noterar mätvärdet, och sedan får samma värde när regulatorn är inkopplad kan det vara fel på regulatorn, för att regulatorn måste ge högre spänning än vad batteriet har för att det skall uppstå någon laddning. Har du ställt in regulatorn på AGM? • Jag nollställde räkneverket för laddningen på min MPPT för några veckor sedan, den säger att den laddat totalt 1,4 kW Hur länge hade den då varit i gång? Jag kollar nu min, den har givit ca 80 kWh (kilowattimmar) sedan den installerades, jag har aldrig nollställt vad jag minns… så det är en värdelös referens. Men din har ju då uppenbarligen givit en del, innan panelen gick sönder, om den nu gått sönder…? • Lampan på MPPT blinkar för ”Normal charging”. Det är en lysdiod, och om den blinkar så bör man lita på den! Jag har anledning att tro att dom MPPT-regulatorerna som nu finns på marknaden är uppbyggda runt samma krets, informationen i dess displayer är väldigt likartad. Så den reagerar sannolikt som mina båda regulatorer gör, mina är två helt olika till utseendet men manualen tycks vara kopierad från den ena till den andra, och med några små skillnader ser displayerna likadana ut, liksom de blinkande lysdioderna…. Det är mycket text i denna tråden, måhända har jag missat en del, men har du ställt in din regulator på AGM? Om en korrekt utförd kortslutningsmätning med amperemeter över solcellspanelen ger 0A är det fel på panelen. En obelastad utgång på regulatorn ger inte så mycket, det är först när regulatorn känner av att ett batteri är tillkopplat som den börjar att jobba, den känner av batteriets spänning och anpassar sig efter den, förutsatt att man ställt in den rätt. BM-1 måste vara korrekt kopplad för att man skall kunna lita på den. Och när den är rätt inkopplad så visar den inte fel. Om den är trasig så visar den totalt knasiga värden, eller blinkande värden. BM-1s mätshunt ena sida skall, som redan påpekats, vara ansluten till batteriminus, ingenting annat får anslutas dit, på shuntens andra sida skall minuskablar från regulator, generator och förbrukare vara kopplad, då kan instrumentet känna av både inkommande och utgående strömmar ur batteriet. Om nu exempelvis regulatorns minus skulle vara kopplad direkt till batteriminus smiter strömmen förbi shunten och då syns den inte på BM-1. Tänk nu personbil. Vid körning på landsväg går det ström från generatorn till halvljuset och övriga förbrukare som behövs för att hålla bilen igång. OM det blir någonting över lagras det i batteriet, och det blir ström över i moderna bilar. Om du skulle koppla till någonting som drar väldigt mycket ström, exempelvis en massa extraljus så klarar inte generatorn av att försörja dessa fullt ut, då tas det som fattas ut ur batteriet. Båt: Under drift med motorn igång, samma som i personbilen (förutom halvljuset då…) Men det kan ju tänkas att man har en oekonomisk kylbox som kräver mer än vad generatorn kan prestera, då förbrukas ju batteriet. I hamn i princip samma sak, men nu har solcellsladdningen tagit över generatorns jobb. Och solcellspanelen klarar inte alltid av att försörja kylboxen helt, då tas resterande energi ut ur batteriet. Detta är en förenklad förklaring hur det går till, det finns i verkligheten mer att säga om det, men det är inte relevant i diskussionen som ändå är rätt snårig. Strömmen tas ut från den producenten ombord som ger högst spänning, generator, laddare och solcellsregulator. Om man nu belastar med en stor förbrukare, en varm kylbox exempelvis, då sjunker generatorns eller regulatorns spänning till lika med, eller under batteriets spänning, så då har batteriet samma eller högre spänning än vad generator och solcellsregulatorns spänning är, så då flyter strömmen från batteriet istället. Detta är ju då ett växelspel som upprepas i olika cykler beroende på hur mycket solen lyser eller hur mycket man kör med motorn eller tar landström. Men efter detta inlägg som jag då hoppas ger mer än vad regulatorn ger i nuläget… vill jag då upprepa, tjata, kortslutningsmät panelen igen, och därefter kan du gå vidare, antingen genom att köpa en ny panel, eller se över inställningarna i regulatorn, då genom att börja med ett se till att den är inställd för AGM-batteri. Nu skall jag ägna mig åt min envisa sommarinfluensa, ta tempen, dricka ”skotsk hostmedicin” och snyta ut en massa ”vaniljkräm” ur näsan. Så om jag nu skrivit något helgalet skyller jag det på att jag nog är subfebril.

Jag var på båten i helgen. Så fort jag slår på, batterierna laddas av solpanelen. Båda dagarna, hur en dröm.

Det brukar finnas en arm på pumpens utsida. Den har fjädrande återgång. Jag har inte sett någon 40-motor utan den. Ingemar

@LuminaL, Lite förvirrande - har du läst alla inlägg innan du svarade ? Är det TS, @CaptainKongo du svarar (som inte varit inne i tråden sedan mitten av maj) eller @JonatanB, som "lånade" tråden så sent som igår och körde vidare med sitt problem - som visserligen är "solpanel" men inte riktigt samma. Eftersom du refererar till solpaneler i plural låter det som att du svarar TS, som dock inte verkar vara aktiv i tråden längre.

Ja, vi har faktiskt sett flera flytvästanvändare denna säsongen. Majoriteten av dessa är små barn, och på andra plats kommer husdjur såsom hundar och i enstaka fall katter. Men vuxna människor… nja där är det sämre ställt. Det klassiska exemplet är de öppna badbåtarna, en fem meters ”eka” med en liten utombordare. I denna färdas en hel familj med sina barn och barnbarn, husdjur, badleksaker, kylboxar och grillar. Vi har sett två som båda utgick från ett känt kustsamhälle i Bohuslän. I den ena badbåten hade bara de minsta barnen flytväst, i den andra hade samtliga ombordvarande flytväst på, inte alltid korrekt knäppt och med blixtlåset öppet, men ändå. Sådant kanske man hinner med under tiden man ramlar i sjön. Det mest graverande exemplet är en motorstark halvöppen motorbåt med hemmahamn i Göteborgs södra skärgård, en båt som man kan se framföras i ögruppens farleder i 20-25 knop. Jag tror inte ens att det finns flytvästar eller andra flythjälpmedel ombord. Man litar på högre makter, det bevittnar en text i tydliga versaler på båtens akterspegel om, ”JESUS FOR LIFE” står det. Men man fick nog ut fel text från företaget som skar ut dessa självhäftande vinylbokstäver det skulle varit ”Life of Brian” ja ni vet Brian Cohen som ända från det att han låg i vaggan förväxlades med Messias. Var det inte en film som hette ”Jesus bar aldrig flytväst på Genererats sjö”? Dom, Jesus och Brian alltså, slutade båda två fastnaglade på en träkonstruktion. Dom drunknade ju iallafall inte. Men det kanske skulle införas en obligatorisk flytvästlag, och ett kännbart straff för dom som inte följer den lagen, korsfästelse exempelvis. På lek och allvar införde vi en lek ombord när barnbarnen var med förra säsongen, det gällde att räkna flytvästbärande besättningsmedlemmar i båtar vi mötte eller blev omseglade av. På sträckan Malö till Hunnebostrand räknade det äldsta barnbarnet in 37 flytvästbärare av 112 personer. 9 av 10 hundar, men då var våra egna tre påmönstade canis domisticus medräknade.

Jo, förbrukarna är även direkt kopplade till regulatorn. För regulatorn är - om jag förstår dig rätt - kopplad till batteriplus, liksom förbrukare o.s.v. Det är ju samma plusledning och strömmen till förbrukare kan ju komma antingen från batteriet eller regulatorn - eller båda. Eller från annan källa såsom generatorn eller ansluten laddare. Strömmen från just regulatorn i samma plusledning är ju inte "öronmärkt" för batteriet. Vad som specifikt går in/ut ur batteriet ser du dock på batterimonitorn (om den är rätt kopplad), eftersom mätshunten bara sitter ihop med batteriminus. Dvs du skall inte ha något annat på polen för batteriminus än kabeln till mätshunten. Du tittade inte på regulatorn om siffrorna ändrade sig när du hade panelen bortkopplad och mätte direkt på den ? Nej. Även om det känns omständligt att mäta systematiskt och försöka förstå det som man ännu inte riktigt har lärt sig så mycket om, så är det enda vettiga vägen. Ytterst få problem löses genom att - innan man har full koll på problemet - lite i blindo köpa andra saker och byta ut. Ofta får man istället ännu mer skummiteter och onödiga hål i plånboken.... Visst KAN det vara så. Men är du helt säker på det ? Vad säger BM-1:an att det flyter för ström in/ur batteriet ? Alternativet kan ju vara att den ström som panelen ger går åt till andra förbrukare, och det blir inget över till batteriet. Helt rimligt i så fall. Detta test är ett av de säkraste för att kolla själva panelen. Men har du kollat instrumenten mot varandra som jag beskrev ovan, så du absolut och totalt kan utesluta fel på instrumenten ? Du har ju nämligen information från regulatorn (lämnar upp till 1A) som verkar vara i konflikt med denna mätning, därför måste anledningen till det fastställas innan man kan dra några slutsatser. Du kan i nödfall också ta ett AA-batteri och kortslutningsmäta för att testa instrumentet. Ett nytt, friskt sådant ger 5-6A eller så i kortslutningsström. Men mät bara några sekunder, det tar snabbt slut i ett sådant test och far riktigt illa. OBS ! Gör aldrig detta test på batterityper med mer "kräm" i, då det kan sluta illa både för dig och instrumentet. Jo, de är visst kopplade även till regulatorns utgång då det ju är samma fysiska pluskrets - om jag förstått din inkoppling rätt. Strömmen i samma och förbundna ledningar är inte öronmärkt för något utan är fri att gå vart den vill. På gott och ont.... Även detta tyder på att panelen uppenbarligen lämnar ström, och är också i konflikt med dina uppmätta 0,00A med multimetern vid kortslutningsmätning. Men du skriver att den "laddat totalt....", vilket inte är helt korrekt. Den har levererat denna energi, men inte alls nödvändigtvis till batteriet (se ovan) utan snarare generellt in på båtens förbrukarsida. Där "förbrukaren" ur regulatorns perspektiv kan vara batteriet (=laddning) eller andra förbrukare såsom lampor o.s.v. Vad som går in/ut specifikt i batteriet ser du istället på BM-1:an. Även detta tyder på att panelen verkar jobba. ---------------------------- Som du ser finns det en del du behöver förstå och inte minst reda ut och klarlägga innan man kan säga att det är fel på det ena eller andra. Eller om det ens är något fel. Det finns tyvärr inga genvägar. Men du kommer lära dig enormt mycket på kuppen, något du kommer ha nytta av i ditt båtägande. Och som faktiskt är mer eller mindre nödvändigt. Sedan säger jag absolut inte att det inte är fel på panel, regulator eller kanske en okontakt någonstans. Men innan man börjar fundera på åtgärder som att köpa andra saker eller reklamera måste man ha gjort felsökningen klar. Och du har ju ett antal motsägelser att reda ut, samt nu också mer information som kanske rett ut några missuppfattningar. Återkoppla, och lycka till !

Hej. Lagret på din bild har tätning av plåt. Benämns ofta Z i lagerbetäckningen. Har det tätning på båda sidor kallas de ofta för 2Z Tätning av gummi kallas ofta för RS och tätning på två sidor 2RS Gummitätning är tätare än plåttätning så jag skulle kolla efter lager med 2RS-tätning. Försäljarna säger att lagren är vattentäta... men jag menar att de inte är det. Det går inte att köra ner lagren under vatten vid sjö/torr-sättning utan att få lagerskador efter en tid menar jag. Jag baserar det på att båtvagnar har ofta lagerproblem, vanliga släpkärror har det inte. Har frågat på besiktningen och fått det bekräftat. Jättevanligt på båtvagnar, jätteovanligt på husvagnar och andra släp. Jag tror att lagerfelet beror på vatten. Jag tror inte att det beror på att lagret hade för låg kvalité eller var för dåligt specat för din belastning. Jag tror inte att det är en slump att det är den bakre axeln som fått lagerskador. /Mathias

Det är lätt att slå sönder ett lager redan vid monteringen om man knackar på fel ställe. Både kulor och kulbanor får märken som snabbt växer till skador och oljud som även kan bli till haveri.

Angående propellerval. När jag var nio år hade jag en liten jolle med en 4 hk snurra och en kompis hade en lite större jolle med en 9 hk snurra. Båtarna gick ungefär lika fort. Vi trodde vi hade kommit på något jättekul när vi bytte motorer och att min jolle skulle gå som ett spjut. Så blev det naturligtvis inte och efter lite funderingar och efterforskningar (som på den tiden innebar samtal med föräldrar) fick vi klart för oss att Det kommer aldrig på frågan att ni ens tänker tanken att hänga på den stora nurran på den lilla jollen. Det kommer dessutom inte att gå fortare eftersom propellern skruvar sig fram i vattnet ungefär lika fort på era båda motorer.

Välkommen till MG! Jag förutsätter att det är en Terhi 6020C, dvs. med styrpulpet. Jag skulle våga! Terhi är ju förhållandevis stabila båtar. En kraftig plywoodskiva som du föreslår är bra för att fördela ut kraften över akterspegeln. 21 mm formplyfa som fuktsäkras med epoxi i sågytor och hål borde funka. Motorns vikt är vog bra att kolla, men en 40 hk tvåtaktare bär inte väga mera än en 30 hk fyrtakt. Sätt en 80 kg person (eller hur mycket nu snurran väger) på akterspegeln så ser du ju om båten kommer att ligga okej i vattnet vid bryggan. Propellerstigningen och antal blad kommer du säkert att behöva laborera med. Troligen är proppen ursprungligen vald för en tyngre båt än din. Frågan är om du vill kunna åka jättefort eller om du vill kunna lasta mycket och ändå hålla god fart. Så tycker jag, men du får säkert även andra synpunkter om de inte redan trillat in medan jag skrev mitt svar. Tillägg: Jag skulle använda tvingskruvarna och minst två genomgående skruvar så långt ned på akterspegeln som möjligt. Hellre ha skruvar under vattenlinjen och täta ordentligt än att chansa på att de brytande krafterna kan tas upp av ett par skruvar som sitter nära tvingskruvarna. Mackey

Kul att det fungerar. Jag har bara provkört min 300Ah några dagar då jag inte vari båten. Jag har bara varit nere på 90% efter fyra molniga dagar och två kylskåp på. Ser lovande ut. Det blir hårdtest nästa veckan. Jag valde 14.0V för att cellerna skall hinna balansera vid 3.45V/cell. Andy förslår ju 13.8V och en timmes absorption. Men jag känner att det är lite brutalt att trycka på absorption i en hel timme för varje gång jag startar motorn. Så jag har lagt till ett svansström på 1A. Då går den bara upp kort på 14V när batterierna var full från start. Får se om det blir en inverter till nästa år. Hur stor inverter har du? Har du märkt av några störningar i VHFen, om du har någon?

Du kan utan risk öka ett par tiondelar. En del BMS börjar inte balansera förrän 3,50 o är din sådan så ska du nog ladda med 14,00. Sen löser det kanske sig när du laddar från generatorn...

Vi har i princip samma regelverk ombord som @Mackey har. Alla västar på innan förtöjningarna släpps, både för barn, hundar och vuxna. Beroende på var och hur barnbarnen ombord leker kan dom slippa västen i hamn. Men flytväst på om man är ute på däck, är på bryggan eller springer på hala berg. Vi har även en skoregel, man går inte på berget barfota. Om man går barfota på gamla bryggor får man själv ta ut flisorna ur fötterna. När det gäller barn, ingår det i den nautiska uppfostran att man ramlar i minst en gång per säsong, och då skall västen vara på! Det vanligaste är att man långsamt glider ner i vattnet från en hal klippa. Näst vanligast är att man klantar till det i passagen mellan gummibåten och land eller då man skall embarkera ”moderskeppet” det brukar sluta med enbart blöta skor och strumpor och ibland blöta byxor och diverse skrapsår.

Absolut inte. Den lider ju av samtliga problem som jag räknade upp.

Jo vi är dåliga på att att använda flytväst ombord när vi ligger och tuffar fram vid god väderlek fast i sämre väder med regn och blåst eller när vi kör längre sträckor i planingsfart, då åker västen alltid på, men visst kan man ramla i även i gott väder från en stabil 30 fots båt.

Om det blåser mycket riskerar man att försvinna bland vågorna. Om det går höga vågor kan det vara besvärligt att över huvud taget kunna komma ombord. Att få på sig en flytväst när man väl ligger i och vågorna går höga kan vara pyssligt. Om man ens kan få tag på den om någon kastar i den. Om en mindre tränad besättning ska göra en räddningsaktion, hantera båten, speciellt att lyckas med att vända en en segelbåt i starkare vind, kanske få ner seglen, och hela tiden hålla koll på den nödställda. Och att komma till en position där det går att komma tillbaka till båten. Sele underlättar att komma ombord om man lyckas fästa en tamp i den.

Jag vill minnas att jag körde säsongen med missljudet. Om det går i ditt fall kan jag inte svara på men skulle inte tro att det är något problem. Propellern skickades sedan via garantin tillbaka till leverantören som slipade till den. Det blev bättre men försvann inte helt.

Jag har sett någon som bär flytväst ombord! Đet är nästan obligatoriskt ombord på vår båt med vissa undantag. När båten är förtöjd. När man är nere i ruffen. Om vågor och vind är nästan obefintliga samtidigt som man sitter i sittbrunnen. När man har sele som är kopplad till båten. Kommentarer till punkterna ovan. De flesta drunkningsolyckor sker vid förtöjda båtar. Om man plötsligt behöver flytväst är det inte ett dugg bättre att vara utan flytväst i ruffen. Man sover så förtvivlat illa med flytväst påtagen. Om man plötsligt behöver flytväst är det inte ett dugg bättre att vara utan flytväst bara för att vädret är lugnt. Alla inbillar sig att man hinner ta på sig flytvästen om något händer, men det troliga är att man istället går upp på däck utan flytväst. Dum regel när flytvästen har inbyggd sele. Det skulle vara väldigt intressant att veta vid vilka tillfällen en flytväst ofta gör skillnad mellan liv och död. Här kommer mina spekulationer. Om man inte är simkunnig eller om man inte har så god ork. När vattnet är kallt är flytvästen avgörande för att man ska kunna överleva lite längre tid. Är det 5 grader så klarar man sig sannolikt en timme med flytväst om jag minns rätt och några minuter utan flytväst. Överlevnadschansen borde öka ganska kraftigt om man har flytväst när man är ensam ombord, men sele är bättre. Om man slår sig medvetslös när man trillar i. Om nan är berusad eller narkotikapåverkad. Full på med era egna tankar och allra bäst om någon har statistik på när man oftast blir räddad av att ha flytväst.

Av all skrämselpropaganda så tycker hag du ska ta till dig att du ska ha en radarreflektor. Det är också klokt att ha koll på vädret vilket innefattar att undvika dimma. Jag skulle avseglat så att det är dagsljus vid den beräknade ankomsttiden, det underlättar en hel del.

En AIS-B så både sänder du egen och tar emot yrkessjöfartens fartygsdata, och har koll på när färjorna lämnar och kan "hålla dig undan" dem.

Ska du skrämma vetet ur Babadonpapi han kommer ju inte våga sig utanför hamnområdet snart 😂😉

Cresent Marin 8 är väl en tvåtaktsmotor. Då blandas oljan i bensinen och det görs inga oljebyten i motorn. Däremot ska det kollas oljenivå i växelhuset längs ner där propellern sitter.

Det finns en stoppspak på insprutningspumpen. Ingemar

Dieselmotorer behöver bränsle + luft för att gå. Vet inte om det är praktiskt möjligt på din motor, men det är mindre slabbigt och snabbare om du kan strypa luften som nödstopp.