Ledartavla

Kanske kan du tejpa mellanrummet först, med tejp som har exakt rätt bredd, och sen bara använda kanterna av den för att placera den andra tejpen?

Fast det är väl ingen motorbåt med utombordare? Det var väl det frågan gällde…

Nr 71 jordar slangklämmorna till bälgar och vattenslang, samt powertrimcylindrar. Nr 67 vidare till skölden.

Man skall inte lyssna så mycket på rykten 🙂 Mer sannolikt är att det kommer ett förbud för Östersjön, där det faktiskt GÅR att tvätta botten (…nja… sådär i alla fall…), men att västkusten får behålla bottenfärg.

Man kan snåla ganska mycket även med en stor motor om man håller sig till deplacementsfart. Det är kanske inte så roligt att bara utnyttja nåt tiotal hästkrafter när man har ett flera hundra att tillgå, men billigare blir det. Och det går ju fortfarande att dra på nån gång när man vill passera ett stökigt parti snabbt om man så vill. Jag tror dock inte att bränslet blir ett så stort problem på 10-15 års sikt. Diesel är för svårersättligt i mycket av sjöfarten, i den tunga vägtrafiken, i byggmaskiner, i generatorer och en del annat. Mer och mer av dieseln kommer att vara ickefossil, t ex som helsyntetiska HVO100 eller liknande produkter. En del kommer att vara biodiesel som blandas in i den vanliga. Dyrare, absolut, men inte extremt. 30-40 kronor litern kan man nog räkna med, men inte 100.

Jag vet inte. Fast vi uttalar bloåk med tjockt L så det är fullt möjligt.

Ett bra byggt glasfiberskrov är ni närapå evigt om det inte blir lämnat med vatten i så isen spränger det. En 20 år gammal båt är närapå ny i min värld. Visst får de skador med åren men det mesta går relativt enkelt att reparera med glasfibermatta och polyesterharts och topcoat. Det egentliga problemet är båtar med inplastade förstärkningar av trä. Det kommer in fukt och så ruttnar träet och blir nästan till jord och så frostsprängs plasten runtom. Fast det går ju att kapa upp och sätta in divinycell och plasta in på nytt en det är mycket arbete Utombordsmotorer är en annan historia. De är egentligen inte byggda för att vara i närheten av vatten i någon form. Svårt är det att reparera dem för de är så lätta och kompakta. Jag som är van med tungt byggda inombordmotorer tycker ju att en båtmotor borde räknas som ny de första 40 åren och medelålders i 40 år till efter det men tyvärr är det inte så med utombordare. Många lyckas hålla liv i dem i 40-50-60 år men det är alltid en risktagning att köpa en motor man inte känner till för om det blir något fel är det inte alldeles enkelt att locka sönder och reparera.

Jag förstår att det antagligen är det de menar men det är illa skrivet. Dessutom gissar jag att deras uppfattning inte skulle hålla för en rättslig prövning om det nu någonsin skulle komma dit när någon med västkustfärg av någon anledning blir liggande en vecka eller två. (Eller kanske till och med en månad eller två pga något haveri.)

Jo, och det får mig att fundera på om det kanske kommer från samma ursprung som "bråka". L och R är inte ovanligt att de byts mot varandra i språkutveckling.

Ja men ordet betyder också slamra eller bullra. Då en båt blåkar riktigt besvärligt så blir det ju ganska hårda smällar. Svårt att veta vilken väg språket har gått.

Kikade i Rietz dialektlexikon. Ett "bloka" (lär uttalas identiskt med bloåk/blåk) finns belagt i centrala till östra Svealand och sydöstra Norrland, med betydelsen "arbeta tungt", "jobba på med tyngd och kraft". Låter som om det stämmer rätt väl med att en för på en båt jobbar sig tungt genom vågorna.

De jag har sett har varit mycket välbyggda. De skulle tåla väder och vind i många år och sedan vara färdiga att användas direkt. Mitt högsvenska ordförråd tåg slut så jag tog till min hembys dialekt och skrev som vi uttalar det. En båt som har buken långt utdragen mot fören blåkar då den slår i de korta branta vågorna som vi har här. En båt där de första borden är mindre utlagda så bottnen blir skarpare medan bogarna sväller ut högre upp landar mjukt. Han blåkar int naa.

Den 50:e Postrodden över Ålands hav ros 2020-06-15 med start från Grisslehamn Dessa båtar har även möjlighet att sätta segel om det blåser fördelaktiga vindar. Många har fått sätta livet till att dela ut posten... "1911 befriades bönderna längs postvägen från en av de farligaste uppgifter som haft sedan 1600-talet, nämligen att leverera post mellan Grisslehamn i Sverige och Vartsala i Finland." https://sjofartsmuseet.se/Postrodden/Info-Postrodd-2024.html

Inte livbåt, men den typ av båt man hade för transport till och från land, i första hand kanske för officerarna ombord, på skepp från 1700- och 1800-tal. Gillar formen. Lättdrivna, snabba skrov. Eleganta linjer.

Om det ska vara en ombyggd livbåt som ska vara säker så vore väl en begagnad livbåt från tex en oljerigg vara något. Finns några som lagt ut information på Youtube kring detta. Här är en av dessa, livbåten Stødig: https://www.bbc.com/news/uk-scotland-52395200 https://youtu.be/JjpCFP0jJIY?si=SUCNl4fT57XacpUr https://arctic-lifeboat.com/

Jag köpte Jotuns norska färg för nåt år sedan. Mer koppar, men jag märkte ingen skillnad på påväxt. Problemet i sundet är mest alger som växer på. Så jag fortsätter med Internationals Micron, som funkar fint mot havstulpanerna. Jag hade jättemycket havstulpaner förra året, men inte på ytor med Micron. Mest på offeranoder och gummi, och något ställe invid skölden. För några år sedan målades vår klubbåt med vanlig husfärg (trälasyr), beroende på ett missförstånd. Det fungerade förvånansvärt bra...

Kollade lite på gasfjädershop och hittade att man kan minska trycket i en gasfjäder om den blivit för kraftig. Hade ingen aning om att man kan göra det själv.

https://www.gasfjadershop.se/vanliga-fragor/

Från en leverantörs hemsida, med avseende på vad @Rollen skrev ". Montera med kolvstången nedåt och svarta cylinderröret uppåt för bästa smörjning av packningar och erhållande av ändlägesdämpning. Felaktig montering minskar livslängden avsevärt."

Mitt siste prosjekt, montere en eldre overhalt Wallas, synes det ble bra 🙂

Vi satte Cumaro då vi förlängde badbryggan på vår Flipper 850. Blev myckt bra. Har för mig att jag oljade den sedan? Cumaro är stenhårt så man måste förborra skruvhålen. // Mats W

Säkert kommer bränslet att finnas men det blir dyrt. I slutändan blir det en politisk fråga om vi prioriterar de rikas nöjen eller den nationella matförsörjningen. Redan nu är bränslepriserna på smärtgränsen för bönderna. Bränsle och gödning äter upp allt betalt de får. Det börjar gå rykten om konkurser. Mat måste vi ha för annars dör vi. 0,8 liter sjömilen är en hög förbrukning. Då jag puttrade omkring i 5,5 knops fart med den gamla 21 fots träsnipan räknade jag med ungefär 7 liter diesel på 30 sjömil. Det blir väl kring 0.25 liter sjömilen. Jag tror att framtidens motorbåtar behöver klara sig under 0,4 liter sjömilen och då går det inte att ha ett planande skrov som drar upp svall och virvlar kring den breda gaveln och inte heller en stor motor.

Min Cumulus från 1979 funkar utmärkt. Vad tänker Du på? Om ratten lossnat, eller drivmedels kostnaden skenar? Att båten inte är polerad varje år. Färgsläpp om 10 år? Ränte utvecklingen? Vem ska hjälpa dig att byta motorolja o s v? Ja, rent utav navigera... Nu vill vi veta vad Du oroar dig över.