Gå till innehåll
fredag 28 februari 2025

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2024-03-14 på alla områden

  1. 4 poäng
    Jag vet att jag är nördig och att inte alla håller med mig men jag tycker det är väldigt missvisande att prata om jord när man menar minus. En av anledningarna till det är att det finns flera olika sorters "jordning" och bara en av dem är minus. @MrMe, håller i sak, dvs användningen av minusplint etc, med dig.
  2. 4 poäng
    Visst kan det vara "good enough" med det man har, och avvägningar är alltid bra. Oavsett om det gäller spänningsfall, materialval eller kabeldämpning 😉. Håller helt med ! Men som exempel ger dina 18m RG58 en kabeldämpning på c:a 3,5dB (om du har en riktigt bra kvalitets-RG58, vilket du dock säkert har). Dvs vid sändning är det mindre än halva uteffekten kvar uppe vid antennen. Ingen katastrof för räckvidden dock, då förhållandet är kvadratiskt (dvs räckvidden är ändå 75% av teoretiska max). Precis som du skriver så är det väldigt svårt att bilda sig en uppfattning om hur bra installationen m.m. är genom att testsända. Och få kan mäta idag, tyvärr. Därför åker många runt med betydligt sämre installationer än de tror. Sedan finns det ibland helt andra faktorer som påverkar mottagningen också, och det är övertoner från diverse elstörningar. Elektrisk "smog" helt enkelt. I LED-lanternornas barndom förekom t ex många modeller (även från "fina" fabrikat) som lade en brusmatta över bl.a. VHF-bandet när de slogs på, varvid känsligheten hos radion för nyttosignalen/motstationerna sjönk katastrofalt. De som förstod vad det berodde på var stenhårda på att båtägaren skulle gå tillbaka med lanternorna och reklamera, de andra rekommendera istället att släcka dem när man skulle prata i VHF:n..... Mycket av detta har dock blivit bättre, inte minst genom självsanering och högre medvetenhet hos kunderna 🙂 (EDIT: Den antennen du nämner vill jag f.ö. minnas var helt ok (ett par andra modeller mättes ju också upp i testen), närmast en ändmatad lite förkortad 5/8. Men elektriskt enkel och robust)
  3. 4 poäng
    Idag är 4G-mottagningen väldigt väl utbyggd. Jag har modemet med sina yttre antenner (TP-LINK Archer MR400) inne i båten bara någon meter över vattenlinjen och det fungerar fantastiskt bra. 4G: Har du inte upplevt problem med 4G-täckningen skulle jag fortsatt med de påbyggda yttre/egna antennerna. Annars en omsorgsfullt vald rundstrålande antenn med kort antennkabel. För när det gäller yttre 4G-antenn så skulle jag inte rekommendera det om man inte vet väldigt noga vad man gör. Dels blir kabeldämpningen snabbt mycket större än vinsten av en yttre antenn, men 4G sänds också på många olika frekvenser och band. En yttre, rundupptagande antenn kommer därför bli en stor kompromiss då den inte kan optimeras för någon frekvens utan blir halvbra på alla. Dessutom måste man veta att antennen man köper täcker de band/frekvenser som kan förekomma hos den operatör man har. Alla täcker inte alltid allt, och ju fler desto sämre effektivitet. Skillnaden är vid stationär användning. Då kan man med fördel montera en riktantenn mot närmaste basstation, och då inte sällan en s.k. Logperiodisk antenn som täcker stort frekvensområde (kan se ut som en strut i vit/grå plast då spröten ofta är inkapslade på 4G-antennerna man kan köpa). AIS: En separat antenn alla dagar i veckan. Eftersom du inte behöver lika bra räckvidd som på prat-VHF (AIS går ju också på marin-VHF) så skulle jag inte bråka med att få upp den i masten. Det är också bra att ha dem fysiskt separerade så långt som möjligt eftersom en sändning från den ena annars kortvarigt kommer blockera ut mottagningen (eller i vart fall försämra känsligheten mycket kraftigt) på den andra, då den ena sänder. En AIS-splitter borde f.ö. snarast heta "antennväljare", inte splitter. För det är samma sak där med en sändare och mottagare på nästan samma frekvens (marin-VHF) - när man sänder på "prat-VHF" kopplas AIS bort från antennen. Helt enkelt för att sändareffekten från prat-VHF inte skall elda upp ingångsteget i AIS. Hos en bra "splitter" sker det så snabbt och finns skydd under de ms som det tar att koppla om så AIS-mottagaren håller. Eftersom AIS är redundant och repetitivt så märks det oftast inte att mottagningen varit avstängd de sekunder man pratar. Har man en AIS-transceiver som också sänder så skall man dock kolla extra noga att splittern stöder sändning även in på AIS-porten - om man nu fortfarande vill ha kompromissen "splitter". En separat AIS-antenn kan också fungera som reservantenn för prat-VHF vid masthaveri eller något annat som gör att antennen i masttoppen plötsligt inte går att använda. VHF/FM: Går ofta utmärkt att dela via "splitter", eftersom de är rejält skilda i frekvens (88-108 och 155-162 MHz). Filtren i splittern skickar låga frekvenser till ena porten och höga till den andra, och portarna "ser" s.a.s. inte varandra utan bara antennen. Jämför audiofilter för t ex högtalarelementen i en hemmastereolåda. Eftersom sändningen är det kritiska vad gäller anpassning så används en VHF-antenn. Med fördel används en antenn utan alltför mycket förstärkning (1/4-våg, c:a 50cm eller dipol 1/2-våg, 100-120 cm). Max ett par dB (inkl tillverkarens skrytpålägg). Förstärkningen i en antenn kommer sig nämligen av att lobformen koncentreras i t ex horisontalplanet, och ju högre förstärkningen är desto mer som en liggande och mer och mer tillplattad "donut" kommer antennloben att se ut. I en båt, särskilt segelbåt, kan detta vara negativt eftersom båten lutar. Loben kommer då gå ner i vattnet på ena sidan och upp i himlen på andra. Likaså har jag sett många motorbåtsägare som lutar sina antenner alldeles för mycket bakåt. Visst ser det coolt ut, men i kombination med lite mer lutning vid körning kan det försämra räckvidden riktigt ordentligt. Även om kabeldämpningen är hyfsat låg på VHF bör kabel vid mastmontage vara av lågförlusttyp (på riktigt, inte bara vad som står i reklamen). Ofta motsvarar det en tjockare kabel, t ex RG213 (kring 10mm tjock). Har gjort om installationer i segelbåtar där man haft 20m tunn kabel till en antenn i masttoppen, en kabel som dämpat bort uppåt 80% av uteffekten.... Förkortade antenner: En "grundantenn" är en elektrisk dipol med två "ben" om vardera 1/4 våglängd. Vid marin-VHF är våglängden ungefär 2m, så den motsvarar alltså 50+50cm. Typiska sådana är glasfiberpinnarna på drygt en meters längd - en bra och enkel antenn. Sedan kan ena delen av dipolen utgöras av ett jordplan, dvs en metallstruktur såsom biltak, aluminiummast o.s.v. och då räcker det med att montera ena halvan av dipolen, dvs ett uppstickande spröt på c:a en halvmeter (om fästet är i metall). Ofta är dock detta för långt att ha på en handapparat eller t.o.m. i en segelbåtsmast (tycker i alla fall en del), och därför kan man elektriskt förkorta antennen så den fysiskt blir mindre men fortfarande "upplevs" rätt av sändaren. Tyvärr blir givetvis effektiviteten sämre, men det blir också en mer kritisk antenn när det kommer till utformning och tillverkning. Glomex tillhör inte de bästa i klassen här, tvärtom. För ett par år sedan hörde jag klagomål från ett par i min hemmahamn som köpt den förkortade antennmodellen Glomex RA-304 till sina segelbåtar men tyckte räckvidden var dålig. Jag mätte upp dem, och det visade sig att den i och för sig var en hyfsad antenn - men inte på marin-VHF. De flesta hade sin bästa resonans någonstans i trakten av "flygbandet", 120-130MHz. De var faktiskt så dåliga att det fanns risk att marin-VHF-sändaren skulle riskera att ta skada om de kört vidare med dem (SWR >8:1 !). Rent praktiskt blev det bättre räckvidd om man hade sänt med ett gem som antenn..... Det hela resulterade i en uppmätning av en hel batch RA-304 från en återförsäljare (en antenn som numera tillverkades i Asien och inte Italien), och det visade sig att inte en enda av ett tiotal antenner var ens i närheten av att vara ok. Förutom anpassningen mättes även förstärkningen, och den var i storleksordningen -20dB på de flesta (dvs bara en hundradel av uteffekten kom ut). Ett exemplar hade dessutom ett fysiskt tillverkningsfel på antennkontakten (stiftet var 5mm för kort) - men hade ändå passerat den s.k. slutkontrollen. Felet var att den elektriska anpassningen för att kompensera antennlängden (en spole bl.a.) inte var rätt, varken i längd eller montering. Trots detta hade de uppenbarligen passerat slutkontrollen och godkänts. Rapporten skickades till Glomex i Italien, båtägarna reklamerade sina antenner till där de köpt dem (och fick pengarna tillbaka) men sedan lades locket på. Hur många andra som fortfarande åker runt med en usel antenn och bråkdelen av den räckvidd som borde vara, vet nog ingen. Men antennen säljstoppades aldrig och återförsäljarna fick nog inget veta. Så vill du vara hyfsat "säker" så köp en antenn som ser ut att vara så "standard" som möjligt. Då är sannolikheten störst att den blir bra och fungerar. För de stora båtkedjornas personal har ingen aning om antenner (längre) och de fabrikaten de säljer har i allmänhet sedan länge lagt ut tillverkningen till Kina och släppt lite för mycket av kontrollen. Och det är ju rätt riskfritt för dem, för hur många finns idag som kan mäta upp en antenninstallation ? Förr fanns ju en komradiofirma i källaren i nästan vartenda gathörn som kunde supporta, men inte nu längre. Och att "testa" säger inte mycket, för förbindelse med grannbåtarna eller Stockholm radio får man ju oftast redan med en spik som antenn - i alla fall från hemmahamnen och civiliserade trakter.....
  4. 3 poäng
    "I stand corrected" - självklart är det "minus" jag menar. Rätt ska vara rätt.
  5. 3 poäng
    Så är det! Man eftersträvar ju så korta kablar och så få kablar som möjligt. Men jord är inte alltid samma sak som minus.
  6. 3 poäng
    Tomte! Läs mitt första inlägg i debatten innan du börjar yra runt. Enkelledare köper de som har t.ex. en minusplint strategiskt monterad så det blir mindre behov av minusledare jmf plusledare.
  7. 2 poäng
    Lucas electrics tillverkar även kylskåp, det är därför man dricker ljummen öl på de brittiska öarna.
  8. 2 poäng
    Håller med. I min båt har jag kanske 30% dubbelledare och övrigt enkelledare då jag ofta har helt andra behov av kabeldragning av jord och plus. Om jag t.ex. har en knapp för motorrumsbelysning på instrumentpanelen måste det gå en pluskabel från lampan till förarplatsen. Jorden däremot använder jag naturligtvis jordplinten i motorrummet. Ett annat exempel kan vara gösstaken som innehåller tuta och lanterna där jag behöver två olika plusledningar men de kan dela på jorden (förutsatt att kablarna är dimensionerade efter det)
  9. 2 poäng
    Jag gör det, eftersom jag vill ha olika färger på kablarnas isolering. Men det kan ibland vara praktiskt med dubbelledare, nackedelen då som jag redan skrivit att dessa så vitt jag vet bara finns som röd/svarta, grå/grå, ofärgad/ofärgad, varvid endast den röd/svarta finns att få som förtennad i Biltemas och andra butikers standardsortiment. Ja, men summan av alla strömmar ut mot olika förbrukare är densamma som summan av de strömmar som skall ledas tillbaka till batteriet. Om då man har en gemensam minuskabel får ju den dimensioneras därefter.
  10. 2 poäng
    Jag testade några räknare och nomogram och skulle ha valt 1,5 mm2. Du får ändå bara ett spänningsfall på 0,2 V vid 3 A belastning. Vid 5 A blir spänningsfallet 0,4 V vilket också är acceptabelt.
  11. 2 poäng
    Alltid minsta möjliga säkringsstorlek, med hänsyn till lastens maxström, förstås. 20 A låter onödigt högt för 2.5 mm^2 kabel. För 3 A hade jag kanske valt 5 eller 7.5 A säkring.
  12. 2 poäng
    Vid tveksamhet - välj den grövre (2,5). Rätt vad det är så ansluter du en pryl till i kabeländen och då slipper du dra om kabeln. Den kan du säkra av med en 20A säkring (skydd mot att kabeln inte brinner av vid en kortslutning). Säkringen är till för att skydda kabeln mellan elcentralen och den anslutna komponenten, inte den anslutna komponenten, men det visste du kanske redan...
  13. 2 poäng
    Det var vår Herre som uppfann mörkret, Lucas uppfann det plötsliga oförklarliga mörkret.🙏
  14. 2 poäng
    VHF och FM-radio fungerar ihop med en splitter som separerar FM-mottagningen när VHF sänder. Att blanda ihop detta med 4G-trafik är nog ingen lyckad lösning. 4G-frekvenserna ligger en bit ifrån VHF/FM så det blir missanpassning på sändning/mottagning med en gemensam antenn (framförallt sändningen..). Sen vet jag inte om det finns lämpliga splitters för att koppla samman dem men det riskerar att i så fall bli dyrt och sannolikt inte helt effektivt. Jag hade installerat separat antenn för 4G. Här är det en avvägning mellan antennhöjd och kabeldämning. Det är inte alltid framgångsrikt att dra för lång kabel till förmån för antennhöjden (VHF-frekvenserna är inte lika känsliga för detta). Jag hade valt en antennplacering på rufftak/pulpit eller liknande. Själv har jag satt 4G-modemet med WIFI i en burk uppe i masten (10 m upp) med lite större antenner till mobilmottagningen. Eftersom modem och wifi är sammanbyggda så har jag inga kabeldämpningsproblem. Jag har bara en 12V-kabel upp och den är kopplad via en dc/dc-omvandlare som gör om 12V till usb-spänning så eventuellt spänningsfall spelar ingen roll. AIS brukar ha inbyggd splitter så VHF ansluts till en utgång på AIS istället. Jag har en sådan "genomgång" för VHF i min AIS och har inte haft något problem med den.
  15. 2 poäng
    Den infon jag fick var inte från Princess sida så 18 ton borde då stämma:-) Tack, kikade lite och finns rätt bra videos på youtube att kika på. Men ja det är just det när det stressar till sig att behålla lugnet och bara tänka till. Har ju sett en del nyare modeller med axlar som har joystick men antar de rent krasst bara har översatt reglagen till sticken och kombinerat bog och häckpropeller. Skall man ha Princess och Axlar så kikade jag lite V52an. Jag finns så långt ner man kommer (falsterbokanalen)
  16. 1 poäng
    Jag tror lovgirigheten snarare ökar än minskar om du släpper på förstaget och lutar masten bakåt. Det brukar vara bra på kryss, men blir jobbigt att styra båten då man måste kämpa för att den inte ska lova upp hela tiden. Ditt problem kanske kan lösas om du istället drar åt förstaget och minskar bakåtlutningen - mät med en hink vatten hängande från storsegelfallet el dylikt.
  17. 1 poäng
    Måste säga att jag har lite svårt för resonemanget att inte offra några hundralappar på nya vant och istället överväga att borra i masten. Men det är väl upp till var och en. Klart att båten blir några gram lättare om man borrar och blir då ruskigt mycket snabbare! Som spekulant på en sådan båt vid försäljning skulle iaf jag springa åt andra hållet. hälsningar
  18. 1 poäng
    SJälvklart kan du göra som du beskriver och de flesta gånger kommer det fungera utmärkt. Den gång det inte fungerar får man som du säger jobba lite extra. Dock - har du bara ett vattenutkast på varje pump? Har man flera så kanske det är så att man vill ha färskvattenpumpen igång "alltid" t.ex. för att försörja toaletten medans en sjövattenpump är avstängd större delen av tiden (ett läckage där kan ju potentiellt sänka båten).
  19. 1 poäng
    Jag har också en av varje. För sjövattenpumpen måste dels brytaren på instrumentpanelen vid ratten vara påkopplad och dels en separat brytare ovanför diskhon där sjövattenkranen sitter. Jag kan då veta att bägge är av när jag kör och ser att vattenbrytaren av avslagen. Jag hade inte plats för en brytare till på instrumentpanelen så då blev detta lösningen. Det var väldigt bra att ha det kopplat så när sjövattenkranen krånglade i somras och för något år sedan fick jag en felaktig pump till sjövattnet från marinbutiken så då var det också praktiskt. Visst, jag kunde dyka ner och åla mig in vid pumparna och koppla bort den ena men en brytare är lättare att slå av.
  20. 1 poäng
    Ljummet vatten inga byxor eller?
  21. 1 poäng
    Inledningsvis köpte jag massa svindyr, enormt grov (15 mm tror jag) lågförlustkabel. Tyvärr misslyckades jag med att få kontakterna bra monterade, vilket resulterade i en radio som var nästan stendöv. Hörde knappt kustradion från närmaste masten. Bestämde mig då för att köra med färdig kabel utan avbrott. Kabeln går i en skyddande gummislang på däck mellan mastfoten och instrumentpanelen vid nedgångsluckan. Hör nästan alltid Kystradio sør från Tjøme ca 50 sjömil bort kristallklart. Även dansk kustradio 45-50 nm bort. Ofta fiskebåtar vid Sørlandskusten, segelskutor som kör allmänt anrop när de går in i nån trång passage ner runt Bokenäset 10-15 nm bort med massa terräng i vägen. Inte sällan färjorna mellan Sandefjord och Strömstad när de går in i skärgården, 25 nm bort. Det är långt bortom radiohorisonten, så det är troposfärisk ledning, men det är ändå en indikation på att mottagningen är väldigt god.
  22. 1 poäng
    En av mina förfäder upplyste (haha) mig om att Lucas uppfann det konstgjorda mörkret. Men detta forum har fått mig att börja misstänka att han Lucas inte var ensam. Skyllermarks verkar vara medskyldiga, i alla fall när det gäller relä. Däremot, om vi ska kika på den ljusa sidan när vi går mot ljusare tider, verkar det vara Victron som uppfann det konstgjorda ljuset.
  23. 1 poäng
    Samtidigt behöver man kanske inte överdriva. I vår båt har jag installerat en Glomex RA106 (alltså ett stålspröt) i masttoppen, med en obruten RG58 från antenn till radio, 18 m kabel totalt. Jag kan så klart inte veta hur bra sändingen är, men det verkar i alla fall funkat fint de gånger jag använt radion i skarpt läge. Det är svårt att testa räckvidden och kvaliteten på en sändning om man inte råkar ha en kompis, eller flera, placerade på olika ganska långa avstånd från där man själv befinner sig. Mottagningen är extremt bra.
  24. 1 poäng
    Jag hade valt 2.5 mm^2 i det fallet.
  25. 1 poäng
  26. 1 poäng
    Dubbla priset. För en produkt som knappast blir bättre bara för att den är dyrare. Det är ju inte finmekanik vi snackar om...
  27. 1 poäng
    Det finns (eller fanns?)ju AIS:er som har en inbyggd splitter, dom har både antenningång och antennutgång till VHF. Jag är ingen vän av sådana där splitterns, men det sägs ju här på forumet att dom kan fungera riktigt bra. Så om det funkar med rundradio och VHF, så borde det fungera även med AIS. Det är väl svårt att kombinera en antenn till routermodemet..? Jag köpt en en snarlik, och under vintersemestern i Härjedalen fungerade den ypperligt med de fyra små originalantennerna, dessutom låg den på golvet i en källare... Så avvakta med externa antenner till den, testa först hur det fungerar med dom medskickade originalantennerna.
  28. 1 poäng
    Tänk om bottenfärg blev kulturminnesskyddad, såsom Falu rödfärg är, den färgen innehåller ju en himla massa skadliga beståndsdelar, som förutom koppar innehåller 21 olika naturliga mineraler som tex järnockra, bly, zink och kiselsyra.. Möjligen togs bly bort. Men eftersom den är kulturminnesskyddad slipper den ett förbud.... Vad är då konsekvenserna med detta? Det går bra att förgifta sin trädgård, skog, mark och stadsplanerat område, men inte våra hav. Nu kan man ju inte måla båtbottnar med falu rödfärg... men tänk om... I Norge säljs det ju ganska potent båtbottenfärg rakt över disk, man kanske skall be att få den upphälld i Demidekk-burkar... vilket man enligt ryktesvägen tydligen kan få i Fredrikstad... angående husfärg/fasadfärg då.
  29. 1 poäng
    Kurser kan nog vara bra men ett alternativ är att testa själv invid tex en sjömack med väl dämpade sidor när macken är stängd. Testa att glida in mot macken med lite växlande fram/back på reglagen så lär man sig ganska snabbt. Därmed inte sagt att det är lätt att ta sig ut med kraftig vind mot bryggan och tight om plats framför och bakom. Då är det bra om man har en besättningsmedlem som kan det där med spring och förända osv. Annars är en häckis bra att ha. Eller så väntar man tills man har plats.
  30. 1 poäng
    Det är väl lite tveksamt att använda metoden på motorbåt om man inte är väldigt noga med längden på linorna och hanteringen. Inte kul att få in en massa snören i propellern. Vi ser det som att vi inte förgiftar Östersjön i onödan och sedan är det ju skönt att slippa bottenmåla, och även billigare för oss som har bra pris på klubbens båtbottentvätt. När man blir äldre gäller det att slippa då mycket arbete med båten som möjligt.
  31. 1 poäng
    Jag brukar hålla den nära men INTE om kabeln jag skall mäta på och framförallt i samma vinkel, och därefter trycka på REL, ZERO eller vad det nu kan heta. Anledningen är att en tångamperemeter för DC är känslig för statiska magnetfält (till skillnad från en för AC som kan filtrera bort dessa), och med de låga strömmar vi talar om kan nog även jordmagnetiska fältet inverka. Därav att nolla den hållandes i samma vinkel och nära där man tänker mäta. Tänk sedan på att om batteriet har varit ordentligt urladdat kan det bli behäftat med hög självurladdning. Dvs i värsta fall är det som laddat ur något av det som kopplats bort, men batteriet är nu så sulfaterat att det laddar ur sig själv ganska snabbt. Bara en tanke....
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...