Ledartavla

Byggde om all el under styrpulpeten på vår gamla Nimbus29C och drog kablar(delvis nya förtennade ifrån B-tema, Skyllermarks/Sutars o Hjertmans). Var ett rejält ormbo med ett antal strömtjuvar och hängsäkringar innan åtgärd. Märkte på all kabel och skarvade via industriplintrad. Kabelkanaler skapade ordning. Mycket inhandlat på Elbutik. Blev ganska mycket bättre bl a tack vare original elschema ifrån Nimbus.

Svårt att få olika färg på alla kablar så jag använde mej av kabelmärkning https://www.biltema.se/bygg/elinstallationer/elektrikerverktyg/kabelmarkning-2000018532 Kraftigare kablar så kan man trä nummreringen på ett buntband. Gjorde en lista och el schema på vad alla kablar är till. Finns säkert billigare på Temu eller Wish men där får du leta själv om du är intresserad.

Hej Ett enkelt sätt att testa att systemet är tätt är att göra följande. Öppna kranen på gasflaskan, tänd spisen, släck spisen, stäng kranen på gasolbehållaren, låt stå i någon timma, efter detta skall de gå att tända spisen en kort stund utan att öppna kranen på gasolflaskan. Hälsningar Ove

+ utan siffra= sten grundare än 2,0 m. + med kursiv siffra inom parentes= sten på angivet djup. https://www.sjofartsverket.se/globalassets/beteckningar_int_contour.pdf

Hej! Håller på att dra om ell till alla förbrukare i båten, och står nu inför att köpa ny kabel. Har därför 2 frågor till detta fantastiska forum som jag inte riktigt hittar svar på😇 - Enligt mina beräkningar skulle det, med råge, räcka med 2.5mm2 kablar. Men tänker ändå dimensioner upp till 4mm2. Liten prisskillnad, lägre spänningsfall. Är det rimligt att dra det i ”hela” båten eller är det onödigt? - Biltemas kabel som är förtent, är den något att ha eller ska jag gå till båtaffär och köpa kabel för dubbla priset?(https://www.biltema.se/bil---mc/elsystem/kontakter-och-uttag/lagspanningskabel-1224-v-2000045550) Mvh Patrik

Monterat en Sleipner SX80 Akterpropeller i vinter. Drog likt båtbyggaren Nord West monterat till bogisen dubbla 50mm² kablar mellan startbatterier(dubbelmontage) till Skyllermarksplint på aktern där gick jag över till 95mm² sista metern. Extra batteri blir aldrig aktuellt i båten varken i aktern eller fören. Nya brytare (en till bog och en till akter) samt säkring, tidigare gick bogisen över startbatteribrytarna. Mycket kabel på jordplinten blir det. Skaffa ett hydrualpressverktyg(kinamodell funkar), använd dubbel sexkantspressning, montera krympslang, använd riktiga rörkabelskor( fått av ställverksbyggare). Jag hittade 17 meter 50mm² H07V-R på Tradera för 900kr. Sammanlagt 14 meter dubbel 50mm² ger teoretiskt beräknat spänningsfall på 0,8 volt vilket anses acceptabelt för bog o akterpropp.

Hej! Tack för trevlig feedback och bra input 🙂 Det lutar som sagt åt att använda startbatteriet. Just nu kostar den "billigaste" 95mm2 kabel jag hittat 290:- per meter plus kabelskor och pressverktyg för någon tusenlapp. Jag tror inte att fyra 50mm2 kablar blir lättare att dra i just den här båten man självklart kan det vara ett alternativ. Av någon outgrundlig anledning är det billigare med 2 meter 50mm2 än 1 meter 95mm2 så det finns en viss besparing i att göra som du föreslår. Säkring är inköpt (250A) som förordades av både Vetus och återförsäljaren. Initialt kommer bogpropellern kopplas på styrbord motors huvudbrytare då jag har en plan att bygga en helt ny brytarcentral. När den nya centralen är på plats kommer bogpropellern få en egen brytare. Anledningen till att jag tänkt göra om detta är att idag sitter alla brytare i motorrummet så de är inte direkt lättåtkomliga. Planen är att det ska bli en panel inne i en av sofforna istället men jag vet inte om detta hinns med i år

Ja se dagens ungdom, en hel del av dessa ungdomar har bara upplevt naturen i någon app på någon slags skärm. Men asfalten i gästhamnen är ju väldigt praktisk, och varm och go blir den när solen ligger på. Så frågar man om dom bill bada, nej det går inte, måsta spela klart annars förlorar man både poäng och nivå, eller ett antal liv…. Fiska? Fiska krabbor? vaddå, jag har ett skithäftigt fiskeprogarm i paddan där man kan fånga havsaborrar på 10 kilo eller tonfisk, eller hajar… eller nån annan okänd art. Klart bra när det aldrig blir bottenapp. Barnbarnet trodde att den lilla ihopfällbara draggen som jag har till gummibåten, var en änterhake som man kan kasta upp utefter slottsmurar om man nu vill invadera en sådan byggnad….

Fantastiskt trevlig tråd ! Jag förordar absolut kabelvarianten till bogisen. Dels - som redan nämnts - slipper du ett batteri till som skall skötas, laddas o.s.v. Sedan är det faktiskt ganska tufft för ett ensamt batteri att driva en bogpropeller på kanske 3kW ("4hk"). Man är så fixerad vid spänningsfall när man tänker kabelvarianten, men glömmer ofta allt vad spänningsfall heter så snart det talas om ett extra batteri. Sanningen är att ett bly/syrabatteri sjunker rejält i spänning under denna stora belastning, och med de 250-300A bogisen kan dra så kommer detta ensamma batteri (även om det är friskt och fulladdat) att dyka ner till 10-11V. Kanske ännu lägre. Det finns en anledning till att t ex Sleipner ofta anger effekt och kraft vid 10,5V matning. Inte 12V, för man har i praktiken inga 12V vid bogisen under drift. Kan vara värt att hålla i minnet vid jämförelse av olika fabrikat och deras storlekar - en "4hk" är inte med säkerhet samma som ett annat fabrikats "4hk". Istället för enkla 95mm² kan du dra dubbla 50mm². Blir också mycket smidigare. 16m 50mm² (x2) ger ett spänningsfall på 0,8V vid 300A, och det är ju helt acceptabelt. Jämför med spänningen från en "extrabatterilösning" som inte kommer bli bättre. Din kraftkälla med kabelvarianten är ju inte bara ett motsvarande batteri utan också en generator, som förhoppningsvis bara den kan skjuta till 25-50% av strömmen. För man kör ju ytterst sällan bogisen utan att motorn är igång. Glöm sedan inte säkra bogiskabeln med t ex en 350-400A ANL-säkring nära batteriet. Och kosta på dig en huvudbrytare bara för denna, då det finns saker som kan få bogisen att hänga sig (sliten kontaktor t ex) så den kan behöva stängas av snabbt.

Nej, den har jag ingen erfarenhet utav. Men specifikationerna verkar ju väl tilltagna iallafall. Kabel. Biltema har ju även RKUB i olika dimensioner och olika färger. Jag kan ju tycka att det är en vinst i att ha olika färg på kabelns hölje exemplevis vid felsökning. Tvåledare är ju förvisso bra, men det blir svårt att felsköka då alla kablar ser likadana ut, man kan ju förstås märka dom med Dymotape eller speciella kabelmärkningar. Jag brukar använda: Röd kabel till ospecifiserad plus. Oftast en röd kabel fram till säkringsdosan. Ofta är dessa 2,5mm2, men inte alltid… Gul och ibland blå kabel är till diverse belysning. Grön är till diverse elektronik. Svart och brun använder jag som minusledare. Om nu en svart eller brun minuskabel skall leda tillbaka strömmen från flera olika förbrukare går jag oftast upp i dimension, vanligtvis 2,5 eller 4 mm2. Lila, grå och vit från olika batterier till olika övervakningsgrejer, kan vara en voltmeter eller vidare med omkopplning till en BM-1. Jag har försökt att vara konsekvent, men har inte lyckats med det fullt ut. Vit även till topp och akterlanternor, och det var inte så svårt att välja färg på kablarna till sb och bb-lanternorna…

Kul att tråden uppskattas 🙂 Jag våndades som sagt en del när det gällde val av lanternor men valde till slut en kompromiss mellan form och funktion. Ett par större av Hella-typ hade blivit snyggare men de hade garanterat lett till ett antal krossade tår eller värre. Till slut föll valet på dessa: https://www.moory.se/p/attwood-led-lanternset-sidomonterad-rod-och-gron/ De är inte supersnygga men rostfritt är i alla fall snyggare än den vita plast som båten fått i ett tidigare liv.

Jo, då... - Har en gasolläckagetestare monterad strax intill gasolbehållaren med en slangsnutt. Man trycker in en knapp och kollar i siktglaset om det bubblar. Då är det läck efter denna. Gas strömmar. Testar detta när jag har en låga tänd på spisen. Då bubblar det givetvis. - Den andra är en elektronisk gasvarnare, sitter monterad på ett skott invid golvet. Gasol är tyngre än luft. Är inkopplad mot elsystemet utan brytare. Alltid aktiv. Testar då och då genom att tända en typ cigarettändare, blåsa ut lågan och rikta gasflödet mot gasvarnaren /detektorn. Piiiiiiiiiiip....

ÄR gammal flaska verkligen ett reellt problem? Jag upplever att det ingår i servicen av byte. Man lämnar sin gamla, får en ny. Har aldrig haft problem även om jag lämnat in rena lik, dom får väl provtrycka den innan den går i cirkulation igen?

Kan tänkas. Men det sitter så illa till att man inte kan läsa texten. Nej, jag tror inte alls egentligen att det är fel på Skyllermarks grejer… eller jo ett stort fel, och det är priset.

Du glömmer väl inte att säkra av kabeln? Jag har byggt några elsystem i båtar, från batteriet en kort grov kabel till huvudströmbrytaren/batterifrånskiljaren, därifrån likadan kabel till en huvudsäkring. Därifrån grenar det ut sig till några olika säkringsdosor, en akterut, en midskepps och en i förruffen, om man nu vill ha det så. Minuskablarna följer samma mönster med går istället till olika minusplintar, numera finns det ofta sådan inbyggda i säkringsdosorna.

Hej! Det beror nu på vad det är för förbrukare du skall ansluta, samt längden x 2 från batteriet till förbrukaren. ”Typ” kylskåp och kylboxar som drar mycket ström kan ju få försörjas med 4mm2 kabel, medans en läslampa med en LED nöjer sig med 1 eller 0,75 mm2. Här finns en kalkylator som du kan använda. På 24volt.eu finns det även mer nyttig information och andra kalkylatorer. Sedan kan det ju vara bökigare att dra en grövre kabel, och det är ju besvärligare att klämma på kabelskor, sedan kan det vara så att kabeln är för tjock för att passa i säkringsdosor och sådant. Kabeln från Biltema som du länkar till är bra, den finns väl i minst två olika dimensioner, nackdelen om du skall dra många olika kablar är ju då att den bara finns i röd/svart. Om du använder den kabeln behöver du inte multiplicera med två. Jag använder själv den kabeln ibland.

Biltemas kabel funkar alldeles utmärkt. Inget magiskt med en kabel, bara det att båtbutikerna måste ha högre priser för att klara marginalerna. Men varför överdimensionera kraftigt? Kablarna blir betydligt dyrare, tar mer plats och är stelare. Om det med råge räcker med 2.5 mm^2, då finns det ingen rimlig anledning att gå upp till 4+ mm^2. Om du nu inte beräknar att du kommer att fördubbla förbrukningen på flera eller alla ledningar. Även om du skulle lägga till nåt i framtiden, så är det billigare och bättre att byta just den slingan då, tycker jag. Dra allt i rör så långt det är möjligt, så kan du lätt stoppa i mer eller byta i framtiden.

Här i utanför Coop i Torsby av alla ställen finns en automat. Troligtvis därför att E45 mot fjällen går förbi. Man ställer in den flaska, inte bara 2012, man vill byta, och ut kommer en fylld. Vet inte vad det kostar.

Hjälpen i nöden är VC17 Eco i kombination med följande. Lite som att köpa glögg på ICA och sen tillsätta det som fattas till angenäm styrka och smak. https://www.google.com/search?q=cupper+powder&rlz=1C1ONGR_svSE1084SE1084&oq=cupper+powder&gs_lcrp=EgZjaHJvbWUyBggAEEUYOTIJCAEQABgNGIAEMgkIAhAAGA0YgAQyCQgDEAAYDRiABDIJCAQQABgNGIAEMgkIBRAAGA0YgAQyCQgGEAAYDRiABDIJCAcQABgNGIAEMgkICBAAGA0YgAQyCQgJEAAYDRiABNIBCTU3MDZqMGoxNagCALACAA&sourceid=chrome&ie=UTF-8

Man kan tillföra lite mer härdare om det kallare när du jobbar med polyester. Normalt rekommendera 2% härdare på Biltema-polyester. Du kan laborera med 3% - 4% för lägre temperaturer. Testa lite på en oviktig yta.

Värmefläkt 😉? Är det ett arbete utombords som man inte kan stänga till om så kan det räcka med lite försiktig värmning med hårtork så att processen kommer igång. Är det sedan kanske 8-10 grader så kan det härda av den värme som utvecklas i härdningen.

Dags för en uppdatering.... Även om vårtemperaturerna inte har kommit så börjar båtsuget infinna sig så jag har börjat spendera en del tid vid båten. Det finns många påbörjade och planerade projekt så ska jag ha båten i sjön i början på maj så blir det till att ligga i. Det här inlägget blir en sammanfattning över de olika pågående projekten. Drevservice Efter många om och men sitter nu två nyservade och nymålade drev på plats. Lite strul med ena propellern som inte verkar passa som det ska (finns i en annan tråd) men i övrigt är allt på plats med nya bälgar, anoder, olja, färg och diverse skruvar och andra slitdelar. Några dekaler har jag inte satt på då de helt enkelt är sllt för dyra. Sanering akterspegel All gammal bottenfärg är borta så nu väntar jag bara på lite högre temperaturer så att jag ska kunna epoximåla innan jag återmonterar stag, trimplan, belysning och ekolodsgivare. Montera roderlägesgivare När jag byggde om instrumentpanelen köpte jag även en roderlägesgivare som aldrig monterades. Med hjälp av gängstång och kulkopplingar sitter den nu på plats. Ny bränslegivare Som så mycket annat fungerade inte bränselgivaren så en ny sådan fick det bli. Hittade också en märkskylt på tanken som visade att den rymmer hela 680 liter vilket är en rejäl tank på en så pass liten båt Renovering förpik Detta arbete står helt still då jag behöver lite högre temperatur för att kunna limma skrovklädsel Montera bogpropeller Här har jag tagit beslut att leja arbetet med att borra hål och plasta tunneln på plats. Eldragningen kommer jag göra själv. Här är det otroligt irriterande hur våra kära båtvaruhus gör allt för att kunna lura i oss att vi gör toppenaffärer. Den Vetus propeller jag planerat för har det senaste året kostat 10.990:- Så i Januari/Februari hödes priset plötsligt till 18.700 för att sedan komma till "mässpris" i samband med göteborgsmässan för 12.900. Nu är priset åter 18.700 men en inte allt för vågad gissning är väl att den kommer finnas för ~12.900: när Allt för sjön öppnar i veckan? Montera värmare En s.k. "Kinavärmare" är beställd och förväntas levereras idag. Den kommer behöva kompletteras med avgasgenomföring och ljuddämare men priset kommer fortfarande vara klart överkomligt. Här blir den stora utmaningen att hitta bra vägar för värmeslangarna då båten är väldigt låg och plattbottnad vilket ger dåligt med utrymme. Återkommer säkert med detta i ett separat inlägg. Färdigställa soffor De soffor jag plastade och monterade förra året hann aldrig bli klara innan det var dags för sjösättning. En av dem står nu på arbetsbänken i garaget där jag plastar in hållare för två gasolflaskor som ska kopplas till spisen. Denna kommer också dräneras enligt konstens alla regler. Ambitionen är även att få en slät och fin yta inuti och inte bara på utsidan så det betyder mer plastning, spackling, slipning och polering. Ska också se om jag lyckas skapa någon form av "gångjärnslösning" till dynan så att man slipper lyfta av den när man ska sätta på och av gasolen. Nya lanternor De små plastlanternorna från Biltema som satt på båten var jag inte särskilt förtjust i så när dottern råkade trampa sönder en av dem var det inte hela världen. Jag surfade runt en hel del på internet för att hitta några snygga och praktiska lanternor med de allra flesta återförsäljare har samma två-tre olika varianter. Det är också en fråga om funktion över form. Original ska det sitta ett par ganska stora rostfria saker men med smala skarndäck så kommer dessa vara ivägen så jag köpte ett par mindre rostfria som kanske inte är supersnygga men som gör jobbet. Ja det är väl 2do list just nu utöver vanlig motorservice, polering m.m.... /Christian

Jag hittade VC17-påståenden under mitt inlägg så jag trodde att det var skrivet med anledning av mitt inlägg. Men då har vi rett ut den missuppfattningen. Bra att du hämtat och lagt ut KemI beslut, det klargör hur det ärendet hanterats. Å så kan jag konstatera att det tillbakadragandet inte verkar ha någon likhet med Jotunärendet. Den information jag fått del av påstod att Jotun enbart dragit tillbaka ansökan för att gälla Sverige. Det är det som fått mig att reagera och fundera på framtiden. Vad händer om övriga färgleverantörer går samma väg? Det jag regerat på under många år är att de kunskaper som t.ex. SXK tidigare styrelsemedlem Solgerd Björn-Rasmussen (som är kemist och verkade ha kunskaper om det hon skrev om) presenterade helt negligerades. De praktiska försök som SXK-Väst genomfört under ett antal år i "välpackade" fritidsbåtshamnar på västkusten och i Kalmarsund inte kunnat påvisa några rester av kopparbottenfärgen i verklig miljö. Kopparföroreningarna de detekterade i hamnarna hade andra källor som t.ex. dagvattenavlopp som rann ut i hamnen. Städernas dagvattenavlopp och älvarnas tillrinningsområden ger mångdubbelt mer koppar årligen än vad som används på fritidsbåtar. Men det är inget tal om att kräva demontering av koppartak, stuprör o hängrännor av koppar mm De undersökningar SXK varit delaktiga i avfärdas hela tiden med att det alltid är något fel i sättet de genomförts på. Kan det istället vara så att de studier som myndigheterna lutar sig emot skett under förhållanden som inte har någon likhet med förhållandena ute i havet? Det är sådana funderingar som får mig att känna misstro....

Ja, det verkar som att en registrering av båt är ett måste. Att jag ska köra det under ett AB är självklart då eventuella olyckor belastar firman och inte mig som person. Har som sagt en kontakt på transportstyrelsen, vi ska räkna på det vad det kommer landa på, finns tydligen lite undantag som man ev kunde utnyttja. Jag skriver här i tråden om intresse finns för slutsumman. //Klas

En provocerande rubrik. Tänkte bara snacka lite över hur det har blivt med "navigation" idag. Som jag fattar det så handlar tråden numera nästan enbart om de olika "plotters" för å nackdelar å anslutande instrument mm. Får en känsla av att folk navigerar inte längre. De kollar in plats A å plats B å lägger ev en waypoiint osv å sen stirrar de på skärmen å "kör". Men är man närvarande då? Eller har man slutat segla å är bara intresserad av att komma till den där viken före alla andra å få en bra ankarplats för natten? Eller så är jag gammaldags å tillhör ett utdöende släkte. För jag kan tänka mig att om väder å vind eller annat ändras, bara en tanke dyker upp, så går jag till nått helt annat ställe än tänkt. Blire bus-väder el om jag är trött går jag bara in första bästa ö i lä å kastar ankar. Jag har hela tiden koll på var jag är å tittar på skärmen bara för att undvika ev grund jag inte observerar med ögonen, för se jag tittar på havet å vågorna å landskapet i den mån man är nära, förtoningar å fåglar å allt annat. Skärmen är bara till för att jag får en "exakt" plats på kortet- där är jag nu, å så kan jag själv se å bedöma hur jag skall ev snirkla mig fram dit jag tänkte mig. Det är sällan det kommer frågor å tankar "om jag skall från A til B å så är det där gattet kanske lite smalt å så om djupet....osv.", hänger ni med hur jag menar? Det tycks för mig som om folk bara vill fram, inte segla. Kör bil på vatten med köl å ev flaggstång å en vit motor som är tyst men dyr. Är jag siste mannen på plan? Som tycker så här? Eller har det ändrats pg tekniken å att folk "blivit" med båt? Själv har jag seglat sen ca 10 års ålder å på riktigt sedan jag var ca 16. Lärde mig på en skärgårds 30:a med namnet Zorra i västra Mälaren. Nu är jag nästan 80 m över vattnet men tycker likadant. Lite att själva seglatsen är målet å navigatorn är ingen gud utan ett hjälpmedel, med stora fördelar utöver vanliga kortet. Skall användas men inte styra mig å bestämma över mig. Upplevelsen är det primära. Säger en Ruskig Prick. Kanske inte sååå ruskig ändå? 😉

Intressant att så många svarat. Det där med att man ser "annat" i papperskotr när man planerar stämmer ju å att om man lärt sig med det så blir det viktigaste med plottern att få pilen, här är jag å nosen pekar dit. En viktig inlärning är, såg det tydligt när min fru lärde sig segla å navigera, att förstå å tyda det som kortet visar med verkliiheten å läsa av "terrängen" så att säga. h<ur mycket missar man aav det om man bara kör efter digitalt å blivit med båt? Bara funderar. Sedan är det ju ovärderligt när man som jag seglat flera ggr på Engelska kanalen å nattsegling. På senaste resan kunde en av personerna ombord inte segla på natten alls så jag hade i princip alla pass från Brest till Kiel. Varje natt från ca 22 tiden till framåt 04oo. Det var jobbig!! Då var digitala kortet en välsignelse. Det jag tyckte mig märka , å anledningen till tråden, är att många alltså "kör bil" på vattnet mellan A å B å har ingen sjövana å stirrar blint på navigatorn/skärmen. Kanske är det bara under en övergångstid. Sedan blir de vana eller slutar vara på sjön. Tiden får utvisa. Ais däremot, skulle jag vara ute mer så skulle jag nog skaffa en som även sänder min position å kurs. Men numera äre mest kustsegling i ytterskärgårn så det är inte viktigt.

Nejdå. Hellre snarare än tvärtom. Visst kan det bli från A till B, men ofta via C, D och E. Plottrarna är två ombord, är bara hjälpmedel, det är visuell navigering i kända farvatten som gäller. Båtikonen på skärmen är bara en hint om var man är på ett ungefär, den symbolen är ju egentligen jättestor, beroende på hur mycket man zoomat, allt från superyacht till hangarfartyg i storlek. Jag litar inte blint på positionsangivelserna, utan anser att jag är ungefär där som ikonen är. Likaså med ekoloden, det är inte djupet som egentligen är det intressanta, det stämmer ju inte så bra åndå, utan tendensen, om det håller på att bli grundare. Har även två ekolod, trots noggranna kalibreringar diffar det ibland en halv meter mellan mätvärdena, men det är olika på olika platser, vid olika vattentemperaturer och sannolikt även vid olika salthalter i vattnet. Däremot är ju AIS och radarn väldigt bra, då dom kan ”se” andra fartyg och annat som man inte vill komma i närheten av… Jag kör med full uppsikt sisådär 120-180 grader framåt. Bakåtsikten är mindre bra. Navigerar sällan i dålig sikt, kanske bara två-tre gånger per säsong, då är ju alla elektroniska navigationshjälpmedel bra att ha. Jag kommer på mig själv allt som oftast att jag inte följt med i sjökortet i plottern, då jag endast använt det kemiskt/elektriska mentala sjökortet, och det brukar vara rätt bra uppdaterat faktiskt. Men det går nu an då jag varje säsong slaviskt följer samma officiella som inofficiella farleder varje år. Jag kunde lika gärna tagit tåget mellan A och B…. Jag kan tänka mig att ””sjö-övarna”” hela tiden blänger på plottern, dom har ju ännu inte fått det mentala sjökortet installerat. Det måste installeras på plats, en telepatiuppkoppling funkar inte. När man sedan barndomen navigerat i ungefär samma farvatten har man ju skaffat sig en grundlig kunskap om var grunden INTE finns. Man vet ju var det är fritt vatten, och kan med god tillförsikt mer än anan var man inte skall ge sig in, det brukar ofta stämma bra. Man lär sig läsa bergens sluttningar, krusningar på vattnet och inte minst ser var någonstans barnen badar och vadarfåglarna vadar… ja där är det ju grunt (eller hur).

Ett annat alternativ är att göra öglor vid rätt längd, t ex genom att splitsa eller bara en pålstek. Det underlättar väldigt mycket!