Ledartavla

Om vi försöker översätta en D11 till landbaserade fordon hamnar vi på exempelvis Volvo D12 eller D13. Eller varför inte översätta till Scanias 11-liters maskin. Om vi för exemplets skull utgår från att medelhastigheten för lastbilen är 55 km/h skulle alltså 1200 h motsvara 6600 mil. Nu körs ju marinmotorer i ständig uppförsbacke men ingen åkare skulle väl fundera om 7000 mil på mätaren är mycket, inte ens under tuffa förhållanden. Vi inom det marina livet har nog gått i skrämselskola utan någon eftertanke för vi är så urbota rädd timmar på mätaren. Det ska bytas det ena före och det andra efter på grund av att säljaren tycker så. Visst, om/när haveriet väl sker så får det andra konsekvenser får sjöfararen än för landfararen men vi båtägare borde nog oftare fundera på om det är rimligt att byta med den periodicitet som vissa säljare påstår.

Jag vill påstå att det beror mer på hur ren tanken är invändigt än på två år gammal HVO/blankdiesel. HVO resp. blankdiesel är ju inte de mest problematiska bränslena... Är bränsletanken i gott skick invändigt skulle jag inte grubbla en sekund över det hela. Är bränsletankens status osäker skulle jag spetsa bränsleblandningen med någon alg-dödare och nästa sommar eventuellt byta förfilter till bränslet en gång extra. Men det är jag det... 😉

1200 timmar på en mellanvarvig motor på 10,8 liter och 670 hk/2250 rpm borde ju inte vara något om den varit skött enligt i-boken som finns att hämta här och kikar man i den finns inget annat än oljebyten, inspektioner rengöring de första 4000 timmarna. Sitter den i en yrkesbåt går den nog minst 5-10000 timmar innan man behöver någon "överhalning" / löpande underhåll Men kolla med någon Pentaverkstad om det är något särskilt som behöver vara uppdaterat. Det går ju inte att jämföra denna motorn med t.ex KAD serien som är små högvarviga motorer och som kanske håller max 4-5000 timmar (om ens det?)

Tror det där skiljer sig lite mellan vilken typ av båt det är. Min styris går kanske 10-20 timmar per säsong medan min bobåt ligger på ca 100. Det här verkar ju vara en båt som gått en hel del och det kanske tyder på ett flitigt nyttjande av någon som gillar att åka med båten och det är väl i vanliga fall bättre än att den bara står. Vad som är mycket för en D11 kan jag inte svara på. Beror väl som vanligt på vilket underhåll motorn får. I annonsen står det "omfattande servicehistorik" så den skulle iaf jag granska. Hur ofta är motorn servad? Vid vilka timtal? Vad har gjorts vid de olika servicarna? Vore ju bra om någon vet vilka service-bulletiner det finns på dessa maskiner för då bör man kolla att dessa är åtgärdade.

Kolla på de Engelska och andra utländska annonssajterna och se vad liknade båtar har för driftstimmar och prislägen. Men min uppfattning är att om allt skötts som det ska så går ålder och skick före motorernas driftstid på en båt och priset sätts därefter men på en bil är det känsligare med miltalet vid sidan om skicket då så klart. Jag hade inte ens reagerat på 1200 timmar i detta fallet, men det är ju min personliga uppfattning, hade det varit närmare 10000 timmar varav hälften i planingsfart så hade jag granskat noggrannare.

Instämmer och vill tillägga: Det är viktigare att hålla koll i botten av tanken och dränera filtret på vatten än att byta filter stup i kvarten. Å glöm inte att ha koll så packningen i tanklocket är hel annars kan det bli mycket vatten i tanken Är det ren diesel i filterkoppen så blir det inga rostskador i insprutningen. Filter blir inte sämre, snarare tvärtom, av att de blivit lite igensatta. Sen finns det självklart en gräns för när igensättningen blir så stor att det hindrar flödet och det är dags att byta filtret. Min motor har passerat 1000 tim och jag har inte bytt några filter (förutom oljefiltret som byts årligen). Det finns reservfilter och verktyg ombord till den dag som motorn inte kan prestera på maxvarv.

Det är nog en rätt stor skillnad på bil o båt. En bil har rätt mycket delar som efterhand blir alltmer slitna, dessutom spelar bilens värsta fiende - rost - rätt stor roll. Det är sällan motorn som ger upp först i en åldrande bil. En båt slits självklart i drivlinan men det är inte lika mycket runtomkringkomponenter och definitivt ingen rost (järnkölar på segelbåtar undantaget men de är rätt kraftiga o tar tid innan de är genomrostade 😉 ). För båtar bedömer jag mer allmänt underhåll av hela farkosten. Är det kantstött, fastskruvade delar med glappande förbindning, ränder efter läckage, grisigt under durkar o.s.v. som avgör om en begagnad båt har rätt prissättning. Å självklart kostnadskrävande utrustningsdetaljer typ bogpropeller, ankarspel, värmare. Tampar, fendrar, en några år gammal plotter och liknande värderas inte till några större summor i begagnad skick.

Jag har så stora tankar och kör inte så mycket (eller så bränsleslukande) att jag haft behov av att tanka ens varje sommar alla gånger. Skulle misstänka att det även är fallet för många seglare som mest seglar och bara använder motorn en kort stund i närheten av hamnen. Precis som nämnts ovan är det inget problem med några år gammalt bränsle om det är blankdiesel (utan miljötillsatser, rapsolja o.s.v.) eller HVO samt om man i förebyggande syfte haft i något mot alg- och bakterietillväxt. Och naturligtvis under förutsättning att båtens bräsnelsystem är försett med vettiga filter och en fungerande vattenavskiljare. Och givetvis öppna manluckan och titta ner i tanken innan man kör igång för säsongen 😉

Ett tips för att spara brytpinnar till bogpropellrar är att det finns rotationsändrings fördröjning. Monterade på en sådan fördröjning på vår gamla Nimbus 29C med en 4 hk Sleipner, när en brytpinne gick av i en besvärlig situation. Har en överbliven äldre fördröjare till Sleipner som säkert funkar på andra märken också.

Nu känner jag givetvis inte alla personligen här på MG, men jag är rädd att du Mellgard blandar ihop foliehattar och rättshaverister (en försvinnande liten grupp här) med kvalificerade beslutsfattare (troligen en något större grupp här på MG), lätt hänt kanske, men var inte ledsen för det, snart är det vår och sjösättning vilket är mycket trevligare att tänka på.

Ska du vända dig till en verkstad för service är det bra om du har en verkstad för det märket i närheten, även om ”bara service” ibland kräver lite mer märkesspecifik utrustning. Ju nyare utombordare desto viktigare.

Vi har en båtbrygga som vi kan ha båten under säsongen, här däremot blåser rejält och behöver ordna en bojring för den typ av vikt. Tack för rådgivning

Tack för alla svar! Jag laddar upp sprängskissen jag fick av Vetus så är det någon som behöver den ligger den här. Nu ska jag lossa lite skruvar och hoppas hitta en trasig brytpinne. Annars blir det väl ny felsökning. Vi hörs Jonas Bow45-50,12_24.PDF

Super tack verkligen, ja är inte utbildad marintekniker utan utbildar mig som röris just nu min plan är ju att sen köra marintekniker utbildning och jobba på nåt varv i några år och få kunskap allt lär man ju sig inte på en tvåårig utbildning på yrkeshögskola. Men det är ju det att jag kan inte räkna med ett varv eller verkstad så det kommer ju bli små jobb som service, installera och olika system och det är som du säger blir nog svårt och få det att gå runt på så sätt att man kan leva på det men har en annan tanke som nog gör så att det kan gå runt, lite att man blandar röris och båt meckandet man kör lite både och har sin utgångspunkt i skärgården man kör lite rör jobb servicearbete med båtar sen kanske man kan hitta på lite andra tjänster som trädfällning… men nu är det så att det är ju några år kvar innan jag kan komma igång med företagande men tanken försvinner inte ur huvudet så blir tvungen att bara planera hahaha blir väl en hobby snart och bara tänka ut massa affärsidéer😂😅

Låt det va bara, låt honom tro att det inte är någon skillnad på statlig reglering (Lag/förordning/föreskrift) och "klubbregler".

Anekdot igen om någon orkar läsa: Det hände sig på tidigt 1990-tal, på en av de små öarna i ögruppen "Vasholmarna", SV om Lysekil, NV om Gullholmen i Bohuslän om nu någon inte är orienterad på vår kust. Våra barn var i förskoleåldern, och hade badat flitigt under hela förmiddagen i en grund liten vik. Dom var nu ombordkallade för lunch. Medan vi åt vår lunch tog en seglare upp ett synbart smutsigt försegel på berget och bredde ut det över en slät häll. Sedan gick han ned i den lilla grunda viken där mina barn hade badad och fyllde en hink med havsvatten, hällde i några dl av okänt flytande tvättmedel. Sedan gick han upp på berget och började skrubba seglet med en levang doppad i saltvatten och tvättmedelsblandningen. Det rann en strid ström av smutsigt och löddrigt vatten ned i den lilla viken. Mannen/skepparen/pappan i en annan båt där det också fanns en barnfamilj, blev minst sagt förbannad över tilltaget och protesterade sakligt, han använde milöargument, och påpekade att den lilla viken egentligen var det enda stället på just den lilla ön där små barn kunde bada, då det är rätt så djupt runt dessa öar. Segeltvättaren gick ju då in i polemiken utan dröjsmål och med en högst tvivelaktig motargumentation.... "Minsann, så bli ju även berghällen ren, vem vet hur mycket nedfall som skett här från Brofjordens raffinaderi, och förresten blir ju även barnen rena om dom nu fortsätter att bada här." Den protesterande pappans äldste son var väl i kanske 11-12 års åldern, rynkade på näsan och sade: "Pappa, det luktar Valhallabad om vattnet." Då ilsknade pappan till ordentligt, argumentationen var nu inte längre lika saklig, och bland de besvärjelser som kan lämpa sig i skrift uttalades den numera rätt så omoderna götebosska harangen; -Dö, dra röva i koks! (Vilket på rikssvenska skulle bli ungefär så här: "Hörududu, vill se till att förpassa din rumpa i stenkol!" I Örgryte, i Vasastaden och på Särö där man pratar en finare och mer belevad göteboska byter man ut ordet "koks" mon "antracit" eftersom det är mycket finare än koks.) Då drog segeltvättaren över sitt segel på andra sidan ön, över måsspillning och annat som man finner på små öar i Bohusläns ytterskärgård. Han lättade och lämnade sedan ön fram på eftermiddagen. Om förseglet nu var renare än innan minns jag inte. Vallhallabadslukt... jo vi har ju en och annan badanläggning intakt i staden fortfarande, dock utan 300 meter långa vattenruschkanor, och på dåtiden var ju Valhallabadet och Lundbybadet de mest frekventerade, och i det förstnämndas bassänger var koncentrationen av Ca(ClO)2 ganska generös, därav lukten. Men man fick inte rivmärken på huden där iallafall.

Fortsätter skriva för de kvalificerade beslutsfattare som läser här. AFS-konventionen på svenska och engelska kan kanske bäst läsas via denna länk https://rkrattsbaser.gov.se/prop?dok=P&sort=asc&ar=&page=62&post_id=1822 Välj Propositionsnummer 2002/03:109 och klicka på "Hämta Doc". Bläddra ned till Bilaga 11 lite nedanför mitten. MEPC (Marine Environment Protection Committee) beslutar om bilagorna till konventionen. Man kan söka på docs.imo.org och registrera sig kostnadsfritt. Klicka på Meeting Documents och sedan under Committee klicka på MEPC.