Ledartavla

Med den batterityp generatortypen är avsedd för, konstantspänningsladdade bly/syra-batterier, är det inga "stora problem". Snarare inga problem alls. Och ja, system finns. Främst genom att byta till en generator med inbyggd temperaturövervakning, men det är dyrt. Alternativet är som @ChristerN skriver - begränsa maxströmmen till ett säkert värde. Den principen kör t ex jag själv. Visst får jag inte maximalt snabb laddning av LiFePO4-banken, men det går ändå kanske 4ggr snabbare än när jag hade AGM..... Har du ett bly/syrabatteri som alltid är inkopplat (t ex ditt motor-AGM) så behöver du inte bekymra dig om att generatorn skull skadas om BMS kopplar bort laddningen av LiFePO4. Generatorn kommer ju alltid ha ett hyfsat rejält batteri inkopplat, som kan svälja en ev. peak. Victrons slutsats gäller ju om lasten bara är en LiFePO4-bank. Visst kan du köpa en fjärrtermometer. Men det är (som jag skrivit i tidigare inlägg) inget du skall dela din uppmärksamhet på och sköta - temperaturbegränsningen skall ske med automatik. Tänk på att båten skall kunna köras även av den som inte fått specialinstruktion. Sedan är det inte alltid självklart var på generatorn denna extra tempsensor skall sitta om man vill ha ut max och lägga sig nära gränsen. Diodbryggan inuti har t ex i allmänhet en mycket högre temperatur än höljet utanpå. Och om man ändå skall lägga temperaturen med en hel del marginal kan man ju lika gärna köra principen med marginal på maxströmmen, kanske.....

Den burken ger inget skydd alls om generatorn blir överhettad! Däremot så kan man ställa in den så att den inte överför så mycket ström så att generatorn blir överhettad. Vad jag vet så innehåller inte Orion XS någon tempsensor som gör att den drar ner laddningen om generatorn blir för varm. Här uppkommer då ett antal avväganden. Vid vilket varvtal brukar jag köra (notera att motorns varvtal inte är samma som generatorns i de flesta fall) och vad laddar generatorn då? Hur varm blir generatorn vid detta varvtal jämfört med hur varm man anser att den ska bli som mest? Med kunskap om detta kan man då ställa DC/DC-omvandlaren på rätt värden och som med allt måste det bli en kompromiss eftersom om man ställer ner den till tex 30A som maxström så kommer den inte ge mer även om generatorn vid några tillfällen går på höga varv och kyler sig bra.

Hej och välkommen till MG! Att jobba som marintekniker är nog ett gott val för framtiden då jag tror att behovet kommer att öka iom att marinmotorerna blir mer komplicerade samtidigt som många vill lämna bort jobben och bara njuta av båten. Dock, och här kanske jag låter negativ, så tror jag du har svårt att få jobb som fristående och ambulerande service-kille eftersom båtägare dels vill lämna båten på ett varv som ”sköter allt” och dels för att det krävs en hel del i utrustning för att vara behörig på de nyare motorerna, tex felkodsläsare. Vissa (VP mfl) tar en bra slant för utrustningen och för att man ska få tillgång till deras system. Att inte ha en fast verkstad kan vara ett problem då vissa ”servicar” (läs underhåll/reparationer) kräver tillgång till maskiner som typiskt bara går att använda i en hall. Inte kul att bara kunna göra en del av jobbet hos kund och sedan konstatera att du inte kunde slutföra och är tvungen att lämna över till någon annan - som kanske inte vill ta jobbet eftersom någon annan varit där och grejat. Mitt tips är väl att börja på en firma efter utbildningen och se hur du gillar jobbet. Då får du också efter ett tag inblick i vilken utrustning som krävs och vad kunderna efterfrågar och kan bedöma om du kan leverera detta. Kanske också välja att inrikta dig på någon speciell del som tex installation av elektronik som plotter, radar, ankarspel etc. Lycka till!

Det där gäller ju om du köper en ny båt. Om du köper en begagnad båt av välkänt fabrikat som är populär på marknaden så är värdeminskningen obetydlig om du inte gör ett dåligt köp. Som ny i båtlivet rekommenderar jag att köpa en beg båt som inte är så gammal att det börjar kräva en massa extra underhåll o reparationer (framförallt på motorn - skrovet åldras inte på samma sätt). Du vet inte riktigt vilka båtbehov du har och hur mycket du och din familj vill vara på sjön. Efter ett par säsonger så har ni kanske tröttnat och vill bli av med båten. Eller har ni fängslats av båtlivet och vet lite bättre vilken storlek och typ av båt ni behöver. I båda fallen är det enklare att bli av med båten om den är eftertraktad. I mitt eget fall tog det ett par båtar innan jag hittade rätt. (Segelbåtar men principen är densamma)

Det går utmärkt 😊 #Egen erfarenhet

Känns som om den röda tråden i vad som Mellgard anser faktiskt är juridiskt fel för länge sedan trasslat ihop sig till ett obegripligt och snårigt nystan och totalt spårat ur…

Lite otydlig fråga om du avser att driva företag eller om det är jobbet som marintekniker du undrar över. Det förstnämnda kan nog ge mest ångest för en som helst bara vill skruva... Vad gäller att driva företag så finns det en del startinformation på verksamt.se https://verksamt.se/starta-foretag/valj-foretagsform Där har några myndigheter gått samman för att informera om och underlätta starten av företag. Jag startade ett aktiebolag via den sidan för ett antal år sedan. När jag fyllt i allt så gick det information till både Bolagsverket och Skatteverket. Det underlättade mycket när jag var nybörjare. Vad gäller företagsform så är nog ditt val enskild firma eller aktiebolag. Det finns en del på verksamt som beskriver skillnaderna. Enskild firma är enklare att hantera. Du behöver inget startkapital. Din privatekonomi o företagets hänger samman, om företaget går i konkurs så får du som enskild betala alla skulderna. Aktiebolag är lite omständigare men definitivt inte svårt. Det krävs ett startkapital på 25.000 kr. Din ekonomi o aktiebolagets ekonomi är helt skilda. Går aktiebolaget i kk så påverkar det inte din privatekonomi (mer än att de 25.000 i aktiekapital försvinner). Med lite mer omfattande verksamhet så anser jag att aktiebolag är att föredra. Det går att hantera intäkter, vinst mm på ett mer ekonomiskt fördelaktigt sätt i AB. Det finns ofta stödorganisationer att få hjälp av vid start av företag. Det brukar t.o.m. finnas inom kommunens regi så kolla med dem. Det finns även nyföretagarmässor, i alla fall i Stockholm, där det går att hitta många kontakter om företagandet. Ett råd är att köpa tjänsten för ekonomihantering och kraftsamla energin på att hitta kunder och skruvandet.

Vi hade en enkel öppen motrorbåt med kapell och 50hk utombordare några år. Fungerade med två barn och gjorde lite utflykter i Stocholms södra skärgård. Det blev även några spännande turer över Mysingen till Utö och Nåttarö i höga vågor. Därefter har det blivit segelbåtar och längre turer. Att hyra en båt kan även vara ett alternativ. Speciellt om ni inte riktigt vet vilken typ av båt som skulle passa att äga.

Kostnader för denna elsystemsuppgradering: LFP batteri Eco-Worthy 12V 100 Ah 2 840:- (SEK) Victron MPPT 75-10 786:- x2 batteriövervakare bluetooth 255:- x2 Summa: 5082:- DC-DC laddare för ev framtida uppgradering om den behövs, fast det är ju en segelbåt så motorn körs så lite som möjligt: Renogy DC/DC on-board charger 1 680:-

Det absolut enklaste är att sätta en bimetallbrytare på generatorn och låta den styra Orions ingång för fjärrströmbrytare. Då kopplas laddningen ur en stund om temperaturen stiger för mycket vilket sannolikt sker vid lägre motorvarv. Snyggare vore såklart att prata trådlöst med Orion pss som appen och dra ner laddströmmen vid behov, men då måste man förstå Victrons egna protokoll och det kräver mer arbete. En bimetallbrytare skulle nog fungera bra och blir dessutom en bra säkerhetsåtgärd för att rädda generatorn om temperaturen skulle stiga för mycket. Det kräver minimalt med arbete och kostar bara några tior. Brytare för olika temperaturer finns t.ex. hos Conrad.

Toan i 700 är sådan att du måste stå i den öppna salongen och dra ner brallorna och backa in på toan lätt knäande. Men visst, det är en toa. Som första båt så skulle jag istället välja en styrpulpetare, HT eller bowrider och skippa möjligheten att sova över i båten. Låt det komma sen om det verkar lockande.

"Nu är det så att det EU-direktivet som skall följas, inte en massa gissningar om spärrfärgers effektivitet. Tills något annat beslutats på EU-nivå, så är det tillåtet att använda spärrfärg. Vi kan inte själva ändra gemensamma beslut som Sverige har skrivit under. Transportstyrelsen skrivelse är mer ett tyckande av myndigheten om spärrfärgers effektivitet." https://www.batliv.se/2019/05/21/sbus-svar-om-sparrfarger/ (från signaturen Dennis sista kommentar till artikeln)