En typisk shunt har kanske 50mV tapp vid 300A. Lika mycket spänningsfall får man redan med en halvmeter 50mm²-kabel. Eller snarare - lika lite. Om redan 50mV är något du tar sådan hänsyn till kan man fundera på vilken grovlek resten av ditt elsystemet har. Kanske t.o.m. Skyllermarks skulle ligga i lä.....😛
Och på tal om att förlora effekt: Den strömmätaren du länkar till drar c:a 25mA, och måste dessutom matas med stabil och fin 5V. Då tillkommer även förbrukning för regulator ner till 5V. Bara här kan det gå iväg 5Ah/vecka ur batteribanken. En shunt är passiv, och den mät/buffertförstärkare den ibland har påbyggd nära är mycket strömsnål (inte sällan med <1mA i egenförbrukning).
Sedan skall du ha Arduinon igång till det, en display (?) o.s.v. och allt detta kan lätt dra minst lika mycket till (även om du kanske kan använda samma 5V som till strömmätaren).
Så tänk på att använda strömsparmoder och ev. starta bara upp t ex 1 gång/s och mät, så snittströmförbrukningen verkligen blir försumbar.
Men ett problem kan vara att den länkade sensorn ger en utspänning med nollnivån på halva matningsspänningen. Inte kring jord/0V. Det ställer väldigt stora krav på spänningsreferenser, kabelspänningsfall, design o.s.v. så att mätenheten (A/D:n i Arduinon) har samma uppfattning om 0-nivåspänningen "2,5V" som sensorn. Du kommer ju ha sensorn runt en tjock batterikabel och Arduinon gissningsvis många meter bort. Då kommer ett spänningsfall i matningsspänningskabeln (5V) till sensorn på bara 50mV att ge ett nolloffsetfel på 0,5A.
Men det är inte det största felet - det skall adderas till sensorns Accuracy på 1% (bör tolkas som noggrannhet på 2,5V-nollnivån) som vid en 200A-sensor kan ge ett nollvärdesfel på ytterligare 2A. Alltså att sensorn kan säga att det flyter 2A när det i verkligheten är 0A. På ett dygn har du alltså ev. ett fel på upp till hela 50Ah (!). Det kommer tyvärr riskera att göra systemet oanvändbart.
Linjäritetsfelet på 1%, dvs att den i värsta fall säger 198A istället för 200A, är ju däremot acceptabelt.
Kalibrering kan i och för sig lösa en del. Men de flesta komponenter har en intern temperaturdrift också, så sannolikt är största delen av de "1%" Accuracy inte statiska.
På ett ställe i databladet står en vit kabel definierad som "Vref", och skulle möjligen kunna vara en spänning man kan mäta för att korrigera en del av felet. Eller också är "Accuracy" 1% efter att hänsyn/korrigering gjorts utifrån spänningen man mätt upp på denna Vref från tid till annan.
Nu är jag inte alls negativ till ditt projekt, om det nu låter så. Tvärtom ! Jag har ju själv ett multiinstrument på min båts panel som visar batteristatus på båda bankerna, en massa andra nödvändiga (och enligt en del av besättningen, onödiga) data, samt att den lyssnar på NMEA 2000-bussen och presenterar både tankmängder och motordata, FÖG m.m. genom den informationen (en PIC18F med CAN-interface står för intelligensen).
Men det finns en anledning att jag valde passiva shuntar. De har 0V som referens, och att ta hand om lätt negativa spänningar (upp till -50mV) är mycket enklare än att hålla exakthet på en 2,5V-referens. Kanske är det samma anledning som gör att nästan alla kommersiella instrument du kan köpa till just båt även de bygger på passiva shuntar.
Men det var en utmaning att få ner snittförbrukningen på alltihop till under 20mA, inkl en 3,5" TFT-display....