Ledartavla

Mina föräldras Vega (såld nu sedan många år) hade en O-21 med reversibel propeller. Något problem pga beväxning för att reversera den fanns inte, axeln fylldes med fett via nippel för att hindra vatteninträngning, och då sker heller ingen beväxning. Så, konstruktionen var inte mer komplicerad än en backväxel. Däremot var själva propellern rätt klumpig och ineffektiv.

Gottnyttbåtår Har någon koll på om denna nya diesel blandning är mera lämplig som båtdiesel. Det skiljer ca 10:-/l Just en fundering

Hej Jag har en Volvo Penta D 2 55 och ett Twin Disc TM 345 A hydrauliskt backslag med slirventil. Slirventilen gör att man kan ha backslaget inkopplad och propeller kan gå från 0 varv till fullt beroende på hur man ställer sliventilen, dock får man inte använda slirfunktionen i högre motorvarv än 1200. Hälsningar Ove

Om jag kommer ihåg rätt, så är det en liten sammanblandning här. MTB (motortorpedbåt) av senare årsmodell hade tre Isotta Fraschini-motorer för höghastighetsfart och ett par mindre motorer för lågfart. De första torpedbåtarna av Spica-klass hade tre gasturbiner och Kamewa ställbara propellrar. Det gick att köra 1, 2 eller 3 samtidigt. Där var det inga problem att krypköra.

Min diskmaskin har jag i köket och den rengör tallrikar och glas.

Nu blir det RIKTIG OT-varning. Ber TS om ursäkt för det... Nu får det vara ordning i klassen.... ABC80 kom i slutet av 70-talet (1978) och var ungefär samtida med Apple II. Commodore PET fanns också, men var mer kontorsinriktad. TRS-80 kom väl i ungefär samma veva och Ataris första strax efter. Jag fick följa med pappa till hans jobb (en gymnasieskola) där de skaffat ett par ABC80 precis när de kom, men de var inlåsta i ett speciellt rum som bara vissa hade nyckel till (bl a min far). Där kunde jag tillbringa timmar.... Sinclairs ZX80, som såldes som byggsats, var usel i jämförelse (som dator) och kom först ett par år senare. Ju mer man skrev av programmet, desto färre rader visades på TV-skärmen då de delade samma interminne. Men den var billig, en ABC80 med kassettspelare kostade då c:a 10.000:- (minns ELFA tog 8.200:- plus moms). Året efter (1981 ?) kom ZX81, som var betydligt bättre med fortfarande samma usla "tangentbord". Då kom också VIC20, som hade fler rader än tecken per rad (23 rader x 22 tecken). Föll mig aldrig i smaken. Det gjorde däremot TI99/4A som kom samtidigt, men den slog väl aldrig så bra här. Vic-64 som den faktiskt först hette i många butiker (men ganska snabbt blev Commodore 64 även där) kom ett par år in på 80-talet. Då hade jag en egen ABC80 och gjorde rätt mycket hårdvarunära programmering och egna datormoduler, så jag stannade vid den. Men mina gymnasiekompisar körde ZX Spectrum, Spectravideo m.m. Samtidigt dök det upp en massa udda, skumma saker som min lokala datorbutik bara måste ta hem för utvärdering - Sord M5, Oric, Dragon 32 och jag minns inte allt. ABC800 kom ett par år efter ABC80, men då började ju IBM-PC göra sitt intåg och ABC800 blev aldrig den succé som ABC80. Vi hade lite ABC800 i slutet av min skoltid, tillsammans med den märkliga skoldatorn "Compis". Samtidigt släppte Commodore Amiga, men den programmerade jag aldrig. Däremot extraknäckte jag på ett datorföretag och försökte bl a sälja in den till reklamföretag inte minst för dess - med dåtida mått mätt - fantastiska grafik och kraftfulla processor. Här är min första egna ABC80, fortfarande körbar (tog fotot just nyss), renoverad (bl.a. tantaler och bytt skumkuddarna i tangentbordet) och med gott om modifieringar. På vänster sida finns t ex kontakter med 32 I/O-portar och den är som synes moddad med TKN80 och givetvis 32K RAM. Tog också fram en högupplösningsgrafik till den under gymnasietiden (nåja, högupplöst för den tiden), men den lyckades jag aldrig sälja. Testade också att byta CPU till Z80B och överklocka den x2, men den blev aldrig stabil. Tror inte RAM-minnena hängde med. Diskmaskinen till vänster är ett sent bygge (2016) där man kan växla så ett SD-kort (FAT32) emulerar hundratals ABC80-disketter på DR0: istället för den mekaniska driven. Bra för backup. Har en diskmaskin jag byggde samtidigt med datorköpet på 80-talet, men ena driven är lite trött i motorn. Som fattig student byggde man ju det som gick att byggas, då t ex en diskettstation till ABC80 (FD2D som min motsvarar) var dyrare än hela datorn.

Vet inte vad som står i den Bulletinen, men det finns en från 2018 där man godkänner HVO som bränsle. Där står bl.a. följande om den typen bränsle, vilket knyter an till diskussionerna start: "The use of all paraffinic fuels will give decreased hydrocarbon and soot emissions but also marginally higher fuel consumption and lower power compared to diesel fuels." Låter dock märkligt att marginellt lägre effekt skulle få den effekten på TS båt. https://bavariayacht.org/forum/index.php?action=dlattach;topic=2229.0;attach=3486

Klart

Jag målade baksidan av plyfan med epoxi för att göra den mer fuktsäker, renklippte mattan med ett par centimeters extrakant och klippte kilar i de svängda kanterna. Efter detta häftlimmade jag mattan på baksidan av plyfan med våtrumslim och fäste med rostfria klammer.

Känns som det är fel backslag eller propellrar på den.

Utmärkt! Mer sånt! I slutet av augusti blev vi förbikörda av en stor pansarkryssare modell Princess, säkert 65 fot eller mer, som gick i perfekt svallfart. Våghöjden uppskattar jag till minst 1.5 m med en våglängd på bara några meter, och vår båt på närmare fem ton kastades runt och det var inte långt från att vi hade kastats överbord. Inne i båten hade mycket kastats runt. Vi försökte få föraren, en drygfet man ca 60, att slå av på farten, för han såg oss i god tid, men han glodde bara tillbaks och gjorde en hånfull axelryckning. Där hade jag gärna haft en kanon på fördäck så jag hade kunnat sänka den jäveln. Några miljoner i böter och skadestånd hade smakat gott om gubbjäveln i den båten hade åkt dit.

Blir ju förhållandevis billig att beställa med en JK BMS ca 6071,17 SEK med dagens kronkurs. Om man jämför med de färdiga batterierna som finns idag. Får se efter nyår. Kan ju alltid beställa det så att det kommer till jobbet, man är ju där mer än hemma.

Fungerar givetvis väldigt bra. Oftast lite FÖR bra i bräckt/saltvatten, kanske. Sedan finns det, visst, men är ovanligt, dyrt och sortimentet är begränsat. Längre tillbaka var det ett alternativ för oss i sötvatten då zink där tenderar att få en vit isolerande beläggning. Men det löser en anod i aluminiumlegering. Man måste nog också backa lite och ställa sig frågan varför anoden offras. Det krävs ju först att den är oädlare än materialet den skall skydda, och detta uppfyller nog alla nämnda material. Sedan har många "sötvattensåkare" oroat sig för att anoderna inte "går åt" som man tycker att de borde, och då har det dels skyllts på den vita beläggningen men även att man "måste" ha ännu oädlare legering (magnesium) för att det skall "fungera" i sötvatten. Båda är myter, och i stort sett felaktiga. Så länge anoden är oädlare, har bra kontakt och är hyfsat ren kommer den göra sitt jobb. Oavsett vattnets salthalt. Och den vita beläggningen isolerar inte så mycket som man kan tro, och om man borstar rent zinkanoden minst en gång per säsong så fungerar det bra för de flesta. Anledningen till att anoden inte går åt på samma sätt i sötvatten är ju att problemet där är enormt mycket mindre, eftersom ledningsförmågan i sötvatten är usel så strömmen förblir väldigt låg. Det finns alltså inte alls samma problem, och då går anoden helt enkelt inte åt. Att byta till magnesium och annat för att försöka få anoden att gå åt är ju därför att lösa ett problem som alltså egentligen inte finns. Minns när jag gjorde ett zinkanodtest åt PB för många år sedan. I sötvattentestet fick jag forcera med en felspänning (=elektrolytisk korrosion) som nog aldrig uppmätts på någon brygga för att överhuvudtaget få till någon offring alls. Och visst offrade sig då magnesium bäst (men zink mer än tillräckligt bra det också), men det var som sagt först efter extrem provokation eftersom ledningsförmågan är så dålig i sötvatten.

Jag har kört en hel del Yamarin, inklusive 59DC, och det är bra båtar. 59DC har ett mycket lyckat skrov och den går väldigt bra sjön för sin storlek. Seastar'en har jag själv ingen erfarenhet av. Yamaha brukar vara klockrena motorer och samma med Suzuki. Däremot så upplever jag just Suzukis 115hk som lite trött i orken jämfört med andra märken. Jag tror att värdefallet kan vara lägre på Yamarinen då den är så otroligt efterfrågad och uppskattad. Så, har du pengarna så rekommenderar jag Yamarinen. Att den har ett mycket modernare utseende och är avsevärt snyggare är dessutom en bonus. 🙂

Det riktigt att jag har haft kontakt med dig för hitta källan till din information. Det vore ju trevligt för alla läsare att kunna tro på vad du skriver. Jag har pratat med olika aktoriserade VP-verkstäder om den bulletin som du hänvisar till om besktning spridarna efter 600h. Ingen verksad känner till detta. Jag kan inte får någon firma att utföra det arbete. Det enda jag fick fram var det inte var lämpligt att trimma sin D4 eller att inte hänga på större propellrar så att inte motorn kunda varva ut på 3600v/min. Jag har frågat dig var du har fått den informationen ifrån men du har inga referenses. Min tolkning är det är en åsikt du hävdar. Om du har mer fakta så får gärna delge det innan du skrämmer upp folk att inte köpa en av marknadens mest vanliga motor.

Polerat och klart.

Nu blev det plats att jobba lite under pressen också 👌 Tänkte att 5x7m skulle räcka. Hade kunnat ta en storlek större... 😮‍💨